Råttor, möss och dåligt väder

Rubriken låter deppig, men fullt så illa ställt är det nu inte, utan snarare tvärtom faktiskt. Vädret i skrivande stund är dunderdeppigt, oktoberväder när sgs allt är kvar på åkern är inget man hoppar jämfota över precis, men med årsringarna har kommit en insikt om att de flesta höstar ändå brukar reda upp sig på något vis. Men just ni är det nog illa, riktigt illa med tanke på att vi skriver 10 september, förhållandena är urusla och grödorna är inte mogna ännu.

På onsdagen ställde jag tröskan i ordning och gav mig ut på åkern. Det var fint väder och både kornet och havren såg bra ut, speciellt kornet som verkade hårt när man bet i det. Således attackerade jag kornåkern, av två orsaker, dels verkade det vara tid för det, utöver det har jag ett område där bärigheten sviker snabbare än på andra områden och det är alltid skönt att ha bort nyttogrödorna därifrån om det blir många regndagar.

So far so good – sen kom några överraskningar slag i slag. Medan jag tröskade tyckte jag allt verkade bra men det höll inte fuktighetsmätaren med om alls. Första testet visade 28%, det andra 30 och då var den glädjen som bortblåst. Det blev en snabb flytt till havren istället där mätresultaten var betydligt positivare – runt 19%

Gällande kornet kom sedan överraskning två följande dag. Trots uppmätt fukthalt på 30% så var det tillräckligt med 10 timmar i torken. Nu räckte inte årsringarna riktigt till för att förstå, torken brukar ta ner en procent i timmen, men nu gick det betydligt fortare. Bra förstås, men varför?

Summa summarum blir nog att jag var för snabbt ute, havren krävde också tio timmar i torken trots sina 19% men det förstår jag bättre eftersom det var en god del gröna korn i partiet.

En vecka med blåst och varmt väder hade varit på sin plats, men det blev inte riktigt så. Nu har det regnat i tre dagar och det ser inte ut att ge sig heller. Och mot vädret kan vi inget annat än – ge oss.

Var kommer råttorna in i bilden då? Jo – det är precis det dom inte gör. Till all lycka. Som Ni säkert känner till hatar jag råttor som pesten, dom har en äckelfaktor på 100%, dom anfaller effektivare än ormar (jo – jag har varit med om det) och dom gör illa. Således skall dom helt inte finnas nånstans men åtminstone inte här. Därför är det alltid lite spännande när tröskan skall startas upp och torken besökas första gången på hösten. Hur har det varit med objudna gäster? Jag följer med en Facebooksida som har sin bas i Sverige men även flera finländska användare och där verkar åtminstone våra rikssvenska vänner vara ganska överens om att råttorna ökar närmast explosionsartat. Det syntes också på bilder av tröskar som fått sina kablar bemötta av råttor, det var inte bara en. Nu vet jag inte hur det är i Finland, själv har jag nog inte märkt av någon ökning men visst för dom med sig problem här också – även hos oss.

Nu följer jag ju noga med kräken och försöker klara mig utan gift och fällor. Båda har ju den baksidan att man måste hantera Corpus Morti (död kropp) efter bekämpning och bara det kan få en att vilja bli bibliotekarie på heltid så jag använder andra metoder.

Gällande torken satsar jag på städning och att inga agnar skall få finnas kvar runt torken efter säsong. En gång för länge sen blev agnbänken otömd på hösten och efter det mötte jag t.o.m en råtta i torktrappan på våren. Jag skulle upp och den var på väg neråt. Däremot försöker jag lämna kvar maximalt med spår efter ryps/raps, bla lite i elevatorn för jag har tyckt mig se att dom inte gillar oljeväxter. Men vad gäller torken är det mest hermetisk slutenhet som gäller.

Vad anbelangar tröskan är det precis tvärtom – total öppenhet. Närmast hysterisk rengöring och sen sprutar jag i maskinskyddsolja samt lämnar alla luckor öppna inklusive luckan till säkringarna, hyttdörren och fönstren. I tröskan har jag aldrig sett spår av varken möss eller råttor utom en gång på MF-tiden när den blev orengjord på hösten – då var det kalas där. Mössen for åt alla håll när jag startade för året.

Hur var det i år då? Jodå – inte ett spår av några gnagare (möss i torken förstås, det kommer man inte ifrån) utan allt var lika rent och fint som i höstas. Detta trots att jag nog sett spår av råttor både i maskinhallen och runt torken speciellt under vintern i snön. Dessutom har någon tuggat på en utsädessäck alldeles bredvid tröskan nån gång i vinter, men tröskan har dom snällt låtit bli.

Hur är det med Er andra – har Ni märkt av att råttorna skulle öka sådär överlag?

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort!

13 reaktioner till “Råttor, möss och dåligt väder”

  1. Tvärtom har gnagarna nästan försvunnit hos oss men det beror på våra tre ungkatter som är ytterst effektiva jägare (i går hade de dessutom fått tag på en fågel – tyvärr). De nya katterna tycks ha precis rätt gener för ett jordbruk. De vill inte alls vara inomhus utan föredrar uthusen även om de kommer in för att kolla ifall det råkar finnas nånting gott i skålarna. Men sedan genast ut igen. Bara under den kallaste vintern vill de vara inomhus. Jag förstår bra att katten var ett heligt djur i gamla Egypten där de sysslade med sädodling för många tusen år sedan.

    Jag håller också torkdörrarna öppna hela tiden så att katterna kan röra sej obehindrat men så har vi två stora planbottentorkar som det är omöjligt att få helt täta. Det viktigaste är att bygga så att det aldrig blir slutna utrymmen dit katten inte ryms. Så jag bygger aldrig dubbla väggar mer och absolut inga lådor nånstans. Och tröskan blåser jag ren med tryckluft varje höst. Jag har numera hittat alla små utrymmen där det kan samlas agnar – utom på den nya tröskan men den verkar vara lättare att göra ren.

    Just nu lyser solen här hos oss men det regnade ordentligt på natten och inget vete är tröskat (vi har bara vete). Prognoserna hotar med regn hela veckan så snart börjar man tro det går till oktober innan tröskandet kan börja …

    Ett snabbt omslag i vädret är det enda som kan rädda skörden i år …

  2. Vi har samma recept som Nisse, tre katter och så öppet att de kommer in överallt. Har inte märkt någon ökning av gnagare. I tröskan har jag en gång haft en råtta som kom ut död när jag startade maskineriet för att rengöra inför vintern. Tröskan hade då stått ett par veckor orengjord efter avslutad tröskning, så finns det mat flyttar odjuren fort in.

  3. Inte behöver du Kalle va så överraskad av endast 10 timmar om kornet var färdigt, men är det grönt och man ska mogna det i torken tar det tid. Min tork torkar 2%/timme + 1 timme uppvärmning av säden (vilket kan variera mycket om säden är kring 0 eller om den är 20+) därefter även en timme kylning, vid varmare väder längre med många gånger en icke önskad bonus att säden blir en % eller två för torr. Så
    !0 timmar med mogen säd är klockrent godkänt. Nutida kornsorter har dessutom så stor kärna att hl-vikterna börjar närma sig halvtaskigt vete och då blir torktiderna därefter för tungt korn släpper fukten
    sämre pga annan form och mera skal i kärnan. Vi börja nästan tröska idag, men så gick vinden hem!
    Ny giv för gnagarna är förutom putsat och klart en akustisk råttavvisare! Få se om f-nskapet funkar!?

  4. Skörderapport hesa b-borg sö fr 15.9.2017
    I hesatrakten har det regnat lite mest varje dag de senaste fem dagarna. I Huittinen blev vädret bättre och några tröskor igång ända till sö.

    Korn. Det mesta tröskat, men det finns ovanligt många kornskiften som övergetts. Liggsäd plus överåldrigt och klent.

    Havre. Tre varv runt skiftet eller en fjärdedel av skiftet i ena hörnet tröskat.

    Vete Tre varv runt skiftet på ett par ställen.

    Råg. Sått på ett par ställen.

    Ryps och bondböna inget försök alls.

    Min uppskattning 50% tröskat !

    Väl hemma börjar det regna för 144 gången ja regnet stod som spön i backen.

  5. Jag har inte tröskat ett enda vetekorn än. Regnar det inte så duggar det så det inte torkar upp.

    Här i Hindersby är bara litet korn och höstsäd tröskad ännu.

  6. Det finns en del åkerplättar som är nästan helt plattade med marken.
    Svårt att få rätt upp det som har gått och lagt sig. ; – )

  7. Lite stiltje på bondbloggen !

    Vårt dagliga regn vore oss givet även idag.

    Min bokförare sade: Det förekommer ovanligt mycket fel i Beskattningsbeslutet 2016. Bra att kolla noggrant !

    På en upptagen potatisåker plockade flyktingkvinnor och barn små och spillpotatis. Men männen höll sig borta den här gången. Tänk att det skall vara några andra som skall visa oss bekväma och kinkiga nordbor matens rätta värde.

    Det var allt !

  8. Beklagar, jag har nog inlägg på lager men just nu räcker inte tiden till. Vi måste ha tröskan och torken klara så vi kan börja tröska då det torkar upp. En del tröskor rör sej redan på åkrarna men vi vill inte ha spår eftersom vi inte plöjer eller bearbetar ytan alls före nästa års sådd. Här utlovas torrväder med undantag för torsdag-fredag då det skall komma 5 mm regn. Avdunstningsprognosen för SMHI:s lantbruksväder (via NSL) ger i alla fall nettoupptorkning för den närmaste veckan så vi lever på hoppet.

  9. Intressant att per fd hittat folk som tar tillvara resterna ur åkern! Där ser man vem som förstår uppskatta naturens håvor, orsaken förstås att de levt i fattigdom och hungersnöd innan de hittat detta land av flytande mjölk och honung…
    Mössen har jag hållit borta från vindarna i tio år med ett par elektroniska “surrare” som jag sätter igång då nattfrosten kommer och håller inkopplade tills vårvärmen ger mat i naturen. Verkar ha fungerat eftersom inga ljud eller spår av möss upptäckts sedan dessa installerats. Tidigare gick något möss i “traditionell” fälla på vinden men obehagligt att ta ner “slamsiga lik” och putsa blodiga fällor! Att höra krafs här och där ibland är också musik man helst vill slippa höra.

  10. Det regnar, och det regnar..
    Nu ligger det ett “vackert” regnområde över mellersta Finland igen.

  11. Den akustiska råttavvisaren inhandlad för 8,95€ verkar funka! Få se nu hiur det går när torken börjar snurra dygnet runt om de kommer tillbaka? Första satsen för säsongen tog 14 timmar och den andra
    lär inte gå fortare. Spannmålspriserna lätt på stigande här men vara tvärtom söderöver.

  12. Hmm, med kallufttorkar på många hundra kvadratmeter plåtyta blir det många pipburkar … Jag läste att de bara fungerar för 10-20 kvadratmeter. Vår ladugård är redan 30 meter lång och vi har många andra gamla byggnader därtill. Jag förlitar mej mer på katterna som ständigt patrullerar alla uthusen.

  13. Jovisst är katten den bästa råttfällan! Kan vara rätt trevlig dessutom. Varmlufttorken har inte stor botttenyta och dessutom plåtväggar som reflekterar ljudet. Mittenvåningen är bara ca 20 m2 och där upptas det mesta av torkmaskinen. Övre- och bottenvåningarna visserligen större. Problemet är att katten inte slipper in i torken och skulle den slippa så är det obekvämt för tassarna med kippfickans galler av stående flatjärn och stegar med fotsteg av armeringsjärn med mellanrum (så att inte spannmål ska lämna på trappstegen och man halkar). Ett bra sätt är också att se till att de gråa djävlarna är utan mat.

Kommentarer är stängda.