21 oktober, 2017 av Nisse

Vildsvinsmat ?

Att torka eller inte torka, det är frågan. Visst borde vetet torkas men om det i alla fall bara blir mat för vildsvinen så forlorar man  på att slösa energi på torkning. Riktigt illa är det inte nu då solen tittar fram ibland men ett tag såg det ganska illa ut då det bara var fuktigt och varmt. I dag har säden faktiskt torkat på eftermiddagen och nu kyler jag ned den. Inkommande temperatur börjar ligga under noll så inte varmnar säden åtminstone.

I det tidigast tröskade låren var fukthalten redan kring 18 % på ytan (och det är alltid torrare under för kalluftstorkarna torkar nedifrån). Den låren klarar nog vintern utan problem. Men på sina håll var fukthalten för säden upp till 23 %. Man behöver inte ens sätta vetet i mätaren för då man slår mätkäppen i säden så märker man genast om det är vått eller torrt. Om det är lätt att slå i käppen så är fukthalten ganska säkert under 20 %.

Det var litet problem med lår nr. 4 eftersom den hade över 50 cm med fuktigt vete. Nu flyttade vi hälften till en annan lår så lagret blev tunnare och man märkte genast att luften gick igenom bättre och att säden torkade. Henrik skyfflade om säden i nya torken för där man hade kippat lassen så var vetet ganska hårt packat. Lagret är inte så tjockt – bara kring 40 cm. Nu borde luften gå igenom betydligt bättre.

Fodersäd blir det i år men det gör detsamma för priset på brödsäd är inte mycket högre. Nu gäller det bara att få det att hålla sej över vintern. Prognoserna lovar kallt och torrt väder så det skall väl lyckas med att torka och kyla ned vetet tillräckligt. Mätsystemet övervakar lårarna hela tiden så om det börjar varmna så är det bara att sätta på fläktarna i vinter.

Vi har reparerat tröskan och om vädret håller sej torrt så kanske vi försöker tröska de sista hektarerna. Om inte annat så borde man få halmen hackad för åkern är insådd i timotej och klöver. Och klövern var fin såg jag då vi tröskade. Ganska bra gick det i år med tröskandet i den meningen att det inte blev så farliga hjulspår. Det är viktigt med tanke på direktsådden nästa vår. Längst bak ser man ännu den otröskade biten på bilden nedan.

Men kvickrotsbekämpningen gick i putten i år. I dag tömde jag och satte bort sprutan för det hann bli för kallt och då är det bortkastat att spruta. Nu måste vi spruta på våren före sådden. Ett år försökte jag spruta sent på hösten  men det var helt onödigt för glyfosatet tog inte på kvickroten alls då det var så kallt.

Medan det regnade så sysslade jag med att bygga ny mät- och styrelektronik i den nya torken. Men sedan blev det för bråttom så den fungerar ännu inte utan behöver en liten felsökning som får bli till nästa år. Lådan nere skall mäta trycket i den nya torken och sätta på och stänga av fläktarna över Internet.

Det har varit problem med den ena fläkten i den nya torken. Den startar men bränner säkringen i startkretsen. Den behövs inte för vi kan inte köra mer än tre fläktar tillika annars går huvudsäkringarna sönder. Med tunna lager behövs inte heller så mycket tryck.

Det var ett besvärligt år i år. Vetet grodde ganska bra och såg hyfsat ut i början på juli men sedan kom aldrig den värme som fodrades. Skörden blev ganska svag och kvaliteten for åt skogen på grund av den regniga hösten. Till all tur har vi överårs utsäde.

Men om vi får vetet att bli fodersäd så får vi vara nöjda för det var nog nära att det skulle ha blivit vildsvinsmat. Och om vi kan tröska den sista biten i början på nästa vecka så är våra höstarbeten undan (utom torkandet) och vi behöver bara vänta på ett nytt år och en ny vår som hoppeligen blir bättre. Litet besvärligare blir vårarbetena på grund av att besprutningen måste flyttas till våren men det kan man leva med.

Byggarbetena gick också åt skogen i år på grund av regnandet men om det är vackert väder i november och december så kanske vi hinner få en del uträttat ännu.

/Nisse

 

Etiketter: , ,

17 svar till “Vildsvinsmat ?“

  1. magnus skriver:

    har ni ingen granne som kan torka åt er?

  2. Micke skriver:

    Ta ett fuktprov riktigt från ytan och jag är säker på att det visar ganska höga värden. Mögelrisken är akut om luftthastigheten är för liten och det bortorkade vattnet fäller ut i de sista centimetrarna. I en kallufttork står säden stilla. Samma fenomen kan förekomma även i en varmlufttork om man snålar på luften så fäller fukten ut i sista delen av torksektionen och då kan till och med cirkulationen stanna så att det bildar klumpar. En gyllene regel är att ”dimman” i utblåset ska bildas ca 30 cm från rörändan. Då är luft/värmekombinationen optimal. Droppar det kondens från ändan på utblåset lever man farligt och har i regel alltför låg torkkapacitet med inbyggd risk för störninger i spannmålscirkulationen. Åtminstone här i Österbotten så är ju säden möglig redan innan den går i torken. Man kan se rödmögel med blotta ögat, och då är det frågan om ganska hög kontaminering. En stor del (inte allt) mögelsporer blåser bort i varmluftstorken, speciellt när det som i år nöter på och grillas i 10-15 timmar. Här och där kapitulerar man med kalluftarna och tömmer dem och får torkat i varmluftstork. Med de fukthalter och omoget som varit
    denna säsong så blir massan så kompakt i en kalluftare att luften cirkulerar dåligt och ovannämda problem med fuktutfällning och mögelförökning uppstår. Lägg därtill den eviga dimman så är oddsen totalt emot ”kallufttorkning denna säsong. Om man som Nisse har fläktarna under tak kan man dra nytta av den
    ”luftfuktighetsdrop” som uppstår genast efter det har börjat regna. Vanligtvis så sjunker luftfuktigheten
    flera tiotals % genast efter att regnet börjat för att sedan stiga när fukten från regnet slår upp från marken.
    Dessutom har jag väldigt svårt att förstå den yrkeskår som kallar sig meterologer denna odlingssäsong. Då det begav sig, och John Pohlman gav femdygnsprognosen i Aktuellt så hade det åtminstonelite substans i
    sig, till och med som med Karlskronaubåten, ”med en sannolikhet gränsande till visshet” men dessa våra
    nutida dataprognosticerade rapporter är nog närmast att likna vid legendariska ”Bosund-Lennis” helgarderade väderutspåelser: ” Regnar int e så halder e upp!” Haf en god lördag afton alla Bondbloggare!

  3. Christer skriver:

    Jaa nån ny Pohlman får vi nog inte, på den tiden kunde man lita på prognoserna.
    Minns ”fadäsen” som en av hans efterträdare fällde då det efter en lång torr- och värmeperiod som sträckte sig in i augusti utlovades regnigare väder, meteorologens uttalande löd ungefär så här ”vi får nu ett omslag till regnigare väder men det gör kanske inte så mycket då de flesta redan hållit sina semestrar”. Detta den tiden på året då tröskningen stod för dörren. 🙁
    Gott veckoslut önskar grönsaksbonden som konstant håller ett öga på termometern så här års…..

  4. Nisse skriver:

    Varför skulle jag öka på förlusterna genom att betala för att bränna olja ? Vi har klarat 40 år med enbart kalluftstorkar och då har det varit mycket värre höstar än i år. Ingen tilläggsvärme har heller behövts. Det är inte så stor sak att skyffla om säden litet eller (bättre) flytta den från lår till lår. Det hade i varit omöjligt att få årets vete till brödsäd oberoende av hur mycket man bränt olja. Dessutom är priserna inte så mycket högre än för fodersäd.

  5. Nisse skriver:

    Det är mycket viktigt att ha tillräckligt stor luftmängd i en kalluftstork. Vi har tre stora fläktar i huvudkanalen och tillräckligt stora kanaler så det inte blir tryckförluster. Då är tilläggsvärme helt onödig. Det är en droppe i havet att bränna olja men solvärme på de stora plåttaken gör däremot stor skillnad. I går torkade det bra då solen lyste. Det var mulet bara en kort stund mitt på dagen.

    Dagens prognos visar också på sol liksom morgondagens så nog får vi vetet torkat tillräckligt för vintern i år också. Speciellt som temperaturen börjar vara under noll efter det jag körde fläktarna sent i går kväll. Det är alltså kyllagring som gäller över vintern (inte enbart torkning) och nästa vår tror jag det knappast är problem att torka ned vetet till 13 % då vårsolen lyser och luftfuktigheten går ned under 40 %. Man får bara vara försiktig så man inte torkar för mycket på våren.

    Man måste ha rätt konstruktion på kalluftstorken (stora fläktar, stora kanaler, fläktarna under tak, solvärme från taket) så torkar man helt utan att bränna olja. Men det går inte om man vill ha 14 % redan på hösten.Bara man får igång systemet med att sälja säden följande vår så rullar det på. Vi hade i år inte så mycket gröna kärnor som jag förväntat mej – troligen för att vetet grodde ganska jämnt i våras. Och i kalluftstork så eftermognar säden bra.

  6. Johnny skriver:

    Det har varit en svår höst för landets jordbrukare. Vi får hoppas kommande odlingssäsonger blir bättre. Då det gäller insådd med klöver och timotej så har jag ganska lång erfarnhet. Jag började år 2009 med att så viltåkrar. Man plöjer eller Kultiverar och Harvar lika bra som åt spannmål. Man använder t.ex. sen Havre 100kg/ha som sätts i gödsellådan och vallutsäde som innehåller 20% klöver i utsädeslådan. Det brukar bli riktigt fina fält (folk brukar tro att det är vanlig spannmål, havren som sås med 25 cm radavatånd brukar breda ut sig). Om det blir mycket ogräs så brukar jag slå av spannmålen eller delar av fält med en trädeskross i början av augusti. Om det blir lite ogräs så brukar jag låta den vara. Vallen brukar lyckas bra oavsett. Jag skulle rekommendera att låta spannmålen vara om det inte går att tröska, men eventuell anmälning till lantbrukskansli om oskördat kan vara bra.

  7. per fd skriver:

    Sätter in en länk och prövar om den klarar censuren. Det är bra att påminnas ibland hur det kan gå.

  8. Nisse skriver:

    Jo, det är inte så länge sedan och kriser kan komma också i framtiden. Läs ockaå vad jag skrev för ett och ett halvt år sedan:

    http://www.bondbloggen.fi/2016/01/hemmanet-odhe-abon-dodh-af-hunger/

  9. Sten skriver:

    Idag såg jag samtidigt på 3 skilda lägenheter tröskor igång när jag var till Kungsböle Mosan mitt på dagen. Alla försökte att få ens en del av det som dom har kvar bärgat.
    Inte lätt.

  10. Johnny skriver:

    Då det gäller dåliga år och hungersnöd så tror jag många inte har tänkt riktigt till slut. En spannmålsbonde , speciellt en större sådan. Om han har utgifter för nästa års odling som motsvarar skördens värde så faller det naturligt att sälja skörden före våren. Då ännu vet man inte hurdant år det blir. Så länge vi har överproduktion så är det ju nog säkrare att ha spannmål i lager då man vet både mängd och kvalitet. Ända sättet (om man inte har andra större inkomster) att klara av att spara spannmål är att odla något som inte binder lika mycket kapital som spannmål. Jag vill påstå att många som odlar en del grönt har bra möjligheter att motiverka hungersnöd missväxtår. Allting är inte så svartvitt utan det är viktigt att lyfta fram olika aspekter. Skulle gärna själv odla mer spannmål men om alla tänker och gör så så har vi ännu lägre pris pga överproduktionen. Men annars bra slogan sku det vara åt spannmålsindustrin ”undvik hungersnöd, odla spannmål”.

  11. Nisse skriver:

    Pratet om att ”inte binda kapital” är en av dagens mest felaktiga teser. Kapital är inte värt nånting alls om det inte kan användas. Det kan fungera i finansvärlden men i en massa sammanhang fungerar det hel felaktigt. Handeln skall inte hålla lager för de ”binder kapital”. Resultatet är att kunderna vet att inget finns i lager och beställer i stället på nätet direkt (med billig hemtransport). Jag har slutet helt att ”beställa” via en firma. Detsamma gäller bonden. Han kan knappast anvanda sitt ”kapital” till nånting för räntorna är noll. Så kapitalet kan lika gärna ligga i torken eller silon som på banken. Farsan hade som princip att aldrig köpa på lån – inte ens under den vilda inflationens tid då varenda ”rådgivare” jamsade om att ”ta lå, ta lån !”. Pengar på banken är inte heller säkra så det är lika bra att ha kapitalet i torken. Gamal Tallberg var sjöman och arbetade i San Francisco. Han kom hem med dollar som kunde ha köpt tre gårdar men han ansåg att det bara var att köpa arbete åt sej. Sedan kom börskraschen 1930 och hans dollar blev värdelösa.

