16 oktober, 2017 av Nisse

Kalluftstorkning och mögel

De gamla kalluftstorkarna fick dåligt rykte eftersom de var felkonstruerade – eller egentligen konstruerade för Skåne. Största felet var för små luftkanaler och för små fläktar. Då jag byggde vår tork 1975 så satte jag nästan en meter luftkaneler under plåtarna och tre 11 kW fläktar i huvudkanalen. Vi hade en liten oljekamin för tilläggsvärme men den var helt onödig och slopades kvickt. Med stor luftmängd är det onödigt med tilläggsvärme och den borde i så fall har mycket stor kapacitet. Däremot fungerar solvärme från plåttaket bra också då det är mulet. Vi tar in luft från andra sidan byggnaderna som går under plåttaket och värms upp innan den går in i fläktarna. Det räcker till för att torka ned säden så mycket att den klarar vintern och sedan torkar man ned på våren. Ibland får jag ned den till 11 % på våren (mest i misstag för det är för lågt).

Men i år kan det vara problem för allt är genomblött hela tiden. Så nu gäller det att vara noggrann med förhållandet mellan sädens fukthalt och dess temperatur. Om säden är riktigt kall så klarar den sej över vintern fastän den är fuktig. Det finns en bra rapport från JTI (Jordbrukstekniska institutet i Sverige) som behandlar mögeltillväxt. Den är skriven av Nils Jonsson och har nummer 427. Den handlar om spannmål för etanolproduktion men delen om kalluftstorkning är ganska allmän. Den kan laddas ned som PDF från

Ett diagram som finns på många ställen är förhållandet mellan luftens relativa fuktighet och hur lågt man kan torka säden. Man kan se att vid så hög luftfuktighet som 90 % så kan man komma ned till 20 % för säden och 80 % räcker till för att torka ned till 17 %. Det räcker i allmänhet för att säden skall hålla över vintern så man kan torka ned till salufukthalt på våren.

Lacey och andra har undersökt mögelsvampars tillväxt och i JTI-rapporten finns ett diagram som ett sammandrag av deras resultat. Här ser man hur fuktig säden får vara vid olika temperaturen för att mögelsvamparna inte skall växa till sej. Till exempel ser man att om man får nedtorkat säden till under 16 % så klarar den vintern om temperaturen är under +10 grader. Men får man nedkyld den till noll grader så kan den ha en fukthalt på 20 %. Så jag vill ha kalla nätter så jag kan kyla ned vetet så mycket som möjligt då det inte mera torkar på dagarna.

Men det finns också andra mögelsvampar och det här är bara ungefärliga diagram. Men man borde åtminstone hålla sej utanför de färgade delarna. Annars blir det vildsvinsmat.  Det är inte så svårt att få ned temperaturen under noll en kall vinternatt och säden håller temperaturen mycket bra så varma dagar därefter har inte stor betydelse bara man inte blåser med fläktarna. Problemet i år är att vi har varma och fuktiga nätter.

Så jag vill ha kalla nätter och torra dagar. Men man får sällan det väder man vill ha …

/Nisse

Etiketter: ,

8 svar till “Kalluftstorkning och mögel“

  1. Ragnvald skriver:

    Tack för en väldigt intressant information.
    Är alltid ett nöje att läsa din blogg.

  2. Christer skriver:

    Har också årets råg i kalluftstorken (golvtorken). Det har inte varit några större problem i år då rågen var bra färdig (mogen) vid tröskningen och förvånansvärt torr också tack vare att det råkade sig att den tröskades på höstens bästa skördedag. Nu ikväll är det frisk vind och 70%RF, kanaltemperaturen 8,7°C, rågens temperatur 6,9°C så det verkar som om det avgår lite vatten. 🙂

    Tyvärr utlovas regn imorgon igen 🙁

  3. Nisse skriver:

    Tackar, tackar. Det är nu bara vardagen här hos oss. Inte alltid så positiv – speciellt inte den här hösten. Man skall nog vara mycket intresserad av bondelivet för att fortsätta. Och det är jag. Nu har jag kommit fram till vad jag skall bli då jag blir stor: Bonde :-).

  4. Nisse skriver:

    Jo, det är bra torkning. Med 70 % kommer man ned till 15 % och det håller bra över vintern. Det utlovas torrare väder till slutet på veckan (efter litet regn senare i dag här hos oss). Det blir också kallare. Luftfuktigheten skall gå ned till 60-65 % på eftermiddagarna och det är ju bra. Tyvärr blir eftermiddagarna bara kortare hela tiden.

  5. Kurt skriver:

    Men stannar fukthalten i säden vid t ex 17% om man torkar ned den till det? Eller tar den åter upp fuktighet från luften efter att man stängt av fläkten, om luften har hög relativ fuktighet?

  6. Nisse skriver:

    I en kalluftstork så är torkproceduren så långsam att kärnan torkar helt igenom i motsats till varmlufttork så om man en gång fått ned fukthalten till 17 % så hålls den över hela vintern. Även om man blåser fuktig luft genom säden så krävs det lång tid innan den blir fuktigare. Men man bör vara försiktig med mätandet eftersom mätarna ger olika utslag vid olika temperaturer. Jag har en gammal vågmätare med torklampa som jag använder som referens. Den är långsam med extremt pålitlig.

  7. Stefan skriver:

    Hur varm kan man tro tolerera att spannmålen blir i vagnen när den väntar på torkning? I år när allt har tröskats dyngsurt har det inte varit ovanligt att lasset varit långt över handvarmt och ångan har stått tät när man tippat av det. Efter ett antal (ganska många!) timmar i torken ser det hur bra som helst ut igen, men är det det?

  8. Nisse skriver:

    Jag tror inte tillfällig uppvärmning är så farlig men det får inte gå för lång tid. Vi hade ofta ett lass i gropen över natten på 80-talet då det var riktigt regniga höstar och mätaren slog i botten. Det varmnade ordentligt men bara man fick upp det i torken och kylde ned säden så märkte man ingen skillnad. Hur det är med grobarheten vågar jag inte säja. Knappast blir den bättre.
    Jag kan inte tro att säden far illa av litet värme en tid eftersom det går att torka den i varmluftstork. Eftersom vi alltid haft kalluftstorkar så kyls säden ned genast då den kommer upp i torken.Riktigt våt säd klimpar emellertid ihop sej och måste flyttas om eller skyfflas om så att luften går igenom ordentligt. Jag har nån gång haft mögliga klimpar fastän säden alldeles bredvid varit riktigt torr. Vi lämnar helst en lår tom så att man kan flytta över alla lårar undan för undan. Då blandas säden och blir mycket lösare.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy