I en diskussion härom kvällen…
– Den smakar riktigt som finsk ost (ni vet… dendär runda vanliga)
– Men, VA!?!? Estnisk ost? Äter du estnisk ost!?
– Ja, den e ju billigare den…
– Ja… Men ESTNISK OST???
Det var lite som om jag ramlade av kärran… Hur i världens tider köper man estnisk ost? Till lika konstaterade jag ju att den estniske bonden ska väl leva han också. Och varför skulle den vara konstigare än den finska osten? … Men, ändå.. Estnisk ost. Svensk ost vet jag att många köper, så det hade jag inte reagerat någå desto vidare på, men denna estniska ost kom lite snettrakt från höger och slog tomt i planeten på mej. En sån liten sak som ost från grannlandet. Men, de går ju inte fram hos en sån som mej att ens komma på tanken att äta estnisk ost. Men där satt jag vid kvällsteet och åt estnisk ost, och sade: Så länge ingen i världen får reda på att jag sitter och äter estnisk ost, så går de bra….
Nå, nu har jag tutat ut det på bondbloggen. Varför? Jo, för att jag fick syn på SLC reklamen om inhemsk mat. 6 goda själ att äta inhemskt. Vidare har jag också sett uppmaningen till folk att fråga varifrån maten kommer när de går på restaurang. Det tycker jag man bra kan göra, för, varifrån kommer maten? Egentligen?
Och jag då? Kanske har jag stuvat i mej massor av estnisk ost förut? Utan att jag vetat om det? Och kanske har jag suttit och stuvat i mej köttbiffar som kommer från typ spanien, italien, ungern där man använder 4-5ggr mer antibiotika till djuren än vad man gör i Finland!? De är ju en sak vad dom gör där, och vad dom stoppar i sej…. men, de luddiga i storyn är ju att jag inte har brytt mej ett endaste ett litet skvatt om att fråga! VARIFRÅN KOMMER RÅVARAN?
Skämmas får man… Här sitter jag och har mej över den estniska osten, då jag inte själv har en aning om varifrån osten på pizzan jag åt för någon dag sedan kommit. Eller senast jag var på restaurang och åt gris… Varifrån kom den grisen… Dags att ta sej själv i kragen och börja fråga…
Våga fråga! Hur ska man annars få veta nåt…
Med en liten(liten) slant får de de flesta av oss att gå dit de vill. Tex i kundvagnen, för vi gärna hundra meter för att få slanten tillbaka. Holländska ostar franska ostar svenska ostar, Det är priset eller smaken eller brandet som avgör. När sextiotusen ester jobbar åt oss och vi är nöjda annars fick de väl återvända om vi inte var nöjd. Vi lever nu i en annan värld en ny värld. Själv köper jag mitt öl i estland eller litauen om jag råkar vara dit. Bensin ,däck, bilreparationer tobak och vodka från vår östra granna köper många finnar som har årsvisum. Semesterresan blir(blev) ofta turkiet Priset styr riktningen dit vi åker och hur långt vi åker.
Själv äter jag glimminge ost åker till Sverige ser på mamma mia och var på svenskis och såg Ingvar. Den som gillar IK.. och bra teater bör absolut se de. He ska va Biligar Biligar Biligar sjöng de och vi kände alla igen oss.
De åttiotusen utslagna finska män 40-55år bekymrar mig mera och belastar finsk ekonomi mera.
Förutom osten och ölen köper jag nästan alltid finsk mat. Tack för du skrev.
Min ost finns inte till salu i alla butiker så mellan varven blir det eget.
Olvi är finsk öltillverkare i Estland och Ingvar är storägare i bolaget var blir nu för landskod på det då. Inte så lätt alla gånger. Finland skattar bort sig själv många gånger.
Skivad skinka är riktigt lurisk att köpa, idag blev det tredje paketet i handen innan det klarna att det är eget.
Tillverkad i Finland med fiskklingande företagsnamn men svanen eller flaggan lyser med sin frånvaro på mer och mer paket. De halvstora finska köttfirmorna är lömska. Däremot kötthalt 92 eller 98% det är stort och tydligt märkt.
Det lär ska vara skillnad på inhemsk och finsk tillverkning också. Finskt bröd tillverkas eller bakas i Frankrike osv. Och om man köper en tysk kvalitetsmaskin till hushållet eller ett kvalitetsverktyg så kan det vara tillverkat i Kina eller Korea! Ölet är ju en rolig sak, bryggerierna säljer billigt till Estland och finnarna åker över och köper tillbaka! Handeln är inte mera som förrman vet inte mera varifrån saker kommer som man köper, bäst är att köpa direkt från producenten. Så jag köper mest det jag vill ha och ser mera på priset och förpackningen, så lite pöast som möjligt.
Just precis. Det är ingen idé att se på “tillverkaren” för det är ofta bara en marknadsförare. Jag anser att alla produkter borde märkas med fabrik, datum och avdelning. Inom elektroniken ser jag ofta lappar med all information ända ned till den person som satt ihop grunkan. Det är kvalitetssystemet som kräver det. Så varför skulle det vara omöjligt för alla produkter. Orsaken är naturligtvis skurkarna som lever på att dra oss vid näsan vilket skulle vara omöjligt om tillverkningsmärkningen skulle vara obligatorisk. Även om de kan syssla med ren förfalskning förstås …
Och skall man då välja vart man handlar mellan K, S och L så lutar det nog ändå alltmer mot L. Även som primärproducent så täcks man gå in där och göra hela veckohandlingen där.