Påbörjade det egentliga vårbruket idag…… och i riktigt goda förhållanden dessutom 🙂 Kunde gott ha börjat igår men dagen gick åt till spannmålssortering, däcksbyten, diverse underhåll och ett försök till att köra upp de övervintrande palsternackorna med löklossaren. Det stannade vid ett försök för det ville inte gå i vår heller, problemet var detsamma som i höstas det vill säga jorden föstes framför maskin istället för att gå upp över sållmattan. Så idag blev det taktikbyte och kultivatorlossning vilket gör plockandet lite drygare då de måste plockas upp ur jorden.
Efter att personalen “stämplat ut” så körde jag igång med bäddfräsningen efter att ha modifierat utrustningen lite i och med att jag i år ämnar köra bäddarna med New Holland istället för Samen. Modifieringen som i huvudsak bestod i att bygga fästen för kontrollboxen och ordna strömförsörjningen är ju nåt som man tänkt på hela vintern men min vana trogen inte fått gjort i tid. Nu for ett par timmar värdefull vårbrukstid till spillo på grund av min försummelse. Värdefull är tiden nu då det torkar snabbt och speciellt småfröna borde fås i jorden medan fukten ännu finns kvar för att gro jämnt och bra.
På tal om grobarhet så var senaste hösts skörd lite svagare än året innan, det överåriga kornet “mältade” 98% medan höstens låg på 82% men det får duga ändå fast utsädesåtgången på så vis blir lite högre. Den överåriga havren grodde väldigt dåligt så jag överväger att lämna bort havren helt och hållet vilket i så fall innebär att den femåriga växtföljdsplanen spricker redan 2 dagar efter att den uppgjorts. Så gammal blir den i så fall. Alternativet är att köpa lite utsäde men det är ganska värdefullt så jag vet inte om det är lönt.
Då det gäller grobarhet på det eget utsäde så tror jag att många använder osäkra metoder. Dränkt utsäde totalt t.ex. I en kastrull över natten. Lägg sedan kärnorna i en groddburk i disktorkskåpet.
Många, ja allt för många använder för,dåligt utsäde. T.ex. Foderkorn som jag köpte nytt utsäde av ifjol på hösten som jag fick med gratis frakt. Det blir 10€ dyrare per ha om jag jämför med vad eget utsäde kostar om jag tar det pris jag fick då jag sålde på hösten. Därtill lägger jag till den kostnad det blir som en firma i grannbyn tar för sortering och betning. Därtill ännu en frakt fördelat på den årligen medeltalsmängden av den sorten. Den här 10€ Per ha så kan man ju ännu försvara lite om man har utsäde som är taget efter första skörd efter nytt utsäde men är den äldre så har man nog Sparat på fel ställe. Jag har funderat på att helt övergå till certifierat utsäde på foderkorn. På vete, sena kornsorter och havre så är skillnaden betydligt större.
En god skörd är svår att uppnå om varken åkern eller utsäde är i skick! Ett hus blir aldrig bra om man bygger det på en dålig grund!
Här är det lugnt på åkrarna. Vi hade fått en massa regn och även om det är varmt och sol så tar det tid innan den styva leran torkar upp. Speciellt på mina åkrar som inte alls är bearbetade utam har hög stomme.
Groprovena visade underligt nog riktigt bra grobarhet både på överårigt och fjolårets vete. Jag har bara köpt utsäde en enda gång och det var då vi bytte (delvis) om från Reno till Zebra. Reno har varit mycket bra på våra åkrar med litet sjukdomar och litet liggsäd men kraven på hektolitervikt fick mej att testa Zebra. På lerjorden var Zebra inte bättre än det gamla Reno men i år skall jag försöka på litet mullblandad jord. Jag har kört med eget utsäde i snart 30 år och det har fungerat bra – utan betning ! Om det nu blir litet lägre hektarskördar så är det ju bara bra. Vi borde få ned veteskördarna med 30 % enligt Korkman i LoA. De stora skördarna pressar ned de inhemska priserna så vi bara förlorar på att odla så mycket.
Jo visst är utsädet viktigt, jag lägger ju ner “enorma” summor på grönsaksfröna som det naturligtvis inte går att producera själv i och med att de flesta är F1 hybrider. Grönsakasodlingen är så kostsam att anlägga så att där börja spara på utsädet är inte att tänka på.
För att undvika degenarisering av spannmålsutsädet så brukar jag ta tillvara lite mera än vad jag behöver för att halvera åldern på så vis att jag sår överårigt spannmål där jag ämnar ta utsädet tillvara i år. Havren har tendens att “åldras” snabbare om den odlas nära grannarnas havreåkrar så det vore bra att veta vad dom odlar var.
Bra Nisse, håller med. Handlarna gnuggar händerna så länge bonden strävar efter toppskördar. Nytt betat utsäde mycket gödsel alla medikament i sprutan, bondens ekonomi samt hälsa lider plus miljön…
Jag håller ner spannmålsproduktionen genom att odla mycket grönt istället, de flesta år så har jag dessutom kummin eller rybs (eller både och). Jag tycker det här systemet ger fler ekonomiska och praktiska fördelar gentemot att jag skulle odla mera hektarer spannmål med en lägre skörd. Kultivering, harvning, sådd, sprutning, tröskning, 75% av torkningen, 75% av gödslingen så kostar lika mycket oavsett om medelskörden är t.ex. 3,5 eller 5 ton. Dessutom så ökar mullhalten med en större skörd. Men hur man än gör så tycker jag att bönderna har kommit en bra bit på vägen då man beaktar avsättningen på skörden. Förr så påstod många bönder att det inte spelar någon roll vad man odlar men nu börjar bönderna förstå att det har en stor betydelse.
Håller med om att “Hankkija tuo ja Hankkija vie” -mentaliteten (som en finsk kollega utryckte saken) har gått ned men visst finns det ännu växter som kunde odlas för att minska importen t.ex. av protein. Och visst finns det potential för export av sånt som vi är bra på som t.ex. havre och kummin. Vad gäller havren borde vi öka förädlingsgraden för att få mera pengar att stanna i landet istället för att exportera bulk och importera förädlade produkter.
En riktig harv
På 80-talet var det Wibergs sedan Väderstad. Nu är det Multiva 7 pinnrader +redig för och efterharv.
Källa. några varv på hjälpkarssittsen i egen åker.
Synpunkter från övriga i bloggens spridningsområde ?
Wibergs bastant från slutet av 70 talet och väderstad från början av 90 talet står ännu för harvningen hos oss. Men visst skulle en Multiva sitta fint. Man får låta plånboken styra och styra pengarna till inkomst istället för maskiner. Jag tror att många flera kunde leva enbart på lantbruk om man gjorde fler kompromisser och passliga helhetslösningar.
Har harvat med 5 meters hydraulburen VAMO tidigare men nu till i vår köpt en begagnad bogserad Väderstad NZF 6 meter. Väderstaden har jag ännu inte testat men så fort det slutat regna blir det harva av.