3 september, 2017 av Nisse

Tröskan under tak

I går fick jag tröskan under tak vilket inte var så enkelt. Den nya (begagnade) Sampo 2055 är betydligt högre än vår gamla MF-20  som gått in i ladan med nöd och näppe. Tanken var att sänka golvet i ladan eftersom det ändå måste förnyas men det visade sej att vi inte hann med det den här sommaren. Så jag fick röja upp bredvid verkstaden i det som kallas traktorgaraget. Det är lika stort som verkstaden men har ingen värme även om det är isolerat. Det stora problemet var att det hade samlats en massa saker som täckte nästan hela golvet.

Det är otroligt hur fort ett golv blir fullt. Man behöver att ställe att kvickt få undan saker och snart är det fullt. Det tar tid att soprtera och flytta bort allt det som man kvickt satt undan men det var ju bra att jag måste få in tröskan så blev det gjort. En del gamla Lada-delar fick brorsans ”svärbo” (=dotterns sambo) eftersom han rustar upp brorsans gamla Lada frän 1967 – för övrigt en prima bil som han länge använt som ”skogsbil”. Lada startar ju bra också mitt i smällkalla vintern. En hel del for till skrotinsamlingen som ungdomsföreningen har och så sorterades en massa ”material” upp på bodvinden där jag har det nya förrådet. Det tog nästan en vecka för jag måste också bygga ut hyllorna så jag fick undan järnstängerna som låg mitt på golvet och så måste jag bygga ett bord för presenningarna. Visst har jag rum på hyllorna men jag har slutat med lättpresenningar (som är rent skräp) och de stabila presenningarna är tunga. Jag använder en hel del för gödselsäckarna och en del maskiner.

I alla fall så fick jag golvet tömt och jag måste rikigt ta en bild för att visa att det nog fanns golv under allt skräpet.  Kolla hyllorna som är smalare nertill. Det är för att få mera utrymme närmare golvet och så är hyllorna fastskruvade i väggen så man kan sopa under dem utan problem. Golvet är helt fritt från hinder. Varenda kvadratcentimeter är sopad. Vissa saker är flyttade tillbaka men på det här sättet så får man bäst bort allt onödigt – eftersom man måste flytta allting så börja man fundera om det verkligen behöver ligga där.

Det var sent på kvällen och ljuset dåligt så bilden blev litet oskarp. Nu har jag skruvat upp tre 50 W LED-strålkastare så jag får ljus från tre håll. Tröskan är ju så stor att den skymmer ljuset annars. Förr fanns här en 500 W halogenlampa men nu har jag bättre ljus som drar betydligt mindre ström. Jag måste betställa fler strålkastare för första satsen tog slut. På ebay.de får man 50 W strålkastare för omkring 13 euro hemkörda på verandan. Inte illa …

Tröskan hade problem med lyktorna så jag beställde nya kopplingar och säkringsdosor eftersom den gamla var fullständigt sönderärgade. Jag bytte ett par kontakter till flatstift så jag fick igång lyktorna. Men det var otroligt så dålig kvalitet Rosenlew hade på den här modellens tröskor. Kontakterna satt alldeles löst och då jag tog i dem med fingrarna så föll de sönder … Kontakterna på den här tröskan är av samma modell som används i hushållsmaskiner vilket är ganska uselt. Litet bättre kvalitet måste man ha på en tröska som arbetar i en omgivning som är betydligt värre än inomhus i ett kök.  Jag såg också att Rosenlew ändrat på det elektriska i tröskorna från 2002 framåt. Mycket behövligt och jag hoppas kvaliteten blivit bättre. Visst fick jag nya kontakter för nån euro stycket  på nätet men det är mycket jobb att byta alla kontakter.

Utomhus såg tröskan inte så stor ut men då jag körde in den så fyllde den upp hela utrymmet. Här hade jag haft två stora traktorer bredvid varandra utan problem och en traktor med skogsvagnen tillkopplad. Inte underligt att tröskor är dyra – de är stora och invecklade. Med nöd och näppe fick jag upp ”vingarna” så jag kan reparera den inomhus. Men på ena sidan var det bara fem centimeter till godo.

Det finns en hel del att göra på tröskan ännu men vetet är grönt så vi borde hinna bra. Speciellt hackens knivar skall jag slipa ordentligt så halmen blir finhackad. Det var bekymmer med den torra halmen i våras då den fastnade i såmaskinen. Inget var ju bearbetat efter tröskningen eftersom jag kör med direktsådd. I år har det växt bra men så blev växtligheten så försenad att man inte vet om det går att skörda. I värsta fall blir det först i oktober.

 

 

Etiketter: , ,

11 svar till “Tröskan under tak“

  1. Johnny skriver:

    Här i SydÖsterbotten har de tidigaste börjat tröska kummin, foderkorn, höstråg och tidig havre. Tror inte att jag själv slipper och tröska en på en vecka. Allt är sent i år. Daggen verkar hålla i sig ovanligt länge också på dagarna. Vi kan väl inte annat än hoppas på varmt och vackert väder framledes. Lycka till med tröskan! Har själv en 2045 från 1997. Har gått helt ok men alla år brukar man nog hamna på små reparationer. Har nog som flera andra räknat ut att trots att man har en 19 år gammal tröska så skulle det bli lägre ha-kostnad att leja. Fördelen med egen är förstås att man kan tröska då man vill och pappa tycker om att tröska.

  2. Nisse skriver:

    Tröskningen har kommit ungefär lika långt här i söder.

    Det var en del våta höstar på 70- och 80-talet då man bara kunde tröska en enda vecka. Då var det guld värt att ha egen tröska eftersom man ännu fick betalt för vetet. Visst kunde man ha nån annan att tröska men de tröskade sina egna åkrar den enda vecka det gick och kom sedan då regnet stod som spön i marken.

    Egen tröska kostar för oss bara i inköp. Reparationerna medför mest bara arbete eftersom vi reparerar allting själva. Nu gäller det att köra med den här i 20 år till så blir årskostnaden inte så stor – kring 1000 euro. Vi har som princip att ha egna maskiner som vi reparerar själva. Verkstaden är till all tur ännu tillräckligt stor (2 gånger 7×12 meter och 4,2 meter hög).

  3. per fd skriver:

    Funderandet och jobbet skall ske i tillvekarens planeringskontor och inte i bondens lador.

    Sedan gör bonden något olje och kilremsbyte. Inte skall man behöva uppfinna hjulet på nytt inte.
    Er tröska såg bra ut utpå men undrar om förra ägaren kört in den för tidigt efter hösttvätten ? Allt som tvättas på hösten borde torkas upp rejält innan vinterlagringen !

    Fick slälv typ 5250kg/ha korn som direktsåddes och det är bra för oss med fin grovmo i s-ö. Havren ser sämre ut för den såddes på tjäle.

  4. Nisse skriver:

    Jag tvivlar starkt på att någon på ett kontor kan planera en bra tröska. Så ingenjör som jag själv är så tror jag mera på att bonden vet hur tröskan skall se ut. En ingenjör kan förstås beräkna tekniska detaljer men så kommer ekonomerna och sparar bort kvaliteten. Med 70 års erfarenhet vill jag påstå att det är ett fåtal maskiner som man inte behöver bygga om (eller borde bygga om). Visserligen har jag ingenjörsutbildning men den är inte till så stor hjälp som man kunde tro och en fiffig bonde med enbart folkskola kan vara betydligt bättre maskinmänniska än en ingenjör. Men visst föredrar jag maskiner som man inte behöver bygga om för det tar en massa tid. Bäst är om ingejörer och bönder samarbetar vid planeringen.

    Jag vet inte hur tröskan varit förvarad men jag brukar blåsa ren vår tröska med tryckluft. Då är den torr genast då man kör in den i ladan som har trägolv med en halv meter luft under och mycket bra klimat för maskiner.

  5. Nick Donald skriver:

    Hinner de få nå’t skörda norr om slagfältet i Oravais i år?

  6. Stefan skriver:

    Hur mycket har tröskan gått?

  7. Nisse skriver:

    1566 timmar. Det är lika mycket ungefär som den gamla tröskan men den verkar mindre sliten i alla fall. Jag sökte noga efter sprickor i plåtarna men hittade inga så man får hoppas att den håller ihop i 20 år till. Det elektriska var som sagt sämre än på den gamla men det fixar vi nog även om det tar mycket tid. I dag fick jag nya LED-strålkastare som jag tänkte byta de gamla till. De nya säkringsdosorna kommer väl snart också.

  8. Hästen skriver:

    Mina hel-och halvljus är också ur funktion. Var finns delarna,på tröskan, som skall bytas,

  9. Nisse skriver:

    Jag hade två problem. Ena var den kontakt (nr.5) som finns bakom luckan i hytten. Där var det usel (=ingen) kontakt för den bruna tjocka ledningen som kommer från ackun. Det andra problemet var under övre säkringsdosan där flatstiftskontakterna var alldeles lösa. Man kan lyfta upp säkringsdosan om man tar bort två skruvar. Men det lönar sej att klippa upp buntbanden runt kablarna så de ger efter litet. Problemet kan förstås också vara i de reläer som kopplar in ljuset men det är bäst att börja med strömkablarna från ackun. En voltmätare behövs.

  10. Micke skriver:

    Typiskt fel på Sampo är ju för klent elsystem. Några år gammal och man får starta med att leda över
    på startmotorn pga för klena ledningar från tändlåset. Claasen har, fast den är gammal, en elcentral väl skyddad med fördragna ledningar till alla upptänkliga extrautrustningar som t.ex varvtalsvakter, extra belysningar osv. Dessutom tillräcklig generatorkapacitet så att inte laddlampan glöder när man använder allt och lite till. Nick Donald kan med fog oroa sig lite över oss ”norr om Karvat Langbackan”. Var i startgroparna i dag, men tyvärr så blir det nog att vänta ca 1 vecka till om man inte vill ta dedär 12-14 timmars torkarna. Kommer att bli tight innan allt är in innan almanackan tar slut!

  11. Nisse skriver:

    Nå,vi har ju haft en Rosenlew-tröska i nästan 30 år så jag visste att man böra sätta in ett relä till startmotorn. På den gamla tröskan har vi dragit en hel del nya ledningar i stället för de gamla som vi kopplat förbi alla kontakter direkt till hytten. Jag har dessutom satt in en fast voltmätare så jag kan mäta spänningen på vissa punkter medan jag kör. Då ser man snabbt om det finns problem. Det var nödvändigt eftersom bland annat den elektriska hydrauliken var heimlaga och man behövde lampor för att se hur den fungerade … LED-lyktorna borde sänka strömförbrukningen under hälften.

    Alldeles tydligt har jag tid att pyssla med tröskan ännu ett par veckor så grönt som vetet är. Grannarna har börjat tröska tidigt korn så vårt vete kommer väl om ett par tre veckor. Eller i oktober …