Årets höjdpunkt …

I slutet på februari är jag upptagen. Det är inte roligt med det är nödvändigt att deklarera. I år blev det extra roligt genom att flismataren krånglade och keden brast fyra gånger på en vecka. Som lök på laxen kom det en ordentlig snöstorm i går kväll.

Som jag redan påpekade i förra inlägget (Våren kom – i februari) så var grundorsaken att kniven kring skruven gått sönder. Då fastnade flisbitar i hacket och skruven kördes fast så hårt att keden brast. Jag fick ny kniv (ett runt bett) i förrgår men det var en kall dag i går så jag for hellre till skogs och fällde tallar eftersom de lovade varmt väder till idag. Då skruven är utomhus så är det inte trevligt att arbeta med den i blåst och kyla. För att byta kniv så måste man ta ut hela skruven eftersom kniven är en ring som skruven går in i.

Visst blev det varmare idag men det var som sagt snöstorm i går kväll och jag måste köra snö i ett par timmar först. Att byta kniv är inte så svårt men det var värre att få ut skruven. Den driver nämligen två tallrikar som skall röra om flisen så den faller ned i skruven. Den ena tallriken gick lätt att ta bort men den andra satt som berg. Det är fint damm som småningom far in i lagret och låser tallriken. Den ena tallriken hade jag tagit bort för ett par år sedan men den andra var orörd. Tyvärr är de så stora att mina utdragare inte klarar av dem. Jag borde tillverka speciella dragstänger för tallrikarna men det hade jag inte tid med nu. Det var inte kallt idag men man vill gärna ha på pannan till natten.

Med jäärnstavur och en stor hammare samt den största rörtången fick jag i alla fall ut skruven och kunde byta kniven. Det borde jag ha gjort redan första gången som keden brast men jag såg då inte det stora hacket i kniven. Som vanligt är det värsta att skilja åt nånting – sedan är det lätt att sätta in en ny del och skruva ihop igen. Skruven behöver inte tas bort helt. Bara man får loss röret till brännhuvudet så kan kniven bytas.

Mörkret började falla och det började blåsa igen men jag fick skruven tillbaka och luckan fast. Det var besvärligt då den ena tallriken satt kvar. Nästa sommer borde jag ta bort den, rengöra lagret och så borra två hål i tallriken så jag får utdragaren fäst vi den. Då går det lätt att ta bort den. Att bryta med olika järn går inte bra men en utdragare brukar ta bort de envisaste skivor.

Tur i oturen var att det var ganska varmt den senaste veckan. Det började till och med regna och därefter beslöt jag att börja deklarera. Det är samma jobb varje år men ett år är för länge och man glömmer allt man gjort förra året tills man uppfinner hjulet på nytt efter en del dåliga försök. I princip är det mycket lätt: Man bara skriver in kvitton under rätt kategori och så kommer bokslutet och deklarationen atomatiskt ut. Nä, jag har inte något bokföringsprogram utan jag har byggt upp en kalkyltabell med LibreOffice som fungerar precis lika bra eller bättre. Man kan ju själv göra förändringar ifalla deklarationsanvisningarna ändras. Men det har de inte gjort i år.

Lustigt nog kommer det i alla fall en del problem och man sliter i de få testar som finns kvar, pustar och stönar och dricker massor av kaffe. Men jag skulle aldrig ge bort deklarerandet för jag vill hålla koll på vad som hänt under året och vart pengarna gått. Då är det bäst att bokföra själv. Och då jag gör allt annat själv så varför plötsligt göra ett undantag för deklarerandet (även om det är motbjudande).

Att hitta alla kvitton är ett stort arbete. Även om de flesta är samlade i en låda så finns det alltid något som man glömt i bilen, i verkstaden,  i en plastkasse eller i en rockficka. I värsta fall har rocken hamnat i bykmaskinen och då är det slut med det kvitto som eventuellt blivit kvar i en ficka.

Nu har i alla fall tiderna ändrats och allt mer köper jag över nätet och får kvitton elektroniskt. Över hundra kvitton finns i datamaskinen och då räknar jag inte med de e-fakturor som där också finns. Tyvärr finns det ännu ingen standard för elektroniska kvitton så man måste sätta in dem i bokföringen för hand. Vilket har den fördelen att man då ser efter vad det är frågan om. Automatik i alla ära men ibland går det alldeles fel med automatiken.

Det kan man se av kvittona att många saker som jag köpt över nätet är verkligt grisbilliga. Det kan vara ett par, tre euro med frakten inräknad … Det beror på att Kina ofta har gratis frakt. Det tar ofta lång tid att få nånting från därifrån (2-4 veckor) men om man inte har bråttom så är det lönsamt. Speciellt om samma vara från EU kostar 5-10 gånger mer …

Deklarationen är inte klar än men det ser ut att bli minus för jordbruket som vanligt. Det väl över 30 år sedan jordbruket gått på plus. Skogsbruket ger däremot en liten inkomst. Kanske inte i år för jag har investerat en hel del i skogsmaskiner (den stora lastaren) men annars är skogsinkomsten ofta rent netto då vi gör allt arbetet själva. Enda utgifterna för skogen är maskiner och bensin till motorsågarna. Nu har jag i alla fall tänkt skaffa nya handskar till nästa år eftersom de gamla har så stora hål. Skogsbyxorna har jag lappat med textillim men jag borde hitta ett lim med bättre kvalitet.

Förrän jag fyller i deklarationsblanketten måste bokföringen kontrolleras grundligt. Vanligen hittar man i alla fall vid kontroll felaktiga summor, bortglömd moms och underliga kvitton. En del summor finns med i kontoutdraget men man kan för sitt liv inte minnas vad det var frågan om och en del kvitton är milt sagt oförståeliga. Till sist måste jag kolla in min epost för kvittots datum och se vad jag har gjort de dagarna. Man kan också läsa gamla inägg i Bondbloggen och se på foton från den tiden. Då börjar minnet vanligen återvända och kvittot kan sättas in i rätt fack.

Deklarationen är alltså en resa ett år bakåt i tiden. Det kan vara intressant bara man inte fördjupar sej för mycket i vissa händelser och glömmer att gå vidare. Dessutom kan det vara nyttigt då man kommer ihåg att jag skulle ju senare fixa det och det – vilket man förstås glömt.

Det går åt en hel del chips och Coca-Cola innan deklarationen är klar. Sedan borde man städa upp alla papper man spritt över hela arbetsrummet men då har man bokförandet upp över halsen och lämnar alltihop och far till skogs i stället. Visst hittade jag i år också papper från deklarerandet i fjol …

(Flismataren fungerar ännu …)

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

14 reaktioner till “Årets höjdpunkt …”

  1. Har jag varit i dina stövlar har flisfickan för länge sen varit hos sortti eller kuusakoski eller någon annan samhällsnyttig instans. Fast man älskar att skruva så måste man själv få bestämma var och när man gör det.
    Nå vi lever i ett fritt land så var och en gör som man själv vill.

    Det blev fart på olika el leverantörer när jag begärde lite offerter. Det kommer tydligen att bli överproduktion på el när alla fabriker och kraftverk kommer igång. De vill tydligen binda till dagens priser som är lägre än jag betalt hittills.

    När jag fick min deklaration klar så var odlingsplanen också klar i samma sekund. Får av bokföraren färggranna stapeldiagram som ger en tydligare bild än enbart siffror. Desto mindre utgifter (avdragbara) ju
    mera på plus (eller mindre minus) Sedan om man lever av jord, skog, entreprenad, kapital, lön, pension, barnbidrag eller frun får försörja hela familjen fast man jobbar i sitt anletets svett.
    Mitt jordbruk gav 3000€ i vinst men kommer att sjunka med nuvarande prisnivå på spannmål.

