Rågen.

Jag fick lite blodad tand vad gäller råg ifjol, den lyckades över förväntan. I alla fall tycker jag att man får vara nöjd med en skörd på rejält över 6 ton/ha stödgill areal. Räknar jag bort skyddsremsor och sänkan där svanar och gäss simmade och trampade ner brodden så uppgick skörden till 7 ton/ha. Så det visar att potential finns och priset var hyffsat ännu ifjol. Nu i år går det knappast att få motsvarande ersättning då Finland åter är självförsörjande vad gäller råg efter ett underskott i 15 års tid. Det är ju lite märkligt att min odling kan påverka försörjningsgraden i sådan utsträckning att genast jag inleder odling så har vi överproduktion 🙂

För att bevisa för mig själv att fjolårets lyckade resultat inte var enbart nybörjartur lät jag så råg också i höstas. Det blev samma metod som året innan det vill säga inhyrd direktsådd efter att kumminet hade skördats med den ändringen att jag tallriksharvade innan sådd. Jag observerade nämligen året innan att uppkomsten var lite ojämn där kumminresterna var rikliga.

7.9.2015. Tallriksharvning i kummin för sådd av råg.
7.9.2015. Tallriksharvning i kummin för sådd av råg.
7.9.2015 Sådd av Allavi råg.
7.9.2015 Sådd av Allawi hybridråg.

Sen blev jag så pass taggad av resultatet att jag i höstas därtill satsade på en kombinerad snömögelbekämpning och bladgödsling innan vintern. Rågen hade utvecklats fint under hösten och plantorna hade närmare ett halvt blad mera än året innan om det sen är bra eller dåligt vet jag inte.

3.11.2015. Proline + Multiplebesprutning
3.11.2015. Proline + Multiplebesprutning
3.11.2015. Utvecklingsstadiet inför vintern.
3.11.2015. Utvecklingsstadiet inför vintern.

I mitt tycke såg rågen bättre ut i höstas och förväntningarna ökade ytterligare. Men sen blev det ju väldigt kallt på snöfri åker i början av januari och tjälen gick hastigt på djupet innan snön kom. Så det var med stor spänning som jag besökte fältet för en vecka sen. Då hade snön försvunnit och det mesta vattnet sjunkit undan. Växtligheten var lite mattgrön och bladen såg väldigt slappa ut så det var svårt att dra några slutsatser över läget.

3.4.2016. Rågbrodden efter snösmältningen.
3.4.2016. Rågbrodden efter snösmältningen.

Nu har vi haft några dagar med varmt väder och lite regn följt av ett par dagar soligt väder så jag tog en ny titt idag och det ser ut som om rågen övervintrat för nu hade färgen blivit bättre och plantorna betydligt mera saftspända. Så även om det ännu kan gå åt skogen så ser det ändå förhoppningsfullt ut i det här skedet. Som i mitt förra inlägg så är tron på ett bättre år fortfarande hög …….. det gäller att tänka positivt då tiderna är kärva 🙂

10.4.2016. Rågbroddsläget.
10.4.2016. Rågbroddsläget.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

10 reaktioner till “Rågen.”

  1. Man fick den uppfattningen att rågen gav mycket bra skörd ifjol. Direktsådd efter kummin lär fungera mycket bra. De döda kumminrötterna dränerar och skapar passligt med luftutrymme. En dum fråga, man har ju hört att det används sportak mot snömögel. Går proline lika bra? Sportak är väl förmånligare men chansen att proline finns i Lager hemma är väl större.

  2. Joo, råg efter kummin verkar fungera bra både arbetstids- och odlingsmässigt. Noterade att svackorna dränerades bra under regnen i februari trots hård tjäle, kanske bidrog pålrötterna till det.
    Proline råkade finnas på hyllan då när vädret var passligt. Om det är bättre eller sämre än sportak tar jag inte ställning till. Snömögelrisken är annars också lägre efter kummin har jag förstått, som sagt det här med råg är fortfarande lite nytt för mig.

  3. Jag sådde också råg i höstas, med klövervall som förfrukt. Besiktade brodden i helgen och, njaa, vet inte riktigt…. tycker det kunde se bättre ut, men det är för tidigt att ge slutgiltig dom än. Har också en del svackor och där lider rågen naturligtvis.

    Är i Munchen på mässa för tillfället, och här är man rätt långt hunnen i odlingssäsongen redan, men det är förstås inte så konstigt heller.

  4. Joo det finns minst 330 risker att det går i stöpet så man ska akta sig för att ta ut nåt i förskott. Ifjol så rågen bra ut efter att snön smält men så kom några kalla dagar i slutet av mars och marken frös igen, plantorna lyftes upp och den torra vinden torkade ut dem, men resultatet blev hyffsat ändå. Nu har vårvädret så här långt varit bättre men…….
    Ska ut på tjälmätningsrunda på fredag så då fås kanske lite fingervisning om när vårbruket kan inledas här, det ser ganska lovande ut och tiltorna börjar ljusna lite här och där 🙂

  5. Hur ser odlingsplanen ut för i år, Christer? Själv tänkte jag hoppa över både kummin och rybs. Till skillnad från många bönder så har jag nästan haft för god växtföljd och måste odla lite mer spannmål istället. Men jag fortsätter nog att ha mycket grönt. Kummin är nog jättebra i växtföljden men det ökar ogräsen till skillnad från gröna arealer. Man märker också att kumminskörden blir högre om man håller upp en längre tid. Med rybs är väl 5 år ett passligt uppehåll men jag vet inte med kummin om det räcker med 3 år? Då det gäller ekonomiska skillnaden mellan olika grödor så vill man sprida på riskerna så kan man lagra överårigt av en gröda som inte odlar just det året. Annars måste man lyfta på hatten åt bönder att de har blivit bättre på att odla det som efterfrågas, detta kombinerat med export i egen regi kan lyfta lönsamheten en del.

  6. Jaa du. Odlingsplanen är inte riktigt spikad ännu men kummin intresserar. Tyvärr har jag inte riktigt lämpliga arealer för att få tillräcklig mängd att skörda. Har inte kollat in fjolårets kummininsådd ännu men räknar med att det blir bara en skörd därifrån då insådden blev väldigt gles ifjol. Skulle den gå att spara ytterligare ett år så kunde jag skarva på med några ha i år. Jag vill ju få ihop minst 6-7 ton för att få nånting att transportera. Jag har plöjt upp några NVÅ vall åkrar men vill helst sätta spannmål före kummin där för att få koll på ogräsfloran. Sen vill jag få in minst 2 spannmålsår efter kumminet innan det är dags för grönsaker.
    Det börjar annars bli dags att lämna in den 5-åriga växtföljdsplanen, den är ändå på inget vis bindande och jag undrar om nån överhuvudtaget läser dem. Kanske borde man testa om det blir nån reaktion ifall man skrev “Cannabis sativa” på alla skiften 🙂

  7. Nå Per fd, jag är ju inte mycket för det där rökandet jag. Men odla kan jag om det finns marknad. Aktier har jag inte sysslat med destomera heller 🙂

  8. Det blirintressant att följa med den här odlingssäsongen. Man har fått den uppfattningen att t.ex. Gödsel har inte sålts lika mycket som tidigare år. Jag tror det kan vara likadant med utsäde och bekämpningsmedel. Det är Lättare att köpa “det som behövs” om man odlar lite mindre spannmålsarealer. Tyvärr så kommer många bönder att välja en annan väg dvs att pluta på insatserna i år. Om man räknar med att gödsel,brännolja, utsäde, bekämpningsmedel kostar ca 400€ till ett hektar. Då kan man räkna ut att man behöver 4000€ mindre i kassan genom att minska spannmålsarealen med 10 ha. Måste erkänna att jag själv blir förvånad att det rör sig om så där mycket pengar. Inte undra på att bönder börjar få kassakris. Dagens pris på korn ligger väl på 113€ per ton efter bortdragen frakt. Så inte lämnar det mycket av skörden att täcka andra kostnader än de som nämndes. De flesta förstår väl då också att skördar under 4 ton ger åtminstone minus. Testa att räkna 3×112€ minus 400€ .

  9. De som satsade på skyddszoner i fjol gör i alla fall vinst :/
    Gödselproducenterna håller envist fast vid priset trots att oljan och en del råvaror sjunkit på världsmarknaden. Man börjar misstänka kartellbildningar 🙁
    Det norska gödselbolaget har i alla fall aviserat sänkningar vid ingången av nytt gödselår……….. vi får se?

Kommentarer är stängda.