Syndafloden?

Jag har, speciellt med tanke på fjolåret, varit relativt nöjd med vädret så här långt i sommar och det sa jag också i radiointervjun för ett par veckor sen. Det borde jag kanske inte ha sagt för sen dess har det regnat och regnat och uppehållsvädret ska snarare räknas i timmar än i dagar.

Ifjol slog vi nytt nederbördsrekord för Långmossen med över 800mm nederbörd under året. Långtidsmedeltalet under de senaste 50 åren ligger nånstans kring 550-560mm. Nu ser det ut som om vi knäcker fjolårsrekordet om det fortsätter regna. Redan nu ligger vi över fjolårets noteringar för den här tiden på året. Sen början av augusti har vi fått 180mm vilket är mängder som jag aldrig tidigare uppmätt under en månad och månaden är inte slut än.

Översvämningar.

Dylika regnmängder leder oftast till översvämningar här på plattlandet så och denna gång, senast vi hade lika högt vatten var i oktober 2012. Då var det mesta förutom grönsaksbondens grödor skördade medan åkrarna nu översvämmades innan tröskningen inletts. Så värst stora arealer har det dock inte lagts under vatten här i Långmossen då vi till all lycka rensade ett par kilometer bäckar och utfall i våras. Jag vågar  inte ens tänka på hur det skulle ha sett ut här utan den rensningen. Som syssloman fick man då höra bland annat att tidpunkten för rensningen var fel vald men nu tror jag nog de flesta är nöjda att det blev gjort i alla fall. Några klagomål nedströms kom det nu denna gång förstås (det är inte lätt att som syssloman vara alla till lags) men orsaken till problemen där är inte att underhållet är eftersatt utan mest beror det på att trummorna på kommunala och statliga vägar är underdimensionerade. Får försöka få till en skrivelse till berörda myndigheter så att saken beaktas när trummorna förnyas.

Video från rensningen i början av april 2016. Regn efter snösmältningen gav olägligt lite onödigt stort flöde men vi ville ha rensningen utförd innan vårbruket. Tror alla nu är nöjda med att vi inte väntade tills efter skörden 🙂

8.4.2016 Långmossbäcken rensas vid norra vägåkern.
8.4.2016 Långmossbäcken rensas vid norra vägåkern.
14.8.2016. Vattnet i Långmossbäcken vid norra vägåkern börjar stiga mot kvällen.
14.8.2016. Vattnet i Långmossbäcken vid norra vägåkern börjar stiga mot kvällen…..
15.8.2016. Under natten hade vattnet stigit ytterligare en meter.
…..och under natten hade vattnet stigit ytterligare en meter……..
......för att några timmar senare ytterligare stigit så att delar av sallatsåkern lagts under vatten.
……för att några timmar senare ytterligare stigit så att delar av sallatsåkern lagts under vatten.
Bevattningsmaskin på hemåkern kommer knappast mera till användning denna säsong...........
Bevattningsmaskin på hemåkern kommer knappast mera till användning denna säsong………..
.... också löken som annars behöver rikligt med vatten torde ha fått vad den behöver.....
…. också löken som annars behöver rikligt med vatten torde ha fått vad den behöver…..

Rågåkern som hitintills sett lovande ut gör det inte längre…… det är inte precis så här man vill att det låter när man vandrar runt på åkern när skörden börjar stå för dörren……..

…. trots att det naturligtvis är tråkigt att grödor mer eller mindre förstörs när skörden just ska inledas vill jag inte för egen del tala om katastrof, jag har ju redan skördat under ett par månaders tid och torkar det upp lite nu så kan också de grönsaker som fortfarande växer ge riktigt bra skörd.

Det är liksom en av fördelarna med att ha en diversifierad produktion även om det naturligtvis medför en hel del extra jobb med ett 50-tal grödor på små arealer. Det finns flera sätt att “se om sitt hus” vilket är speciellt viktigt nu när skördeskadesystemet satts på undantag.

 

 

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

7 reaktioner till “Syndafloden?”

  1. Ojämnt falla ödets lotter… Vi har just nu riktigt torrt. Prognoserna som hotade med regn har dragit ned mängderna till nån tiondedels millimeter. Översvämningar har vi inte haft sedan ån rensades (sista stora rensningen i södra delen av landet) men före det hade vi också tusentals hektar under vatten så gott som varje år.

    Fast vi fick ju regn i våras som dränkte brodden så det är glest mellan stråna på åkrarna. Ingen rekordskörd utan det gäller bara att köra över åkrarna och börja tänka på skogsarbetet och hoppas på bättre väder nästa år.

  2. Fundera på att spik ihop en ark? Här har vi nog också fått så det räcker och bekymret är att det skvätter på lite varenda dag på marker som redan är mättade. När även spannmålen mognar och inte behöver vatten så ska
    det dunsta uppåt för neråt är fullt. Vallarna tar ju förstås men de blir ju sönderkörda vid 2:a skörden. Dagens
    maskiner är dessutom väldigt tunga och oberoende av däcksutrustning tycks det vara axeltrycket som avgör.
    När det dessutom körs i samma spår (gäller även spannmål) gång efter gång så packas jorden. Ibland när
    man kör tvärs över ett skifte är det som att köra på ett korrugerat plåttak! Nästa veckas utgångspris på foderkorn tycks landa på 120 €/ton men kan bli t.om lägre.

  3. Nää, inga arkfunderingar, ännu i alla fall. En bekant meddelade att om det fortsätter så här så flyger han söderut, och det går ju bra som pensionär men lite svårare för bonden är det att ta hemmanet med. Nåå, vi har nog det ganska bra här vi slipper “Egyptens gräshoppor” och annat elände som dom får dras med söderöver. Men det gäller att se om sitt hus som jag skrev, förutom att gå omkring med flera korgar i stället för att ha allt i en så gäller det att se till att dränering, ytplanering och dylikt är i skick samt som du nämnde undvika markpackning (det blev 3 axlar på senaste släpvagn). Här där det finns en hel del areal med kontrollerad dränering är det också möjligt att stänga utloppet och pumpa bort vatten ur åkern om så behövs……

    MEENN
    …… ovan några exempel på vad odlaren kan göra men det faller nog på myndigheterna att se till att älvfåror och vägtrummor underhålls och dimensioneras rätt. Sen kan jag inte heller förstå att när vattenlagen senast reviderades att då det dikas skog och dräneras hårdgjorda ytor att man inte deltar i underhållskostnaderna nedströms. Tidigare då det till största del var bönderna som ägde skogen gick det mera på ett ut men numera då stor del av skogen ägs av icke jordbrukande befolkning är det nog orättvist att de redan hårt pressade bönderna också till stor del ska stå för underhållet av bäckar och åar.
    Jag förde tidigare fram förslag om att man vid skogsdikningar och -rensningar bygger dammar som förhindrar att vattnet alltför snabbt dräneras ut ur skogen. Har förstått att man nu börjat fundera i dylika banor, skogen tål nog att stå vattendränkt några dagar så att vattendragen bättre hinner svälja vattenmassorna så att åkrar och byggnader skonas. Skogsdikning är nog av nöden men den kan göras på flera sätt!

  4. Charlotta gladdes åt regnen för det verkar ha varit torrt i trakterna kring Åboland och Åland. Och nu har ni också haft för torrt, Nisse. Vi kunde gott ha delat med oss lite……..

    Här i Vasatrakten har det som sagt sett väldigt lovande ut fram tills nu vill säga. Min sent sådda spannmål lider ännu ingen nöd men de som sådde i “rätt tid” borde få börja tröska å det snaraste för nu håller växtligheten, speciellt på de åkrar som inte behandlats med stråförstärkning och svampmedel, på att “sylta” dit.

  5. Just det. Här blev det mycket värre översvämningar efter den första skogsdikningen eftersom vattnet kom så snabbt ut på åkrarna. Nog borde man beakta hela vägen ut till havet då man planerar. Det har blivit litet bättre med dammar men inte mycket.

  6. Joo nu är det 2 dagar med högt flöde och sen är det normalt igen. Det kunde gärna fördelas på en hel vecka. Det finns ju så fina mätdata idag att desto större ingenjörskunskaper behövs det inte för att kunna räkna ut grovleken på rören och dammarnas antal. Man börjar beräkningen nerifrån med att beräkna det maximala flödet vattendraget klarar av.

Kommentarer är stängda.