  2. Varför skulle jag skrota flismataren ? Det är ju bara normalt underhåll att byta kniven då och då. Dumt av mej att inte se efter på sommaren då det hade varit enkelt att byta den. För ett dumt huvud får kroppen lida …

    Flisvärmen ger jag inte bort. Med elvärme skulle det bli räkningar på 1000 euro per månad … Även om jag sätter 100 000 euro på en jordvärmepump så behöver vi så mycket energi att det blir stora pengar varje år. Dessutom blir man beroende av elektriciteten. Nu behöver vi elektricitet bara för flismataren (550 Watt) och cirkulationspumparna (3×30 Watt) och det kan man fixa med dieselgenerator eller till och med en termoelektrisk generator. Dessa har låg verkningsgrad men det har ingen betydelse eftersom de använder en del av värmepannans energi. Det har kommit nya termoelektriska material som ger betydligt högre effekt så det är inget problem att vara helt självförsörjande med energi om man har egen skog.

    Nu fungerar elförsörjningen så bra att man blir slö och ids inte bygga egna anläggningar men rent tekniskt är det inget problem.

  3. Hej, Nisse.
    Det skulle underlätta i deklarationstider om man bokför efterhand, så borde alla vi minnessvaga göra.?

  4. Du har så rätt, så rätt ! Men människan är ett svagt käril och man skjuter så lätt upp något tråkigt så länge det går (till slutet på februari :-). Och så sitter man här och pustar och suckar och stönar …

  5. På tal om flis så sitter man och blickar förnöjt mot skyn och tyder röksignaler som den värsta indian. Noterar att det ryker ur alla pipor vi Alholmens Kraft så fort det blev lite minusgrader. Då tar det två dygn
    och så rullar flisbilarna på vägarna igen och priserna på energivirke stiger. I höst och före julen när Alholmen stod pga för lågt elpris betalade (de som ens köpte) 9€/m3. Nu är vi uppe i 26€/m3 för kvistad vara. Tyder på att det måste vara ganska jämnt skägg med elproduktionen i landet när minsta köldknäpp
    gör det intressant att starta upp. En repris på vintern -85 med 6 veckor utan en dag varmare än -20 så
    ransoneras det garanterat el. Bondbloggens Uppfinnar-Jocke, Nisse, löser väl detta fullständigt på 0-tid och
    monterar en ångturbin som fortsättning på flisanläggningen!

  6. Jag läser nu mellan raderna, så jag kan ha missförstått det hela…men är det alltså så, att fastän ni jordbrukare uppenbarligen är momspliktiga så kräver skattebjörnen ändå inte en månatlig momsredovisning av er så som av största flertalet företag/företagare? Det låter jo helt otroligt smidigt och vettigt jämfört med hur stelt skattemydigheternas byrokrati normalt fungerar…

    En tanke angående den där kniven i flismataren…skulle det vara en totalt orealistisk lösning att göra den av två halvor, så att den relativt lätt kunde bytas utan att lossa hela skruven? (Har själv ingen egen konkret erfarenhet av just flismatning, men nog av diverse andra skruvtransportörer och tycker den där lösningen verkar onödigt opraktisk konstruerad med tanke på att det handlar om en slitdel)

  7. I stora drag har priset på energivirke stigit de senaste åren och konkurrerar redan med massaveden eftersom det inte finns några kvalitetskarav på energivirket. Visst varierar priset ganska mycket men om dessutom fibern börjar användas i produkter som ersätter plast så kommer medelpriset säkert att stiga. Kanske det snart blir för dyrt att elda upp skräpvirket själv ? Härtills har en hel del brännved ruttnat i skogen för man kan ju inte elda hur mycket flis som helst.

    Jodå, jag har nog satt mej in i tekniken med ånggeneratorer (och andra termoelektriska system). De har ganska stor spillvärme men de är ju bara bra då vi i alla fall behöver värme på vintern. Om sommaren då solen skiner så kan man ju kombinera med solpaneler. På den fronten har också effektiviteten stigit med nya material. Det är inte alls otänkbart att vara helt självförsörjande ifråga om energi. Traktorer och bilar kan man köra på rybsolja med en förvärmare och vill man så kan man lätt ta bort de trögflytande ämnena så de kan sättas direkt i tanken. Recept på enkla esteriseringsanläggningar finns på nätet. Men elförsörjningen har fungerat så bra och flisvärmen också (utom ibland då man slöat med underhållet) så det har inte blivit av att bygga nya anläggningar.

  8. Nejdå, du har förstått det helt rätt. Vi kan välja mellan att momsdeklarera varje månad eller en gång om året. Nackdelen med en gång om året är att man får momsen tillbaka ganska sent om man köpt stora maskiner och då kan det bli stora summor. Men jag sparar alltid först och köper då jag har tillräckligt på banken så jag ser till att likviditeten fungerar.

    Jag har nog funderat på en delad kniv men krafterna på skruven (och kniven) är enorma så hållbarheten kan lida av en delning. Flismatarmotorn är bara på 550 Watt men utväxlingen är så stor att den orkar dra sönder nästan vad som helst. En tallkvist kan ge upphov till hårda träbitar där den suttit fast vid trädet som nästan är lika starka som metall så det är inte bara mjukt trä som man har i flishopen. Problemet med den stora utväxlingen gör också att ett vanligt motorskydd inte fungerar eftersom motorn inte just känner av eventuella stopp i skruven. Jag funderar på att skaffa en slirkoppling (smatterkoppling) att sätta på motoraxeln som skulle hindra att keden går av. Sådana finns ju på skördetröskorna och de fungerar bra vid stopp. Problemet är bara att hitta rätt modell: 32 mm axel med krysskil och kedjehjul för 3/4″ ked med 13 kuggar …

  9. Det finns väl också modernare motorskydd som mäter strömförbrukningen och slår av när inställt värde uppnås, eller så kan man ha rotationsvakt? Fast rotationsvakten märker ju inget före skruven stannar och då brister förstås kedjan eller något annat. Jag satte dubbla vinkelväxlar på min istället för kedja. Då stannar motorn när det inte orkar.. 1kw.. Vanliga motorskydd har ju också en inbyggd tröghet. Flismataren går på intervaller, så motorskyddet hinner inte “värmas upp tillräckligt” för att hinna slå ur.

  10. Jo, det stämmer. Enligt specifikationen skall motorskyddet bryta efter 20 sekunder med överström och då är kedjan för länge sedan avbruten. Jag funderade också på nån sorts fjäderbelastad brytare kopplad till kedjan men det enklaste är nog en vanlig smatterkoppling – bara jag skulle hitta rätt dimension.

    Till mina vildare fantasier hör en momentgivare på skruvaxeln som kopplas till en riktningsomkoppplare som vid stopp kör skruven bakåt i ett par sekunder innan den börjar mata igen. Då borde stoppet vara borta. Men det kan bli ett dyrt system. Annars så kan man se på skördetröskorna för där finns samma problem med stopp. De nya kan köra bordet och inmatningen baklänges och det är det effektivaste då man skall få bort ett stopp. Men de är ju helt manuella medan flismatningen borde vara helt automatisk.

  11. Pratade en gång med en montör som brukar bygga styrskåp för större anläggningar. De använde tydligen frekvensomvandlare som reglerade hastigheten. Vet inte om omvandlaren hade inbyggd strömmätning i realtid eller om det var ett eget tillägg, men de hade ordnat just så att om det började gå för tungt så backade den litet innan den fortatte. Så gjorde den ett par gånger om så krävdes varefter den larmade ägaren. Med PLC-styrning blir ju allt möjligt. Kanske en arduino + litet extra “skrot” i styrskåpet skulle vara en idé?

  12. Jodå, jag har tänkt litet på det men jag har ingen smart drivanordning (frekvensomvandlare) till skruvmotorn utan bara en kontaktor som slår på och av. Det finns ytterst enkel PLC i Säätötulis styrlåda men det krävs litet mer. Tillverkaren har också en mera avancerad styrlåda för skruven men den är ganska dyr.

    Egentligen har flismataren fungerat bra (bara man ser till att kniven är i skick) så motivationen att bygga om har inte varit så stor. Men så som du beskriver borde det förstås fungera. Jag har redan ett 1-trådssystem med temperaturgivare och styrreläer på plats i pannrummet så det vore inte så svårt att sätta in mera intelligent styrning av skruven. Det krångligaste är troligen en momentgivare för skruvaxeln (eller motsvarande).

Kommentarer är stängda.