13 augusti, 2017 av Christer

Sorten har betydelse

Gick en runda genom rågåkern i kväll och nu syntes det bra hur mjöldrygaangreppen blir denna säsong. En utdragen blomning lär ju vara stor orsak till svåra angrepp av mjöldryga och  i år var blomningen utdragen på grund av svår vinter och kall sommar.

En sak som också ser ut att hålla sträck är att de nya pollenplussorterna verkar klara angreppen bättre då jag inte hittade just några angrepp i Magnifico medan Allawi var svårt angripen. Tänkte inte så desto mera råg i år men har lite överbliven Allawi från ifjol som jag tänkte så upp så det var ju synd att angreppen verkar svåra för just den sorten. Man vet ändå inte hur nästa säsong utfaller det kan ju gå vägen ändå.

I övrigt så har nog rågen tagit sig bra, den står fortfarande och nu hade tyngden i axen som matats böjt strået så att jag ser över växten igen. Det som såg så bedrövligt ut i våras kommer nog att ge lite skörd i alla fall 🙂

12.08.2017 Råg Magnifico

12.08.2017 Råg Allawi

Magnifico det ljusare till höger medan Allawi till vänster ser lite mörkare ut i färgen.

Etiketter: ,

9 svar till “Sorten har betydelse“

  1. per fd skriver:

    Var på väg till skogen och skulle hugga upp en liten dikeslinje men det började regna för hundrade gången i år.
    När man råkar vara ledig och skall försöka göra något !

    Nu kom jag på att relativa fuktigheten måste ha varit långt högre i år en ett normalt år. Totala regn mängden är väl inte så stor och grundvattnet är inte heller högt men regnat har det gjort nästan varje vecka. När man nu mäter temp, vind, solstrålning, badvatten mm. Mäter någon relativa fuktigheten ?

    Granplantorna har rotat sig bra men gräset är hack i häl !

  2. Peik skriver:

    Vad gör man med råg som trots allt blivit angripen av mjöldryga, duger den skörden åt någon?

  3. Christer skriver:

    Hej. Stämmer bra att det varit fuktigare än vanligt i sommar trots små nederbördsmängder härstädes. Vi har nog fått lite för litet nederbörd men jag har ändå inte bevattnat… ännu. Vid några tillfällen skulle det nog ha varit på sin plats men då prognosmakarna utlovat regn som uteblivit så har det inte blivit av. Dom regn vi har fått har ändå kommit sakta och fint så dom har gjort mera nytta än vad mängden skulle ha föranlett i normala fall.
    Luftfuktigheten noteras nog vad jag förstått men jag hittar heller ingen årsstatistik på meteoroligiska institutets sidor. Sände en förfrågan och kan informera om saken ifall jag får något svar.
    Skogsplanteringarna borde ha etablerat sig bra ett år som detta då värmeböljorna lyst med sin frånvaro.

  4. Christer skriver:

    Jaa du dess användning är nog begränsad i och med att drygorna är giftiga. Dom ger kanske lite hallucinationer så är man lagd åt det hållet så finns det användningsmöjligheter. Mjöldrygan är ju mörk till färgen så dom går att sortera bort med optiska sorterare men dom är få och dyra samt har låg kapacitet så det är inget vidare alternativ för så pass billiga produkter som råg.

  5. Peik skriver:

    Men vad gör man/du alltså då i praktiken? Suckar och plöjer ner hela grödan, eller skördar ändå och bränner säden i värmepannan…?

  6. Christer skriver:

    Båda alternativen är gångbara. I mitt fall är nu 7,5ha så gott som mjöldrygafritt medan 1,5ha har rikligt med drygor så merparten är OK. Tror jag, det är ju inte skördat än! Så antingen lämnar man dit 1,5ha eller tröskar och riskerar att det överskrider tillåtna analysvärden eller blandar in 1,5ha med 7,5ha och hoppas att det klarar godkänd analys med risk att hela partiet underkänns. Det är väl i stort alternativen. Har nån andra förslag så tas de tacksamt emot 🙂

  7. Johan skriver:

    Hör med laihian mallas, till malt så borde det inte göra nåt med lite drygor i.

  8. Christer skriver:

    Joo det är ett alternativ. Har för mig att dom har en sorteringsanläggning som tar bort det mesta av mjöldrygorna så är bara grobarheten i skick torde dom kunna använda rågen.

  9. Christer skriver:

    Nu Per fd har jag fått svar från meteorologiska:
    Det finns 30-åriga medelvärden för luftfuktigheten från statistikperiod 1981-2010 för olika stationer. Du kan hitta den här statistik från här: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/35880

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy