Rågen tröskad.

Fick rågen tröskad idag i fina förhållanden. I motsatts till vad statistikförarna påstår så blev det ingen rekordskörd men ändå betydligt bättre än vad jag hade förväntat mig i våras. Den såg inget vidare ut då efter att istäcket släppte och jag hade nog plöjt upp de sämre partierna i våras om alternativen skulle ha varit lönsammare. Men nu är jag glad att jag gav den en chans, råg är nog en märklig växt att kunna komma igen trots dåliga utsikter.

Så pass illa såg det ut då i våras att jag inte brydde mig om att tilläggsgödsla efter snösmältningen, ogräsen tog jag dock hand om -man vill ju inte uppföröka ogräsbanken. Senare när jag såg att det trots allt fanns potential till någon form av skörd så lät jag tilläggsgödsla enligt växtläget med hjälp av N-sensorteknik.

Och den sena tilläggsgödslingen hjälpte säkert till att höja skörden, som sagt ingen rekordskörd och inte mycket att yvas över men så här hastigt prövat så kom det ca 5m³ per tröskad nettohektar. Fukthalten under 20% vilket är bra för råg men så var den väl mogen också, det är ju ändå 380 dagar sen den såddes. Halmen var så torr och skör att den till en början ställde till besvär då den smulades sönder till modd och belastade sållen hårt. Efter att ha sänkt varvtalet på slagorna och justerat luften så blev det bättre.

25.9.2017 Rågen tröskas i för årstiden riktigt fina förhållanden, det ändå som saknades var lite vind så att dagg och rimfrost hade torkat lite tidigare på dagen. Nu fick vi vänta till middagstid innan tröskningen kunde inledas för dagen.
Kvällsdimman och -fukten kom tidigt i det lugna vädret men vi fick all råg tröskad innan dess. Blir nog en kall natt trots att det var närapå 20 grader varmt på eftermiddagen.

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

8 reaktioner till “Rågen tröskad.”

  1. En liten detalj som egentligen inte hör ihop med det här inlägget : Varför syns det ej (mer?) i rutan vem av er som har skrivit inlägget?.
    Undrar en som titt o tätt följer med era förehavanden.

  2. Visst finns det en ruta uppe till höger om rubriken med bild och namn. Åtminstone på min läsare (Firefox).

  3. Aha – då förstår jag. Det beror på WordPress tema som fungerar olika för stor dator och mobil. Det tema jag använder i Hindersby.net visar författaren i slutet på inlägget på en mobil men det gör inte Bondbloggens tema. Jag skall se om vi får ändrat det på Bondbloggen för man kan ofta programmera det tema (utseende) som används.

  4. Tur att vädret (och bönderna) bestämt sig för att vi skall äta inhemsk råg i år trots allt. Har sett många tröskor i farten de senaste dagarna och måtte de få gå på tills allt bärgats som bärgas kan. Blev besviken härom året då jag läste att bl.a Fazers rågbröd gjordes på importspannmål då egen råg inte räckte till. Det blev slut på rågbrödsätandet för min del det året! Miljön och landets ekonomi mår definitivt bättre av att vi odlar, skördar och förädlar själva i stället för att lastfartyg åker över haven och blåser ut sot, svavel och koldioxid och hämtar förgiftad säd och konserverade bröd åt oss. Äppel behöver man definitivt inte hämta varken från Polen eller Kina, om skörden slår så fel något år kan man lika gärna vara utan. Inte heller behöver man flyga hit färska jordgubbar från Egypten i januari, förr klarade man sig bra med sylten till nästa sommar och nu finns det ju frysar i varenda kök som man inte behöver fylla bara med tyska pizzor. Tala sedan om arbetslöshet och sysselsättning när åtskilliga bagerier satt lapp på luckan, ändå klarar sig små lokala specialister oftast väldigt bra, t.o.m. så att stormarknader har börjat införa “lokalproduktionstorg” bland sina diskar med belgiskt bröd och holländska våfflor.

  5. Kan bara häpna över Christers rågtröskande! Är det så damm ser ut?! Bilden med dimman verkar däremot väldigt bekant! Var och tröskade två torkar korn idag. Bara ren kornväxt och inget annat smått och gott gjorde att halmen var nästan torr och ytfukten låg på kärnorna, men ack så isugna med H2O. Annars moget och bra utom i de retsamma sprutspåren där det fanns lite gröna kärnor som kom med. Blir väl
    kring 10 timmar i torken. Lite blött under tassarna på sina ställen gör att man svänger traktorn framför spannmålsvagnen med näsan hemåt!

  6. Joo det dammade faktiskt riktigt bra. Hade nog tur med valet av tröskningsdag det har inte varit något vidare sen dess. Svinfarmaren som brukar ta vara på det mesta av foderkornet var hit och knuggade ur lite ax, 23% lär mätaren ha visat. Tycker inte det ser färdigt ut men han ska göra ett försök nu då det verkar som om mitt korn verkar bäst färdigt av det som han har att tröska. Väderprognosen utlovar regn till veckan så kanske lika så bra att färda kornet i torken…..

  7. Hej Kimmen, verkar som om din kommentar av någon anledning hamnat i papperskorgen….

    Joo det var ju stor brist på råg innan jag började odla råg, sen blev det plötsligt överutbud och sänkta priser. Märkligt hur min lilla odling kunde påverka marknaden så pass.
    Nå, råg passar bra i min växtföljd och gör gott åt marken så jag försöker hålla mig med lite råg trots att det varit lite svårt med mjöldrygorna på sistone.

Kommentarer är stängda.