Vi kom hem från Sverige i morse och jag var förstås tvungen att ta en tur med traktor och harv runt åkrarna. Lustigt nog hade vårbruket inte börjat i Medåker före påsk men så hade det regnat där medan det bara torkat upp hemma i Hindersby. Och visst var det torrt på duntana (kullarna) på leråkrarna men det gick bra att harva och blev inga kokor. Däremot var det spitjitt (fuktigt ocgh segt) på leran i lägderna. Så det är ännu ingen panik. Där skogen skuggat låg det tjock is i dikena.
Sommarvärme har det varit. Men då vi åkte iväg före påsk så var det alls inte varmt utan värmen kom först under påsken. Lite nervöst var det nog då vi hörde hur varmt och torrt det var i Hindersby men sällan kan vi fara ut på åkrarna ännu den här tiden. Men vissa skiften går att så väldigt tidigt.
Vi har haft en fin vinter i år. Ingen snö och ordentlig tjäle som sprängt sönder lerkokorna så att vi får en bra såbädd. Nu gäller det att harva de torraste ställena och småningom alltihop i den mån det torkar upp. Vissa fuktiga ställen kan man harva också men då måste man låta det sjtjinas (torka upp) förrän man sår.
Vi var som sagt i Sverige en vecka men det berättar man inte om på nätet på förhand. Fast vi hade förstås unga husbondfolket här på påsken. I Medåker lyste gårdsplanen vit och blå av vitsippor och scyllor – speciellt sedan det blev soligt. Jag installerade vattenrenaren så vi fick kaffevatten och byggde vedlidret färdigt medan den bättre hälften målade fönster. Sedan var vi ute och riktigt turistade en hel dag (mycket ovanligt för oss). Vi drack kaffe vid Hjälmare docka. Hjälmare kanal är den äldsta grävda kanalen i Sverige från början på 1600-talet och så köpte vi en gammal Allers från Kvarnfallets antik med Kurt Ards pärm. De som läste Allers på 60-talet minns hans fantastiska pärmar. Och vi hittade alla Tarzanböckerna ! De skall barnbarnen få läsa (och kanske vi själva tillika …). Därefter tittade vi på Kung Karls kyrka i Kungsör och i alla synnerhet mistlarna på lindarna runt kyrkan.
Efter att navigatorskrället kört oss runt alla tunnlar det finns i Stockholm så hann vi faktiskt med färjan till Åbo eftersom den var en kvart försenad. Nu blir det att söka ny navigator.
Till sist litet stämningsbilder från korpral Nornbergs hemman i Sör-Garlinge i Medåkers gamla socken med ett nytt vedlider och ett gammalt hus (från 1856).
Härstedes betyder “spitsjitt” att det är klent eller smått. Men kanske du uttalar det utan sche-ljud?
Nä, det skall nog vara tje-ljud – alltså spi-tjitt – inte spit-sjitt. . Men “spitut” betyder “litet, klent”. Adjektivet är “spitugär” vilket är samma ord som en del svenska dialekters “spetig” men vi använder det gamla i-ljudet i stället för e och den gamla ändelsen -ug medan -ig är ett nyare inlån från lågtyskan. “Ein spitu” betyder “en smula”. Finns i SAOB under “spetig”.
Troligen kommer vårt “spitjitt” från det gamla svenska “spicken” som användes om mat som är okokad, rå (saltad, rökt, torkad). Så troligen användes det om åkrarna i överförd betydelse. Leran var “rå” och ännu inte färdig för sådd.
Så vi säjer:
“Te täär stakan siir liiti spitugär uut” och “He e spitjitt opa ååkärn ennu”
Tack för “duntana” och “spitut”, har inte bott i Östra Nyland på så länge att jag märker att jag håller på att glömma mycket av det “riktiga” modersmålet!