    Vad lära vi härav ? Jo, ge fasen i alla finansvalpar och använd det egna huvudet. Tro inte på alla möjliga löjliga ”trendfjantar” utan försök helt kallt fundera ut vad som håller i längden. Det är inte lätt så ibland går det bara i putten men man kan försöka. Enligt mitt huvud så är det just nu för mej bäst att fortsätta odla vete så billigt som möjligt. Inga nya maskiner och inga satsningar på ”nya produkter” som kan floppa då alla börjar odla samma sak. Mest har jag satsat på att hålla i skick det gamla och köper nytt då det behövs (ny gammal tröska i år). Men grönträdan har jag ökat på ganska mycket. Med usla vetepriser är det lämplig tid att sätta klövervall på de tilltrampade veteåkrarna. Ingen större förlust och det är en investering i framtida veteodling (eller vilken odling som helst). Stödsystemet gynnar också grönträda och gröngödsling.

    Det är bara första året som är besvärligt då man byter till att sälja följande sommar. Sedan rullar allt på som vanligt. Min erfarenhet är att sommarpriserna är högre än höst- och vinterpriserna. Så ibland har vi vunnit på att spara vetet till juli.

  12. Nisse skriver:

    Jo, det är också bra att få bort den långa halmen förrän man plöjer. Och vi som har direktsådd vill åtminstone få halmen hackad. Det går ju sedan det frusit på också.

  13. Johnny skriver:

    Då kan du Nisse förse med din del om det blir nödår. Tyvärr så finns det många gårdar som inte har likviditet att samtidigt spara spannmål och köpa insatser och då blir det naturligt att sälja spannmålen tidigt. Det jag menar är att skulle det bli ett år då spannmål misslyckas totalt så hjälper det inte hur mycket man än skulle odla utan då är det spannmål som finns i lager som har betydelse. Att spara spannmål medför ju också möjligheter till spekulation. Att förbättra växtföljden medför ju också många fördelar. Men nog är det viljan och möjligen statusen att odla spannmål som gör att så många bönder fortsätter att odla ensidigt trots att lönsamheten på spannmål har underskridigt lönsamhetsgränsen sedan hösten 2013. Alltså i 4 års tid. Men vi får ju hoppas att spannmålen stiger.

  14. per fd skriver:

    Det är mycket lättare att skriva en text från början än att kommentera tex nisses ”sanning”.
    Ett expempel . Har köpt upm aktier från 05 tills för en vecka sedan allt mellan 6 och 23€/st. De kräver inte en bestämd så,sprut eller tröskdag och risken är spridd från ett kallt och regnit finland till i stort sett hela världen.
    Inte ens världen fem största diktatorer kan ta hela världet ur dem med normalt härjande och krig.

    Köpte ett par arbetsbyxor på lidl för 13 euro och sydde upp dem på sol för 25 euro. Vad lär man sig av detta, finlands jobb är väldigt högt värderat. Det är bara bondens jobb som ingenting är värt. Stå i nån möglig säslår och dra på sig dammlunga för tack skall du ha.

    Det gäller att sätta eggen i olika korgar så men klarar krig storm brand missväxt svält sjukdomar(människor och växter) olyckor skilsmässor inflation devalveringar mm.

    Nå alla är vi vår egen lycka smed. Alltid finns det något man kan förbättra.

    ps alla tal är avrundade.

  15. Nisse skriver:

    Du har helt rätt i att likviditetsproblem hindrar många goda föresatser. Men jag misstänker att det mest är bristen på goda alternativ som gör att man fortsätter odla spannmål trots förlusterna. Goda råd och rådgivare är det minsann ingen brist på men realismen i de goda råden är bristvara …

  16. Nisse skriver:

    På 90-talet satte jag en sädlikvid på Ericssons aktier bara för att testa aktiesparandet. De steg skyhögt mycket snabbt men sedan landade de som en pannkaka. Så där efteråt står det klart att man borde ha sålt dem då de stod som högst …

    Efterklokhetens dåraktiga visdom. Jag blev aldrig aktiespekulant.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy