15 december, 2017 av Nisse

Menföre

Det är inte bara i skärgården som det kan vara menföre. Vi har haft menföre länge här nu. Man vågar knappt ta ut traktorn och köra flis (20 meter) i lervällingen. Vi började med skogsarbetet men det är rena vattnet under snön så man vågar inte alls ta med traktorn till skogen.

Egentligen har det varit menföre i ett halvt år. Våren gick an och sådden men sedan har det varit kallt och speciellt regnigt hela tiden. Vi var i Sverige förra veckan för att tömma vattnet och sätta igång datamaskinen som övervakar huset. Där var det ganska bra väder så vi fick in en del ved i lidret men då vi kom hem så snöade det ordentligt. Vi undvek det värsta snöfallet  som kom på tisdag eftermiddag men den blev regn som fick snön att bli tung blötsnö och givetvis gick strömmen på kvällen. Det var inte alls underligt för då jag skulle skotta bort snön från gången så var den mycket tung och fastnade i skoveln.

Vi fick klara oss utan ström i tre timmars tid så det var bara att ta yxan och börja hugga ved här hemma också. Det hade jag övat hela veckan i Medåker där vi bara har vedkaminer och vedspis. En vedspis är bra att ha så vi kunde koka kaffe. Svårare var det med ljuset då vi satt och läste böcker. De tjocka ljusen är ju fullständigt odugliga till allting. Bra ljus skall vara tunna och långa och sitta på en hög ljusstake.

Det har varit litet menföre också på annat vis. Jag måste åka till Barbi i Borgå fyra gånger eftersom hon hittade en massa problem med mina tänder. Tre lappar och en rotskrapning är inget större nöje precis även om jag inte alls har någon tandläkarskräck. Tvärtom så behövs det ingen bedövning alls (utom för rotskrapningen) vilket är ganska underligt för jag har allmän läkar- och sjukhusskräck … Ser jag blod så svimmar jag. Utom då jag river upp knogarna i verkstaden då skiftnyckeln slinter.  Men det beror antagligen på att det tar så sjukt och man blir så arg.

Det passade ju bra med tandläkarbesöken nu i menföret. I alla fall så har vi börjat med skogsarbetet. Det betyder i år att vi städar upp efter den processor som härjade i vår skog vid Atomlinjen – en högspänningslinje från kärnkraftverket i Lovisa som går snett genom en skogsbit på längden. Det blev inte mycket kvar av skogsbiten annat än två smala trianglar som nu också är ganska tilltufsade. Jag är ingen vän av processorer och inte blev det bättre av den här ”putsningen”. Vi försöker nu för hand plocka fram flisveden som ligger kors och tvärs. Dagarna är inte långa just nu men alldeles tillräckliga med tanke på den usla kondition man har.

Det är ingen liten gata som Atomlinjen drar genom skogarna.

Ännu mera problem är det då terrängen är full av stora stenar och däremellan djupa gropar. Det är ganska svårt att komma fram med traktor och skogsvagn. Processorn körde upp en väg men den är inte så framkomlig för en vanlig traktor. Åtminstone måste vi vänta tills vattnet i de djupa groparna fryser så de håller för traktorn. Vi kör först med lilla MF165 men ännu vågar vi inte köra ens med den. Det är plusgrader och blir inte mycket kallare ens till julen. Så det är rent handarbete att röja upp och rada flisved.

Det är ett ganska intressant ställe som vi arbetar på. Den högsta kullen kallas Ratuöyen och det är riktigt gammalt språk. Skandinaviska för över tusen år sedan förrän det ännu fanns någon ”svenska”. På den tiden talade alla i Skandinavien och Tyskland samt England (de anglo-saxiska delarna) mer eller mindre samma språk. Anglerna och saxarna är ju germanska stammar som erövrade England från kelterna för 1500 år sedan. Norska och danska vikingar erövrade i sin tur norra England från dem och dansk lag rådde i flera hundra år i det så kallade Danelagen.

Svenska vikingar och handelsmän reste österut från 700-talet och rutten via Finska viken, Ladoga, Novgorod och Volga var faktiskt den största handelsrutten från Europa österut på den tiden. Man räknar med att miljontals arabiska silvermynt (dirham) fraktades den vägen till Europa från silvergruvorna i Panjhir (nuvarande Afghanistan). Handelsvägen från Kiev till Prag var faktiskt mindre betydande men man måste komma ihåg att på den tiden var landvägen långsam och usel medan vattenvägarna var snabba och lätta Att jag skriver om vikingar i österled är inte så underligt för vi var och såg på det nya museet Vikingaliv i Stockholm.

Ratuöyen betyder ungefär ”Skräpön” där första delen kommer från verbet ”rata” och ”öy” är den gamla formen för ”ö”. Vi talar ännu om ”ratvid” (skräpved). Den är mycket högt belägen och var faktiskt en ö förr. Namnet måste vara mycket gammalt för det är länge sedan den var omsluten av vatten. Troligen var mossarna runtomkring Ratuöyen sjöar förr.

Krönet på Ratuöyen.

Vår skog går från krönet (nästan) ned till Tallmosan som ännu är en mycket blöt mosse med små tallar som kan vara hundra år gamla. Den är i princip utdikad men dikena far ihop mycket snabbt. Bara riktigt kalla vintrar vågar man köra på mossen.

Nu är det menföresarbeten som gäller dvs. verkstadsarbeten. Jag fick felkodsläsarna till bilarna och försöker installera programmen vilket inte är så lätt så jag får sitta och surfa på nätet för att hitta anvisningar för installationen. Först skall Volvon ut ur verkstaden (vi hämtade reservdelar från Strängnäs bilskrot) och så skall Belarus in i verkstaden och vattenpumpen bytas ut (och annat som visar sej vara sönder). Hoppeligen får jag igång den tills det fryser på ordentligt. Men så länge menföret varar så passar det bra med litet motion mitt på dagen.

 

Etiketter: , ,

24 svar till “Menföre“

  1. per fd skriver:

    Har man bergvärme hålls traktor vägar åkrar och skogsbottnar trädrötter i bättre i skick, när man slipper det eviga menföre.

    Vid flisvärme(ved) blir det effekt förluster när det är 600-1000 grader i eldstaden och 200 i pipan. Verkningsgraden är inte så hög. Vid bergvärme går tempen inte över 30 grader !!!! Vilket ger mycket mycket små effektförluster.

    Vill man nödvändigt köra traktor och kran kan man göra det åt grannen eller någon annan eller spara sig till en riktig vargavinter.

  2. Nisse skriver:

    Bergvärme är elvärme med litet bättre verkningsgrad. Men jag siktar på att bli helt oberoende av elektricitet utifrån. Redan nu klarar vi oss bra med en generator som håller igång pannans motorer (ganska små) om elektriciteten försvinner. Om man skulle hitta ett termoelement med bra verkningsgrad så skulle alla problem vara lösta. Då kunde flispannan också generera elström. Det behövs inte mycket för LED-lampor och datamaskiner. Ifråga om kalluftstorken är vi i alla fall ännu beroende av elström från nätet men det är inte så lång tid man behöver fläktarna (utom i år).

  3. Micke skriver:

    Jo även här har ”skogspremiären” börjat. Så lyckosamt att man fått stå på vägen och jobba i skogen åt ett väglag som ville ha rensat längs vägen till ca 1 meter på andra sidan diket. Vissa delägare har dock varit så
    radikala att man sagt att man vill ha gallrat till kranens räckvidd (8m). Så först allt sly bort med Farmi BC18
    och sedan gallring med Naarva stegmatare. Till sist ska även allt ris bort. Hela rasket går sedan som samförsäljning som massa- och energived. Problemet var att t.om vägen var såvid pass uppblött att vips så
    sjönk stödfoten igenom och hela ekipaget på sidan i diket. Trixande med kranen och stödfötterna fick allt på rätt köl efter många misslyckade försök. Först när jaj ringde på grannen om hjälp lyckades det när han var på väg till ”olycksplatsen”. Någon haverikommision tillsattes inte! Det blir ett fruktansvärt tryck på stödfötterna när man ut på full räckvidd, 8 meter, och 250 kilos aggregat i ändan + trädet. Dessutom är Jusmara vagnen liite onödigt lätt i rumpan som tom. Måste ha lass på om jag skall arbeta framför traktorn, annars lyfter vagnen. Vid utkörning är det helt klart att föredra vagnsmontering av kranen tycker jag, men vid gallring och röjning med olika aggregat är nog Nisses konsollsystem och montering på traktorn bäst.
    Gärna även i kombination med en hydraulisk låscylinder på framaxeln så kunde kanske stödfötterna på kranen undvaras. Men kanske det blir för lätt i näsan då igen vid arbete långt bakom… Blodfobi är vi Nisse
    två om! Typiskt att småskrapor som berör en själv inte påverkar men om det är ngn ANNAN som blöder
    och man hamnar att SE PÅ!! Först börjar det susa i öronen, sedan far filmen men man far på känn en god stund ändå innan man tuppar av!! Vår husdjurslärare i Korsholms skolor, Inga, hade en i mitt tycke intressant förklaring till fenomenet när grabbarna bar ut mig när vi skulle kastrera grisar. Hon hade en teori om att ens kropp har en så utpräglad försvarsinstinkt att när man ser blod tror det undermedvetna att man
    själv är skadad och för att stoppa det undermedvetna blodflödet drar kroppen in så mycket blod som möjligt
    in i själva kroppen rent instinktivt från huvud, armar och ben t.ex. Det undermedvetna civilförsvaret reagerar däremot inte så radikalt när man själv har en skråma eftersom omfattningen är ngt så när ”känd”
    Finns iaf lilte som friskar upp hjärnkontoret så bra som efter en blodfobisvimning!!! Haf en trevlig Fredagafton alla bloggläsare!!

  4. Nisse skriver:

    Inte är det så ovanligt. Jag minns min studiekamrat som kring 1970 var här och såg på när en kossa kalvade. Han höll på att dimpa ner i gödselrännan helt plötsligt men min kusin fick tag i honom och bogserade honom till säkrare marker … Jag vet att numera säja till att jag måste ligga då de tar blodprov av mej. Vilket sköterskorna är tacksamma för för de gillar inte att man plötsligt faller till golvet mitt i allt.

    Den bättre hälften som är biolog och länge var anatomilärare på Sjukis och van att klippa huvudet av grodor och dissekrera svin fnyser däremot åt mej och tycker jag är fånig :-). Och hon förstår alls inte att jag har läkarskräck men inte har problem alls med tandläkare … Visst är vi mä’nniskor underliga ibland.

  5. Kurt skriver:

    Termoelement finns det nog ingen framtid i, däremot organiska batterier, som visserligen blir stora och klumpiga, men som fungerar utmärkt för ett hushåll.

  6. Anders skriver:

    Kanske en sterlingmotor + generator i pannan? Batteribank för att jämna ut och solpaneler på sommaren.

  7. Nisse skriver:

    Termoelement har ingen vidare verkningsgrad men då man har uppvärmningsbehov så gör det inget. För några år sedan hade man på KTH i Sverige hittat på mera effektiva termoelement men jag har inte sett någon produktion … Termoelementen är bra eftersom de inte har rörliga delar och på vintern då det behövs värme så behöver man också elektricitet (och solceller fungerar dåligt).

    Jag har tittat på ånggeneratorer också men det är litet större rustningar och tyvärr rörliga delar. Batteribank är i alla fall viktig för man behöver vanligen reservelektricitet bara i någar timmar medan uppladdningen kan ske under lång tid.

  8. Borgåbisin skriver:

    Hej
    I lexikonet över finlandssvenska ortnamn, sammaställt av Institutet för de inhemska språken, så finns ‘RATU’ inte nämnt. Det tyder på att förleden ratu- är tämligen ovanligt i Finland.
    Här är en link på alla forskade ortnamn på R
    http://kaino.kotus.fi/svenska/ledlex/R.php#Rus-

    Skriv gärna mera om etymologi i Östnyland. Mycket intressant!

  9. Nisse skriver:

    Det kommer egentligen från ordet ”rat” som i Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket (1862-67) förklaras som: ”RAT, n. 1) skräp, affall, i skogen liggande qvistar, ruttnade träd och stubbar.” Slutet -u är en gammal genitivform (jämför med ”varubil”, ”varuhus”).

    Troligen fanns på ön i tiderna ”i skogen liggande qvistar, ruttnade träd och stubbar”.

  10. Micke skriver:

    Min tolk i Estland har hela den halvan av uthustaket som vätter mot solen täckt med solpaneler. Räcker till 65 kW som han använder till bergsvärmepumpen och att värma en ca 3m3 vattentank och på så vis magasinera energin. Överskottet säljs till stamnätet, men där som här så har ju elbolagen alleman i sin hand med låga energipriser men dessto högre överföringsavgifter. Hans målsättning är att uppnå ett nollresultat när elförsäljning/egen användning räknas samman. Att utnyttja elen till bergvärme och varmvattenmagasin är enlig hans beräkningar förmånligare än att lagra elen i stora ackumulatorer. Skulle ackumulatoirerna vara en engångsutgift skulle det vara praktiskare och ekonomiskt möjligt men tyvärr så är ju livslängden på ackuna begränsad. Ca 7 år i (i bästa fall 10 år) medeltal enligt tillverkarna.

  11. Nisse skriver:

    Jo, ackumulatorerna är fortfarande den svaga punkten. Visst har tekniken gått framåt men det skulle behövas 100-1000 gånger bättre ackumulatorer.

  12. Christer skriver:

    Välkommen hem Nisse!

    Undrar hur det är om man som Micke beskriver använder solpaneler för uppvärmning av vattentank, vore det inte då lika bra att ha vattenburna solfångare istället för att gå omvägen via bergsvärmepumpen? Det skulle va det där med överskottet då men investeringen blir ju på en helt annan nivå?

  13. Stefan skriver:

    Har också tittat lite på Naarvas stegmatare, skulle vara enkom att hugga flisvirket med. Har dock läst lite negativ kritik om den på nätet, framförallt om hållbarheten. Dessutom skulle jag sätta den på grävmaskinen, min skogskran är många nummer för liten för huggaraggregat. Har på känn att det borde vara en större modell av aggregat annars lyfter man lätt sönder det med grävmaskinen. För flisvirket behövs ändå inga stora doningar, det är nästan alltid virke ur den klenare ändan som hanteras.

  14. Nisse skriver:

    Vi har riktigt grova stockar som vi flisar (rötskadade). Med den stora flistuggen på lastbil som har en egen 500 hästars motor så kör man nästan vad som helst igenom tuggen. Och det blir stora mängder flis av grovt virke. De klena slanorna ger inte mycket.

  15. Stefan skriver:

    Det mesta som jag flisar är under 20 cm även om jag nog också tar tillvara rötskadat virke som flis. Det blir ändå inte så många såna stockar, det mesta flisvirket kommer ur förstagallringar.

  16. Nisse skriver:

    Om man ser på hopen så har vi också mesta klent virke från gallring men ett ganska litet antal grova (rötskadade) stockar ger nästan lika mycket flis. Ibland är det svårt att bedöma hur mycket flis det blir eftersom andelen grovt virke varierar mycket från år till år.

  17. per fd skriver:

    Om man räknar allt fossila bränsle som går åt, till att allt från hämta mat till matsäcken kör till skogen halva vintern hugga köra ut köra hem flisa torka. Kör hit och dit innan det kippas i flisfickan. Här har man redan förbrukat typ 2000 liter innan man ännu börjat värma någonting. Kan riktigt se i min inre syn att bönder kör till skogen(som man alltid gjort) tio år efter att det slutade lönas. Men skogen då, första gallringen lämnas allt kvar i skogen och vid andra gallringen huggs vägar upp. Om det förut lönades vid 40 kw/h anläggning så bör den vara närmare 100kw/h i dag innan lönsamhet uppnås. Man bör väl räkna rejäl timpenning åt sig som man får ur fria marknaden. Ända felet med bergvärme är att mysfaktorn blir kort, avläsa elmätarn och betala elräkningen sen har man glömt det snabbt. Om EU hålls ihop har vi begräsningar med privat eldandet inom tio år, med en del egna meppars hjälp. Är inte på något sätt emot att folk far till skogen och håller på men till vilket pris håller man sig med värme och sysselsättning.

  18. Nisse skriver:

    Nu överdriver du allt litet. Jag använder totalt 2000 liter brännolja under ett år inklusive sådd, skörd och allt annat. För alla traktorer och alla arbeten. Då har jag också kört ut flera hundra kubik saluvirke (huggit och lastat – allt !). Då bör man beakta att vi aldrig använder utomstående i skogen (eller på åkrarna). Så allt sköts om med ca.2000 liter. Torkningen går däremot med el (för fläktarna).

    Jag vill tvärtom påstå att det är mycket lönsamt. Vi får värme för hela stället (hus och verkstad) samtidigt som skogen blir gallrad. Då ingår också stockar och props. Som jag skrev så flisar vi det rötskadade grova virket. Och så får tre andra hushåll i släkten ved samtidigt.

    Då har vi ännu inte beaktat gymfaktorn … Aj tusan, så vi förtjänar (och får fin kondition) !

  19. Nisse skriver:

    Jag kollade litet hur mycket olja vi skulle vara tvungna att bränna i stället för vår (torr)flis. Det blev ungefär 25 000 liter brännolja ! Och då får vi flisen som en biprodukt till skogsavverkningen … (Jo, vårt gamla stockhus är ganska glest -men hälsosamt utan allt mögel 🙂

  20. Stefan skriver:

    Man kan räkna på många sätt. Liksom Nisse trivs jag i skogen och har inget emot att jobba lite för värmen. Som motvikt till ett stillasittande arbete är skogsarbetet ypperlig träning, det enda som är knepigt är att få tiden att räcka till. Med en Naarva eller liknande försvinner dock gymfaktorn… Givetvis är bergvärme enkelt och bekymmersfritt, har förstått att det är den värmeformen som gäller vid en stor del av nybyggena idag.

  21. Nisse skriver:

    Jag har inget fällhuvud utan fäller för hand och processorn är fäst vid traktorn så ibland blir det att dra långa vägar med vinschen (30 meter) speciellt om man kör i steniga backar. Och då blir det minsann motion också med processorn ! Men det är mycket bra med vinschen då man inte måste komma alldeles invid trädet för att räckas med lastaren till det. Vinschen är långsam men man sparar tid på att inte behöva hugga upp en massa vägar. 60 meter mellan vägarna är ganska bra …

  22. per fd skriver:

    Om zetorn går mest på luft, vill minnas du skrev om någon flis entreprenör med motor och tilläggsmotor 500 hk för flistugg. När den drar på går det också lite soppa och så skall den komma till gårds och fara från gårds.
    Vi drev också hemmanet på sjuttiotalet med två David och 2000 liter. Motorsågs bensin, nu som då sotare. Reservdelsjagandet i Finland och nu som då Sverige(i kombination med annat) mm,mm: När vi fick valtran typ 90-2010 årsmodell. Då var det slut med rent inhemskt Då började det gå åt betydligt mera bränsle. Tilläggs hästkrafterna var inte på köpet de fordrade nog sitt. Men inte behöver vi klyva liter med decimaler.
    Alla får göra som de vill.

    En bekant bygger en fliscentral för 3-4 hus + gårdsverkstad. Nu ligger ett av husen ganska långt bort så det blir en lång 2-300 meters värmekanal. Det huset skall förses med en ackumulatortank som kommer att värmas en gång i dygnet, så man inte behöver kontinuerligt pumpande i kanalen med stora effektförluster som följd. Är det här något nytt eller har man alltid gjort så här ?

  23. Nisse skriver:

    Lustigt nog så går det mindre bränsle per kubikmeter flis med den stora lastbilstuggen. Den drar en hel del per timme men å andra sidan så flisar vi hela årsbehovet på ett par timmar … Förr så körde vi en stor Valmet hela dagen. Flisningen kostar oss ungefär lika mycket som 500 liter brännolja (för hela året) så det är inte så farligt.

    Jodå, det har varit ganska vanligt med tank och intervalluppvärmning även om man sällan haft värmekällan så långt från förbrukaren (utom i städernas fjärrvärme). Vanligen är avståndet 40-80 meter mellan husen och pannrummet. Jag kan inte säja hur stora förlusterna är men man märker skillnad mellan höst och vinter. På hösten då marken är blöt så är förlusterna större än på vintern då marken är frusen … Snön isolerar också mycket bra.

  24. Micke skriver:

    Idén med elpaneler istället för vätska är att man ju då också inte får enbart värme utan även el som kan användas via inverter till att t.ex driva bergvärmepumpen men givetvis också till all annan el. Verkningsgraden på olika invertrar önskar dock övrigt att önska. Brukar i bland tänka på de gamla bondstugorna och vilken energieffektivitet de hade. ca 20 m3 TRAVAT mått björkved per år gick åt för fem personer med all tvätt, matlagning, varmvatten + uppvärmning. Tycks vara så att så fort man börjar överföra värmen till vatten uppkommer svinnet. Vad Naarvan beträffar har jag hunnit köra in mig på den, vilket tar sin lilla tid eftersom alla rörelser följer ett visst mönster och bommar man på ett moment får man ta om från början. Är förvånad på vilken kraft det är i kvistningen! Många större aggregat får ge upp med t.ex rejäla björkkvistar. Även fällningen har tillräckligt med kraft till maxdiameter. En liten nackdel är att
    man inte kan tvångsstyra stammen vid fällningen som med Farma aggregatet, utan man ställer in riktningen med rotatorn och öppnar en spärr med ett kort tryck på gripens öppningsfunktion så faller stammen av sin egen tyngd. Lättare stammar, eller om det blåser, vill vikten inte räcka till för att fälla. Trycker man för länge när man öppnar spärren släpper griparmarna och man tappar stammen. Samma sak med andra funktioner utom själva kapningen. Dom första timmarna kommer det nog en hel del som inte
    lärdes ut i skriftskolan innan man börjar vänja sig. Tror inte alls på Stefans idé att hänga Naarvn i grävmaskin förutom om man har en rotator på maskin. Risken för sönderbrytning torde vara minimal för
    det finns inga moment där man kan använda våld utan fysikens lagar gäller. Farman däremot är det vanlilgt att när man monterar den på grävmaskin utan rotator så kan man, i och med att den inte heller har allt för stor klippkraft, ha lust att bryta omkull trädet. Ganska vanligt med böjda bett och skadade griparmar. Heter att den klarar 18 cm men då ska det nog vara en al med två centimeter mellan årsringarna. Står trädet dessutom lite snett så klippvinkeln inte är 90 grader ökar ju diametern. Naarvan klipper alltid rakt av i och med att den har två par hållarmar som centrerar stammen och dessutom bettet rakt på kolvändan utan utväxling med leder. Idealiskt att bottenröja med Farman och gallra med Naarva.
    Tar man helträdsenergivirke är Farman perfekt genom att man då kan lyfta direkt på vagnen och sedan även lasta av när man tagit bort bettet. Tar under en minut att ta bort och sätta tillbaka.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy