Just nu är det litet paus för det kom ett litet regn men det har varit solsken och varmt de senaste dagarna. Och SMHI säjer att ett stort högtryck kommer att dominera Europa i ett par veckor. Om det stämmer så hade vi en otrolig tur med vädret. Det blev en torr och varm höst – precis vad som behövdes. Julivädret finns närmast i Skåne men här är alldeles tillräckligt varmt.
Men enligt lagen om alltings jäklighet så borde nu tröskan gå sönder och reparationen ta så lång tid att det hinner blir regnigt väder igen. Tills vidare har den hållit ihop och jag hittade också felet på den elektriska sidan. Ett stort antal säkringar har brunnit och det har varit omöjligt att hitta felet. Antagligen har det varit en tillfällig kortslutning då tröskan skakar som inte mera syns då man stängt av och börjat mäta. Nu rev jag bort kontrollamporna som satt i en eländig plasthållare. Jordningen av lamporna skedde via metallbitar som förstås lossnat från plasten och troligen förorsakat kortslutning. Man kom inte åt att se eller mäta nånting då plastbiten satt fast men jag rev sönder den och tog bort lamporna. Nu använder jag bara lamporna för oljetryck och laddning. De är absolut nödvändiga.
Temperaturmätaren har betett sej konstigt en längre tid men det beror på att den är känslig för matningsspänningen. Den visar konstant +80 grader utom då man sätter på hyttens fläkt varvid den börjar visa +90 grader. Och sätter man på lyktorna så visar den +100 grader. Det är inte bra med en felvisande temperaturmätare för den behövs verkligen. Då det dammar så fastnar gallret till kylaren fast och motorn blir för varm. Det är inget problem för det är bara att ta borsten och sopa bort det värsta dammet från gallret och så kan man köra åter. Men man måste ha en pålitlig temperaturmätare.
Nu tänker jag skaffa en regulator som från en spänning på 8-18 Volt ger ut en stabiliserad spänning på exakt +12 Volt. Det borde fixa problemet. Jag använder sådana för att mata apparaterna i fibernätet från ackumulatorer men de är kanske inte riktigt lämpade för en tröska. Det finns i alla fall bilregulatorer som är ingjutna i plast och klarar både vatten, olja och damm.
Det första lasset var 22,4 procent men det jag tröskade från den först sådda åkern var 20,4 procent vilket är ganska bra. Problemet är bara att torken fylls snabbt då jag lägger ett ganska tunt lager. Men tjocka lager torkar sämre så det är bättre att torka ned först och sedan fylla upp. Nu har jag fullt arbete att laga mätkablar till nya torken. Det behövs 36 meter kabel med tre meter mellan givarna. Givarna löder jag in direkt i kabeln och sätter krympslang utanpå.
Här kippar jag andra lasset för i år i den nya torken. Det går snabbt att fylla på så här och det är inget stort arbete att litet jämna ut det kippade lasset.
Släpvagnen är gammal och liten men vi har alla åkrarna nära (under 500 meter) på bägge sidor om vägen så det går bra att tömma litet oftare.
Nu hoppas vi bara att tröskan skall hålla ihop. Det är lättröskat i år så belastningen är liten. Och hacken fungerar utmärkt. Det lönade sej att vässa knivarna ordentligt. Man ser inga halmsträngar efter tröskan i år …
Ser behändigt ut dedär, hur är torkgolvet konstruerat så att det håller att köra på det men ändå släpper igenom luft?
Det är 25 cm breda blankor på kant med fem cm:s mellanrum. Enligt hållfasthetsberäkningarna (det enda jag haft nytta av från studietiden 🙂 så borde golvet hålla 10 ton. Och det håller åtminstoen stora Zetorn som väger över 6 ton. Du kan titta på ritningarna som finns i inlägget “Ritningar för nytorken” från 1 november 2010. Blankorna ligger på stolpar och bärare som består av dubbla 20×20 cm kvistfritt virke (gamla frötallar). Sedan är det vanlig golvsveperplåt direkt på blankorna tillverkad i grannbyn hos Pehrssons kvarnverkstad. Plåten har tätt med ögonlock och springorna är så smala att den håller rybs också. Jag har nu torkat vete och flis i flera år så det verkar fungera.
Tack, det skall jag definitivt göra. Går och grubblar på vettiga torklösningar, för jag har en gammal kalluftstork som borde förnyas, men det tar emot att börja satsa på oljeuppvärmning år 2015, på något sätt. Dina torkinlägg har fått mig att fundera om det trots allt inte är heltokigt att ha kalluftstork.
Lämna massor med utrymme under plåten och sätt in flera stora fläktar i huvudkanalen. Nu får man torkfläktar nästan gratis från Sverige då alla de gamla torkarna rivs. Jag köpte två 11 kW fläktar med motorer och startanordningar för 500 kronor stycket … Bara att ha i reserv.
Det är billigt att torka med kalluft om man lagar så man har solvärme för inkommande luft och bara torkar ned på hösten så det håller sej över vintern och sedan tar bort de sista procenterna i den torra vårluften. Jag har också en dubbelfläkt med dieselmotor men den drar för mycket brännolja så den får vara reserv.