Direktsådden 2017

Så är då det här årets vårsådd klar – HASI med andra ord. Allt är sått med äkta direktsådd. Ingen bearbetning alls efter tröskandet i höstas – inte ens halmen är hackad (utom i tröskan förstås). Början gick bra på lerjord men sedan blev det problem på mulljordarna med halmen. I år har det inte regnat alls före sådd och halmen var torr och lätt. Det var inte bra för den samlades framför såmaskinen . Det hade annars ingen större betydelse men så småningom började den dra med sej av den torra och lätta mulljorden och då slutade matarhjulet att snurra.

På vår Väderstad Rapid (nr.393) så finns matarhjulet mitt framför maskinen. På senare versioner är det ersatt med ett stort pigghjul som är placerat på sidan om maskine. Och jag förstår bra varför … Det behövdes inte mycket för att hjulet skulle börja slira och då måste jag lyfta maskinen och backa. Det bästa var att köra fram och tillbaka över halmhopen med dubbelhjulen så den blev riktigt platt. Därefter gick det bra att köra över den med såmaskinen. Hopen såg stor ut men det var ganska litet halm i den. Tidigare år har vi inte haft så torr och lätt halm. Det tycks vara bättre om halmen är litet våt och gärna ligger platt på marken.

Man kunde inte stanna så ofta så jag körde så länge det gick (så länge matarhjulet rörde sej). Det blev en del hopar i hörnen där jag lyfte maskinen och vissa blev så stora att vi måste dra ut dem med harven.

Det var bara på mulljordarna som det var problem – på lerjordarna gick sådden bra. Nu är det ofta lera i ena ändan på åkern och mullhaltig jord i andra ändan. På mulljorden måste jag hålla körmarkören uppe för den samlade stora hopar med halm som sedan fastnade i såmaskinen. Men där såg man bra var man hade sått så det gjorde inget. Nedan en bild från sista åkern i den gula kvällssolens sken. Vetestubben blev ganska bra inmyllad utom där det fanns massor med halm. Kvickroten däremot är så seg att den sticker upp fortfarande. Den är ju död för glyfosatsprutandet i höstas lyckades bra.

I det stora hela gick direktsådden bra i år. Åkrarna hade torkat upp mycket jämnt och vi kunde till och med så i den allra värsta svackan där det för nån vecka sedan stod fullt med vatten. Leran hade bara torkat på ytan och det blev inga kokor alls. Jorden var helt enkelt riktigt mör. Fukt fanns  bara nån centimeter under ytan så utsädet kom i fuktig jord. Nu beror allting på sommarens väder. Lerjordarna är ju väldigt känsliga för regn. Det får inte komma för litet och inte för mycket.

Det är  ganska otroligt att allt maskinarbete som gjordes var några dagars direktsådd. Ingen höstbearbetning, ingen vårbearbetning. Bara en överfart med såmaskinen. Det här är den perfekta odlingsmetoden – förutom halmproblemet. Nästa år skall halmen hackas ordentligt – speciellt på mulljordarna.

Jag kollade upp SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) som har haft jämförande odlingsmetoder sedan mitten på 80-talet (se till exempel  Elsa Lagerqvists sammanfattning). Som man kan vänta sej så är plöjning den säkraste metoden men något år gav direktsådden bättre skörd. Nu är SLU:s försök inte så intressanta för mej eftersom de ganska mycket går ut på höstvete i södra Sverige men det intressanta är att direktsådden fungerat ganska bra i Ultuna (Uppsala) som är mera jämförbart. Jag sår också alltid på våren för våra platta åkrar är dåliga för höstsäd. Vårsådd gav i allmänhet bättre resultat än höstsådd för direktsådd. Men man måste komma ihåg att dessa försök inte har så stor betydelse för den egna gården som kan ha alldeles annorlunda förhållanden.

Sedan kollade jag in nya Väderstad Rapid som sedan ett antal år tillbaka inte har något drivhjul alls utan en radar som mäter hastigheten och styr hydrauliska matarvalsar … Mjaa, jag undrar om inte det slirande hjulet i alla fall är bättre. Det nya systemet är svindyrt och svårt att reparera själv. Jag kan förstås bygga en egen radarstyrd matning men är det värt besväret ? Vi får se då brodden kommer upp – kanske den är alldeles hemsk … Fast i stora drag har det gått åt lagom med utsäde och gödsel per hektar.

Nå, det syns om en månad ungefär. Nu knallar jag hemåt i den nedgående kvällssolens sken.

Åter en vårsådd klar och åter ett nytt hopp om god växt …

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

19 reaktioner till “Direktsådden 2017”

  1. Just så, det var rappa tag! Jag funderar på att börja plöja lite smått inkommande vecka. Har den senaste veckan sysslat med lite täckdikning, och det har ställvis varit rätt mycket tjäle kvar än. Nu på morgonen har vi rimfrost också.

  2. Jaa du Nisse, om vi nu är lika på många sätt så när det gäller vårbruket skiljer det nog en hel del.
    Jag påbörjade mitt “vårbruk” med sådd för plantdrivning i slutet av mars och den sista sådden blir någon gång i slutet av juli. Sen brukat det bli lite höstsådd i augusti-september månadsskifte så sådden är nog mera ett “årsbruk”.

    Det verkar nog “mooLit” med direktsådd men det lämpar sig hur som helst inte för grönsaksodling.

    Plöjningsfritt har jag testat så att jag fräst direkt i åkern, gick si så där men plöjningen ger nog det bästa resultatet ändå.

  3. Ni har nog haft mycket kallare. Här har det varit rena sommarvädret med +27 på fredag (+15 på natten) … Torrt är det men halmen har gjort att det finns enhel del fukt i jorden ännu. Det är egentligen perfekt såväder med fukt och värme så nu borde utsädet minsann gro bra. Sedan vet man ju inte vilket väder det blir i juni.

  4. Man ser tydligt av SLU:s långtidsförsök att plöjning är säkrast. Bara vissa år ger andra metoder bättre resultat (kanske torra vårar då halmen bättre håller kvar fukt). Men så som det nu ser ut med vetepriserna så är det för mej allra viktigast att få ned utgifterna. I senaste Landsbygdens Folk så läste jag också om en österbottning som räknat ut att vallodling är mera fördelaktig än spannmålsodling just nu. Jag sår i år in nästan sju hektar i klövervall eftersom veteodling är lindrigt lönsam. Dessutom vill jag förbättra strukturen på just den åkern som lidit av alltför tätt ytskikt.

    För övrigt så sätter vi i år ungefär en halv hektar i äppelodling (gamla lokala sorter). Det kanske utökas för vår trädgårdsmästare har ympat omkring 600 stammar. Någon skörd får vi knappast ännu på något år. Det är ett försök men vi hade faktiskt mycket fruktodling i våra trakter på 30-talet som kom via Lantmannaskolan. Min pappa sysslade med att ympa en hel del på den tiden. I många trädgårdar finns ännu de gamla sorterna kvar.

  5. Styv lera och äppel låter inte som någon bra kombination men kanske har ni nån åker med lättare jord också? Och om det gått tidigare så. Blir det “gammaldags” gles plantering eller modern tätplantering på svagväxande grundstammar?

  6. Jo, det verkar lustigt men vi har planterat äppelträden i gropar med bra mylla på kulle så de är litet ovanför jordytan. Det tycks underligt nog fungera. Vi har också valt sydsluttningar (två små områden som varit svåra att odla med stora maskiner). Det är gammaldags gles plantering och extra starka grundstammar som trädgårdsmästaren valt speciellt för tålighet. Grundstammar är ett litet problem för de importerade är för svaga. Jag skriver “vi” men sanningen är att jag själv varit med ganska litet. Trädgård och jordbruk är besvärliga att kombinera för det är bråttom samtidigt på bägge områdena.

    Styv lera är det enda vi har här utom långt ute på Petjärmosan och där vågar vi inte ha något som harar, älgar, hjortar och vildsvin kan kalasa på alldeles i fred … Fast sorkar är det riktigt stora problemet !

  7. “…läste om en österbottning…” – Undras vem det kunde tänkas vara… 😀

  8. Själv har jag låtit direktså havre i fjolårsstubb på grov finmo och det gick bra. När jag var ung så plöjde harvade gödde harvade sådde och så vältade man till sist, sex körvarv mot nuvarande en körgång.

    Kornet är ännu osått och skyddszonen är inne på sitt tredje år.

    Väntar bara nu på någon prognosmakare skall lova en rekordskörd, för det redan sådda fälten runt om i landet ser bättre ut en på mannaminne. Om inget inträffar före skörd vill säga.

  9. Såg att du kör Väderstad. Har du haft några problem med att utmatningsvalsarna stannar när man sår med liten utsädsmängd? Har en från 2003 där man får felalarm tit som tätt när jag sår vårtybs ca 7.5kg också nu när jag sådde in vall med ca 60 kg havre. Fattar inte varför den inte matar ut dessa små givor utan att valsarna stannar.

  10. Kabske jag var onödigt diskret med att inte sätta ut namnet – det var ju redan publicerat i den världskända tidningen Landsbygdens Folk :-).

  11. Jodå, jag har varit med om vårsådd i mer än 60 år och minns hur mycket tid all jordbearbetning tog. Farsan började rationalisera med att sätta vältern efter såmaskinen, sedan köpte vi en kombi 1975 och nu kör jag med direktsådd och Väderstad Rapid (ett av de första exemplaren från 90-talet – köpt begagnad från Uppsala). Nu gäller det att få systemet att fungera så bra som möjligt och nästa i tur är ordentlig hack på tröskan.

    Ja, prognosmakare ja … I motsats till dem så väntar jag tills skörden är bärgad, torkad och såld och kanske tills pengarna är spenderade ! Sedan kan man säja hurudan skörden blev :-).

  12. Jag har en litet äldre Rapid från 90-talet. Den har ganska enkel styrlåda och jag har inte märkt något problem med att matningen stannar. Däremot så påstår lådan att valsarna inte roterar men det är lögn. De roterar visst och det går åt precis så mycket som vridprovet visar !

    Jag undrar om det inte är elektroniken som inte klarar av långsamt roterande valsar. Troligen är det en kondensator som laddas upp av en puls vid varje varv och sedan laddas ur tills nästa puls kommer. Om det tar för lång tid tills nästa puls kommer (vilket kan ske vid små mängder och långsamt roterande vals) så hinner elektroniken tro att rotationen upphört. Bry dej inte om larmet så länge åtgången är den som vridprovet visar. Du har en nyare maskin och troligen nyare elektronik men med min låda och 10 kg vallfrö (inställning 20 på skalan) så lyser rotationslampan hela tiden fast allting fungerar bra.

  13. Tyvärr står nog valsarna stilla. Hjälpkusken stod bak på maskin o kollade. Så nått är fel i lådan. Måste ställa upp matningen och vrida innan valsarna startar och igen ställa ner till rätt nivå…

  14. Aj-aj. Elektronik kan vara bra men ibland fattar den inte riktigt. Det måste vara något fel på lådan för Rapid skall nog kunna så ner till 3 kg/ha. Har du kollat kontakterna i kablarna ? Jag måste ta bort en mellankontakt som var dålig. Jag brydde mej inte om att byta kablarna utan klippte bort kontakterna och skarvade med en kopplingslist inne i en tät låda. Men man måste först skriva upp hur trådarna är kopplade i kontakterna för de har INTE samma färger i bägge kontakterna ! Om det är dålig kontakt så kan det hända allt möjligt underligt. Man kan försöka med kontaktvätska men det hjälpte inte i mitt fall.

    Jag såg i maskinisten.net att det varit en hel del problem med falska larm. Har du ett batteri i styrlådan ? Jag har inget men det lär också bli gammalt och ställa till med problem. Just nu har jag bekymmer med hektarmätaren och om jag inte får den att fungera så bygger jag en ny vid sidan om lådan.

  15. Äldre Rapid är ju egentligen helt mekaniska så styrdatorn kan inte stänga av annat än sprutspårsvalsarna.. Går även att köra helt utan dator om man klarar sig utan sprutspår o körmarkörer.

  16. Yes, detta är nog nått mekaniskt fel. Lådan jag syftade på är den påsidan av maskinen där man ställer givan. När jag går under 60 på utsädes lådan börjar den fuska o stannar emellan åt.

  17. Menar du växellådan ? Jag har aldrig öppnat den men där finns en del hävstänger och hjul.

Kommentarer är stängda.