Verkstadsväder

Snön smälter och det regnar. Inget bra skogsväder alls. Men jag har en hel del att göra i verkstaden så det har blivit svetsning den senaste tiden. Först skar jag bort den gamla kuggkransen från lastaren.

DSCN4545

Den nya kuggkransen har ett inre stöd av vinkeljärn fastsvetsat. Det kommer in i fyrkantröret som fungerar som torn för lastaren. Det har gått åt flera kilo elektroder och en hel del skivor till vinkelslipen. En bra svetsare behöver inte använda slipen så mycket men en elektrodstekare som jag litar mera på vinkelslipen. Det går också för en dålig svetsare att få starka fogar om han slipar bort hälften av det han svetsat. Fickor med slagg får inte finnas inne i svetsfogen. Så jag slipar och slipar …

För säkerhets skull satte jag ännu yttre stöd utanför fyrkantröret. Jag litar inte riktigt på mina svetsar. Min lastare blir allt tyngre ju mer jag svetsar på den.

DSCN4552

Sedan skall lastaren sättas ihop igen. Det börjar bli rutin eftersom jag skiljt åt den i små delar ganska många gånger.  Det går ganska bra med den stora frontlastaren. Man kan lyfta med stor precision genom att använda skopcylindern.

DSCN4555

Annars bra men man måste springa upp och ned i bägge traktorerna många gånger innan man får tornet på rätt ställe och att passa i kuggarna. Förstås är det bra med motion … Så ska bommen på plats och det litet besvärligare att få den precis i rätt läge så man kan slå i tappen.

DSCN4556

Efter att ha hoppat upp och ned i traktorerna ett tjugotal gånger så fick jag bommen fastsatt. Sedan blev det litet paus för jag hittade inte tappen till lyftcylindern.

Det var i alla fall bra med litet varmare väder för det här arbetet. Man måste arbeta med bara fingrar för det mesta och då är det inte roligt med -20 grader. Jag har en hel del slangar att koppla ännu men det kan jag göra inne i verkstaden. Sedan får man bara hoppas att lastaren håller ihop. Den är lappad ganska många gånger men i senaste Koneviesti såg jag en modern gallringsprocessor. Priset var 270 000 euro så motivationen att lappa ihop mitt gamla skrot ökade väldeliga.

Jag har ännu Zetorn i verkstaden för att byta fjädrarna i bromsarna. Det låter som en enkel sak men halvaxeln skall bort för att man skall komma åt bromsarna. Vädret skall vara kallt ett par dagar men sedan blir det igen varmt. En vecka verkstadsväder till.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

10 reaktioner till “Verkstadsväder”

  1. Finns säkert entreprenörer som utför jobbet? Inte behöver man köpa alla maskiner.

  2. Visst. Men varför skulle jag betala för att ligga på soffan och spotta i taket ? Med det “moderna” skogsbruket går alla pengarna åt någon annan. Helt tiktigt för de som gör arbetet skall få pengarna. Men jag föredrar att göra allting själv så jag inte får fritidsproblem. TV-programmen är bara strunt på alla de tusentals kanalerna. Dessutom trivs jag i skogen (och i verkstaden).

    Det är ganska lönsamt att göra jobbet själv. Reservdelarna kostar inte så mycket. Och nu svetsade jag bara och köpte elektroder för 68 euro (5,5 kg). Mina skogsutgifter består bara av bränsle och reservdelar så länge jag lyckas lappa ihop maskinerna. Vi började aldrig med kalhyggen utan har i alla tider bara haft “kontinuerligt” skogsbruk som de börjat kalla det. Så plötsligt är jag “modern” igen …

    Var och en gör förstås hur han vill. Jag gör allting själv och har bara skrotmaskiner. En sorts hobby om man så vill. Det är ju bra om nån köper nya maskiner och säljer de gamla billigt åt mej :-).

  3. Bilder säger mer än tusen ord, men nu kanske jag inte ser hela sanningen ändå? Funderade på om det vore lättare att sätta en lämpligt lång batting (med “klyka” i övre änden som passar “kring” bommen) på en domkraft under ändan som skall fästas med tappen och stöda bommen så att skopan kan sänkas litet, och sedan med att sakta släppa på domkraften sänka bomändan till hålets nivå? En stadig skiva under domkraften är säkert nödvändig, men då borde det gå med ett par hopp in och ut ur traktorn… och mindre bränsle och miljöpåverkan om proceduren på så vis går snabbare… 🙂 ????

  4. Jag misstänker att det inte är sista gången jag får skilja åt lastaren så nästa gång får jag testa din idé …

  5. Har du nångång funderat på att satsa på lite mera hållbara maskiner så att tiden inte sku gå åt att skruva utan till att utföra arbete?
    Sanningen är endå den att om maskinena fungerar får man mera ut ur skogen under en vinter.

  6. Jodå, det är en avvägning mellan inkomster och utgifter. Tyvärr är nya maskiner så dyra att jag måste sätta flera års avverkningar på anskaffningen. Alltså kan jag skruva på de gamla i flera år innan jag förlorar nånting. Det är faktiskt mycket mera lönsamt med verkstadsarbete än med skogsarbete.

    Farmalastaren köpte jag faktiskt som ny (2007). Helt enkelt för att jag behövde två lastare – en för processorn och en för utkörning. Då kollade jag förstås in begagnade men de var dyrare än Farma. Tyvärr går nya maskiner också sönder. Jag har redan varit tvungen att byta kolvtätningarna i vridcylindrarna.

    Det är inget självändamål att få ut en massa kubik ur skogen utan det viktiga är hur mycket som blir kvar i handen då man tar bort skogsutgifterna från inkomsterna. Propagandan kring att få ut en massa kubik ur skogarna struntar jag i.

    Och så bryr jag mej inte om att stoltsera med stora och fina maskiner. Jag skryter hellre om hur dåliga maskiner jag har :-).

  7. Skruva är ju också arbete, och ger 60-70€/t om man räknar vad en montör kostar. Man får ju inte ihop så mycket i skogen ens.
    Traktorer och maskiner går ju att reparera nästan i oändlighet, min nyaste traktor är från början av 80-talet och den äldre Zetorn från 70-talet äldst är Majorn från 1957 ch funkar hur bra om helst, fast komforten är ju inte att tala om.

  8. + att en modern “gallrings”processor i dagens läge har en vikt på över 15-20tn i värsta fall. Det blir brett mellan träden när dessa monster “gallrar”.

  9. Jo, de sätter in stora processorer för att få lång räckvidd. Men jag har en riktigt liten traktorprocessor tillverkad på 80-talet och så drar jag träden upp till 30 m med vinschen. Det blir inga stora skador men tar förstås tid. Jag räknar i alla fall med att jag sparar en hel del ungskog som sedan växer upp ganska snabbt. I stället för att sätta tid på att plantera och röja så sparar jag den ungskog som finns. Tidsmässigt går det väl jämt ut men jag får upp nya stockträd snabbare från den befintliga ungskogen.

  10. Bara en liten komentar, att om det blir brett mellan träden med en stor gallringsprocessor så skall man sparka piloten i häcken och schasa maskin och pilot ut ifrån skogen och ta en annan istället, som kan sitt arbete.

Kommentarer är stängda.