God morotsskörd.

Efter att vi fick in löken tog vi itu med morotsskörden till lager och den är god  både vad gäller mängd och smak, men det hjälper föga om man inte får den ur åkern. För trots att morotslandet ser hyffsat ut på håll så går det inte riktigt som på Strömsö med skörden. Orsaken står nog att finna i det myckna regnandet i augusti för det är i svackorna på åkern som morotsblasten är som sämst och när det gäller morotsupptagningen så är blasten av stor betydelse eftersom skördemaskin lyfter via bladen.

Tack och lov så är det torrt så det underlättar precisionskörningen vid upptagningen, det gäller att köra på ett par tre centimeter när för att det skall fungera bra. Regnet har dock packat ihop jorden så att billen som går under morötterna för att luckra upp jorden på nåt underligt vis klyver odlingsbädden i stället för att lyfta morötterna och det gör att morötterna rör sig i sidled så att påfrestningarna på blasten ökar med den påföljd att den brister. Jag har nämligen 2 parvisa rader med 7 centimeter emellan per odlingsbädd och båda raderna tas upp samtidigt.

Det här med stark blast är delvis en sortfråga men tyvärr så verkar det som om de sorter som smakar bäst har den sämsta blasten och jag vill ju odla goda morötter så därför ingår mest sorter med svag blast i mitt sortval. Gödslingen och eventuell svampmedelsanvändning påverkar också blastens kvalitet men i det här fallet är det nog vätan som ställt till det. Sen septembers början har det varit torrt så en del nya blad har vuxit ut men dom är alltför små för att hålla att lyfta i.

Såå, det enda man kan göra om man inte vill lämna skörden i åkern är att kombinera maskinskörden med handplockning och det går ju an men det tar tid och mycket tid trots att vi är ganska många i jobb för tillfället. Men som sagt håller vädret i sig är det inga problem men blir det regn är det nog kört vad gäller maskinupptagningen i alla fall, så pass tät har jorden blivit av regnet.

Det blir en hel del rötter från en dubbelrad med morot........
Det blir en hel del rötter från en dubbelrad med morot……..
.....men det är inte gott att få den goda skörden ur jorden när blasten farit illa.......
…..men det är inte gott att få den goda skörden ur jorden när blasten farit illa…….
....men med kompletterande handplockning fylls lådorna till sist.
….men med kompletterande handplockning fylls lådorna till sist.

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

2 reaktioner till “God morotsskörd.”

  1. Råkar du ha någon bild på billen du skriver om, den som skall lyfta morötterna? När jag i tiderna jobbade på en plantskola där det odlades gran & tall, så hade vi en motsvarande bill, men i originalutförande var den närmast totalt värdelös, oberoende av om jorden var torr eller fuktig.

    Någon frustrerad “Oppfinnarjocke” kom lyckligtvis på att förse billen med ca.5cm breda gångjärnsförsedda “tungor” på billens bakkant, som sedan via ett kamaxel-liknande system kunde fås att vibrera upp/ner sådär 3-4cm centimeter mätt i bakersta ytterändan. Utan den var det ibland nästan omöjligt att få upp 3-åringarna utan att skada rötterna, men redan första gången vi provkörde prototypen var det alldeles klart, att så här borde maskinen ha sett ut redan från början, skillnaden var otroligt stor.

  2. Hej.
    Har ingen bild för närvarande men kan fixa en till i morgon ….. men nu först off till vattengymnastiken för bönder…… å bastun 🙂

Kommentarer är stängda.