Och så är då den nya lastaren fastskruvad i fästet. Det gick ovanligt lätt att lyfta dit den med frontlastaren.
Fördelen med den här konstruktionen är att man kan ta bort hela lastaren i stället för att vara tvungen att skilja åt den i små bitar som den gamla lastaren. Och så sätter man den tillbaka och skruvar fast den.
Slangarna skall ännu kopplas och rotor plus grip. Och så processorn. Jag funderar ännu om jag skall flytta vinschen till den här lastaren.
Författare: Nisse
Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden.
Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.
Visa alla inlägg av Nisse
Du har väl sett till att ta patent på alla komponenter?
He-he, det är inte så mycket att ta patent på en del ihopsvetsade järnbitar … För övrigt är jag stenhård motståndare till patent så det är fritt fram för alla att kopiera vad de vill.
Snyggt jobbat Nisse!! Du har ju också hyfsad räckvidd på lastaren så jag antar att det kommer ett fällhuvud
längst ut när du monterat processorn så behöver Du inte alls gå ut ur hyttvärmen!
Nä, jag måste ju få litet motion också :-). Det är ju hela vitsen med skogsarbetet. Nu har jag suttit och planerat fästet eller stått och svetsat så jag behöver verkligen röra på mej litet.
Sedan om 20 år då man börjar bli mera styv och långsam så skall jag fundera på fällhuvud – då kanske man får begagnade billigt …
Ni har tydligen ingen snö än. Här har det blåst och pyrt hela dan och det fina och torra skogsföret är nu puts väck. Håller på och gallrar en drygt 30 årig tallplantering och förvånas över hur helruttna de granar som kom upp av egen kraft mellan tallarna är. Jag minns inte att granskogen skulle ha varit speciellt rutten när den höggs för snart 35 år sen, men nu är 90% av de granar som finns ruttna. Det är ju bara att ta bort dem förstås men lite konstigt är det.
Sätt i en storsäck i gripfästet och låt kranen svinga på över natten, runt runt. Sådär som en IKEA lådtest.
Så behöver du inte kom hem med allt i bitar. Man tar ut flera år i hållbarhet på några dagar.
Jag som levt en stor del av mitt liv ute på vägarna vet att det alltid är enklare att korja i en hall i stället för på vägen(skogen)
Som jag brukar säga ett ord på förhand är bättre än tusen i efterhand. Du borde gjort si och du borde gjort så.
Enligt fotona ser det bra ut.
Kom på kran går väl bara 400 grader så du borde få in så det vänder riktning också.
Energiklippgrip skulle nog väl vara ganska smart på den där kombinationen, Finns nog redan begagnade Nisulan till salu, de tappar nog inte sitt värde så snabbt ändå då efterfrågan på små klippgripar är ganska stort.
Ser bra ut, alltid bra med en massa räckvidd..
Visst har jag funderat på en enkel klipp men som vanligt så funderar jag alltid länge hit och dit innan jag blir övertygad om att jag skall skaffa nånting. Man kan inte påstå att jag är en impulsköpare – snarare raka motsatsen :-).
Kunde vara ett väldigt smidigt ekipage för 1:a gallringar med klipp kombinerat med processorn. Eftersom
Bevareosen dessutom är smal och smidig och kranen har bra räckvidd behövs inte stora öppningar till stickvägar. Går säkert ganska långt att utnyttja luckor och glesare partier i beståndet bara man får ut virket
sedan med ngt lika vigt och behändigt.
Jo, men med en så lång räckvidd måste klippaggregatet vara mycket lätt – annars blir räckvidden i praktiken mycket mindre.
Stefan, är du säker på att granplantorna kom upp efter planteringen?
Fanns dom inne i gamla granskogen redan? Min erfarenhet säger att granplantorna i gammal granskog
är det bäst att ta bort direkt. Dom är lika gamla som stora granskogen och lika ruttna.
Jo, håller fullständigt med föregående talare. Gamla naturliga plantor i gammal granskog är till 90% rötskadade. Pröva att titta nån gång när ni kapar omkull en 2-meters planta i ett gammalt granbestånd, den är rutten i mitten på stubben. Sen en annan grej med små plantor och unggranar i gammal skog, de stora träden och de små är lika gamla. Fanns en utbildad skogskarl här förr i tiden som bruka säga: “en stock och en staver är lika gamla”. Med det menade han att den korta granen som stod under den långa som man fick stock ur var lika gamla. Sen när man tar omkull den långa och tror att den korta skall börja ta sig, så “misstar” man nog sig….. 🙂 Nåja, var och en får fördärva sin egen skog som man vill!
Kan inte uttala mig om huruvida alla plantor kommit upp efter planteringen, sannolikt är åtminstone en del sådana som fanns från förr. Det var min far som högg skogen där, för hand med motorsåg, och från skogsvårdsföreningen hade man rekommenderat att ta bort alla granplantor. Det här var dock på den tiden när vi alltid hade en meter snö på vintrarna, så det var inte så lätt att hitta alla småplantor. Överlag är de mindre granarna som växer lite under tallarna mest ruttna, de större granarna som bättre konkurrerar med tallarna är bättre, fastän rötskadade även de. Rutten granskog har vi annars ingen brist på här, men sånt här har jag inte sett förr.
Jag har egna erfarenheter av hur det blir när snålheten går före visheten. Att hämta vindfällen,
torra granar,en och annan stock för sågning med traktor ur gammal granskog sprider rotrötan
effektivt. Vid slutavverkningen var det lätt att se hur körstråken och deras närhet var värst
drabbade av rotröta. När maskiner skall in i granskogen är det slutavverkning som gäller.