Det är inte att förvåna sej över att man på hösten arbetar med värmesystemet men i år har det blivit ovanligt mycket. Först fick jag bygga om i huset efter branden och hela slingan i stugan måste bytas förutom att boilern fick nya rör. Dessutom byggde jag om flismataren och kapade flisskruven. Sedan måste ännu Ribackstuvun kopplas in eftersom det gamla systemet där revs bort i remonten. Det gick långt över en månad allt som allt för att få igång värmen överallt.
Efter mycket planerande och skruvande fick jag värmen till Ribackan inkopplad. Jag har säkert lindat ett hundratal rörändar och nipplar. Problemet var bara att det inte cirkulerade och det blev snabbt klart varför då jag insåg att jag klåpat riktigt grundligt och kopplat stigaren till returen. Jag såg inte alls efter utan tog för givet att stigaren var till vänster. Men den var till höger …
Så gick det två dagar till för att grunna ut hur jag skulle ändra för att få det att fungera. Nåja, en dag gick att städa så att jag skulle hitta lämpliga rörstumpar. Då hittade jag också en hammare och en murslev som länge varit borta :-). Efter att ha gängat ena rörändan på de nya rören så skruvade jag ihop eländet på nytt och under över alla under – det fungerade.
Det grova röret med kulventil med rött handtag är stigaren (det varma vattnet från pannan) och det med blått handtag är returen. Och nu är alltså pumpen och stigaren till höger. Tre slingor är inkopplade: källaren, sovrummen och stuvun men det finns ännu tre lediga anslutningar. Två skall användas för golvvärme (de nya rören till höger) men de är ännu inte inkopplade. Varmvattnet har också en intressant koppling i kringelkrokarna till höger. Men just nu finns det inget varmvatten alls för först måste jag koppla in boilern. Den gamla är borttagen och ingen sörjer den.
Lägg märke till att det finns kulventiler och stängare överallt. Ibland två efter varandra. Allt för att det skall gå lätt att ändra i kopplingen utan att tömma hela systemet. Jag har efter 35 års rördragande kommit fram till att det aldrig finns för många stängare så jag sätter in mer och mer. Det är ett billigt sätt att spara arbete senare. Eller tidigare. Nu kunde jag stänga huvudventilerna och byta kopplingen utan att tömma vattnet vare sig i pannan eller radiatorerna. Det var inte många deciliter vatten jag behövde tappa ur.
Den grå kabeln som hänger på rören är för det blivande mät- och styrsystemet som liksom torken och pannrummet kommer på Internet så man kan övervaka och styra varifrån som helst.
Det finns en hel del jobb kvar än, men värmen fungerar och jag rusar vidare till nästa projekt som är byte av de eldfasta teglen i gjutjärnskaminerna som skall ge extra värme under de få dagar som vi har -25 grader eller kallare. Jag hämtade eldfasta tegel från Borgå idag för 3 euro stycket så nu gäller det bara att få upp de rostiga muttrarna i kaminernas lock så man kan rada in de nya teglen. Men det lär hålla kring noll grader ännu följande tiodygnsperiod så jag hinner väl få dem klara …
Det är just sådana här serier av ombyggen som i större hus, t ex sjukhus, leder till att det blir “blindtarmar” till rör på ledningarna, och i dessa kan sedan t ex legionellabakterier växa till. De överlever eftersom inget varmvatten strömmar genom där.
Du behöver inte vara orolig. De gamla rören skall tas bort och en ny boiler installeras. Varmvattnet kommer INTE att ligga i boilern utan där finns bara värmeledningvatten. Tappvattnet värms upp enbart då man använder varmvatten via en värmeväxlare. Så det är kallvatten ända tills man öppnar kranen. Vi har ett sådant system på gamla folkskolan därför att man sällan använder varmvatten där och det fungerar bra. Varmvattnet är varmvatten bara några sekunder.
Eftersom boilern kommer att innehålla värmeledningsvatten med ganska låg temperatur så värms varmvattnet dessutom upp litet till i en genomströmningsvärmare på ca. 13 kW som också värmer enbart då det tappas.
Allt det här därför att bakterier inte skall få växa till i varmvattnet. Tekniken med värmeväxlare är både bra och billig och borde användas mer. Varmvattenbehållare på flera hundra liter som värmer varmvattnet direkt måste hålla ganska hög temperatur för att man skall undvika bakterietillväxt. Men då blir också värmeförlusterna större så därför föredrar jag värmeväxlare.
Varför köra värmeväxlaren med värmeledningsvatten från boilern i stället för med det direkta pannvattnet som ju är varmare (=tillräckligt varmt)
Pannan finns på 80 meters avstånd i ladugården. Fjärrvärmeröret till huset har bara två rör. Det finns med fyra rör (varav två för varmvattencirkulation) men de är dyra och förorsakar stora förluster. Och så har man stora mängder varmvatten i rören som kan förorsaka bakterietillväxt. Nu cirkulerar bara värmeledningsvatten i röret som är svalare och alltså ger mindre förluster.
Boilern på 500 liter finns också för att huset i princip kan vara självförsörjande ifall det blir problem med värmecentralen. På sommaren kan man använda elmotstånd eller solvärme för att ge varmvatten fastän pannan är avstängd. Halva året behöver man egentligen inte värme från värmecentralen.
Såpas stora avstånd ställer till besvär & förluster, jo, så det förklarar givetvis lösningen.
Eftersom det handlar om gamla hus antar jag att du kör med ett värmesystem där det ingår både golvvärme och “klassiska” radiatorer…hur och var mixar du då ner vattentemperaturen så den blir lämplig för golvvärmen?
Jo, det finns vanliga radiatorer och golvvärme som är plaströrsslinga inne i cementgolv. Golvvärmen är alltså ännu inte klar eftersom ett golv byggs om men den gamla golvvärmen fick man köra på för fullt. Cementgolvet (över 5 cm tjockt) jämnar ut temperaturen bra.
Nu är ju alla system med enrörscirkulation så man ställer in balansen genom att strypa vissa slingor med ventilerna längst uppe på bilden (fördelaren). Där finns också en röd kulventil som används för att stänga av värmen till radiatorerna på sommaren (fyra uttag) så man lätt kan köra enbart golvvärme. Speciellt i källaren där det finns bastu vill man gärna ha golvvärme även om det är så varmt ute att man inte vill ha radiatorerna på.
Det är i stort sett samma system som jag byggde för 35 år sedan. Det har fungerat bra men vissa förändringar blir det. Då hade vi en oljepanna och senare en elpanna men nu är det fjärrvärme från värmecentralen. Varmvattnet är största förändringen men det är ännu inte klart.
Ännu om reglering av temperaturen: Jag försöker köra med så låg temperatur som möjligt i 80-metersrören för att minska på förlusterna. Ethernetkabeln som ännu hänger löst skall kopplas till mät- och styrsystemet (liksom i värmecentralen) och tanken är att använda mätvärdena att styra en motoriserad shunt vid pannan som ställer temperaturen på vatttnet i 80-metersrörena. Eftersom jag styr allting med egna program så är det lätt att ändra. Jag använder owfs för Linux för kontakt till entrådsgivare och in/ut och styrprogrammet är skrivet på Perl ifall det intresserar. Perl är alltså ett s.k. skriptspråk som inte behöver översättas till maskinspråk utan tolkas direkt. Det blir små och enkla program som lätt kan ändras. Mycket lämpligt för nybörjare (och lata gamla gubbar :-).