2 januari, 2018 av Nisse

Skogsvintern uppskjuten igen

Visst har vi varit i skogen med lilla MF165 för att köra upp vägar men det blir till ingenting eftersom det inte fryser på. Vattnet bara bubblar upp i spåren och fryser aldrig. Vi har städat upp efter processorn som körde omkull våra träd vid Atomlinjen men det är mest litet hobbyarbete – inte blir det till nånting utan lastare. Och vi vågar ännu inte köra dit med tyngre traktorer. Prognoserna lovade köld till första januari men den kylan blev uppskjuten till nästa vecka – och kanske ännu längre …

Atomlinjen vid Ratuöyen

Så jag sysslar med verkstadsarbete och bygger styrsystem till det nya brännhuvudet. I nummer 51 av Land Skogsbruk (en av mina favorittidningar) fanns det en riktigt intressant artikel av Lars Lundqvist, skogsskötselsforskare på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Han avlivar myterna om blädningsbruk och menar att täta blädningsskogar är ett lönsamt alternativ. Men det är bara granskogar som kan blädas. Och det har vi mycket av här. Tallarna är nämligen uppätna av älgarna.

Det jag speciellt gillar är hans råd att ”Hugg bara stora träd och gör urvalet själv, du som skogsägare gör det lika bra som dyra konsulter”. Det passar mej precis. I själva verket har jag gjort så redan i 60 år sedan jag lärde mej skogsbruk av farsan som var aktiv inom skogsreviret och på sin tid vann flera stämplingstävlingar. Numera behövs inga stämplingstävlingar för processorerna gör kalhyggen av hela skogen. Men jag har som valspråk ”Lag sjölv !” (gör allt själv) och fäller, kvistar och kör ut alltihop.

I den senaste studien som Skogssällskapet finansierat visar Lundqvist  att det inte finns något vetenskapligt stöd för att ge råd och stämpla bästa trädval i täta granskogar. Han menar att det inte har någon betydelse för tillväxten om man tar bort närstående träd utan det viktiga är hur mycket det finns på 1000 kvadratmeter – alltså inom en radie på 20 meter. Trädgrupper kan lämnas kvar om man ser till att det finns lagom många inom den här radien i medeltal.

Vid val av träd som skall fällas så bör man fälla de största och lämna kvar de som har bästa kvaliteten. Man kan också välja de träd som gör minst skada vid fällning. Huvudsaken är att ha ständig tillväxt på de mest värdefulla stammarna och samtidigt slippa kostnader för markberedning, plantering och röjning. Man plockar ungefär 5-10 stora stammar per hektar   och år och väntar högst 20 år på nästa gallring.

En sak som jag sysslat med länge är att lämna också klena stammar och där är Lundqvist av samma åsikt. Han anser att man skall undvika luckor och jag har varit noga med att lämna alla möjliga skräpträd i stället för att hugga upp luckor. Det är nämligen viktigt att hindra gräset att växa till och då är tät skog bästa botemedlet.

Det är intressant att gamla metoder kommer upp på nytt nu efter många år av kalhyggen. Vi har  alltid sysslat med den gamla metoden och fortsätter med den. Det finns förstås ingen ”riktig” metod utan man måste bedöma varje skogsbit för sej och hugga på bästa möjliga sätt. Vi hugger också på litet annat sätt än för 60 år sedan eftersom vi  numera har två lastare och en liten traktorprocessor. Men huvudprincipen är fortfarande kontinuerlig tillväxt.

/Nisse

Etiketter: ,

15 svar till “Skogsvintern uppskjuten igen“

  1. Micke skriver:

    Kan delvis hålla med Nisses teorier om granarna. Har med förvåning noterat hur en underväxt gran som stått i ”trubbi” i tiotals år och årsringarna i mitten är så täta att de inte går att räkna helt plötsligt får i växeln när den friställs och årsringarna kan vara t.om 1 cm och tillväxten därefter. Granen skiljer sig från tallen på grund av dess kapacitet att öka barrmassan är av en helt annan kaliper. I den lilla undertryckta granen finns samma gener som i det stora moderträdet som skuggar så att ljuset och därmed näringen blivit den begränsande faktorn. När ”den lilla” sedan får ljus och barrmassan ökar skjuter den iväg för den har ju samma arvsmassa som den kan utnyttja. Tyvärr är tallen, och de flesta andra av våra trädslag, aspen möjligen ett undantag, där morotslandsprincipen gäller för gott skogsbruk. Släpper man ett tallskifte för tätt så att kronorna blir för små och glesa i toppen är loppet kört och medeltillväxten sjunker dramatiskt plus att en hel del stammar inte fixar det utan dör. Tar man i ett sådant skifte bort de största och bästa individerna med täta fina kronor, blir det katastrof Är precis som Nisse emot stora kalytor och naturlig förnyelse ska användas så långt det går. Där den avverkningsmogna skogen har nått mogen ålder snabbare än genomsnittet lämnar man de allra finaste furorna med de bästa kronorna till fröträd för de har med största sannolikhet de bästa generna och har dessutom bevisat att miljön passar för dem! Om däremot medelhöjden är låg, kvistiga stammar trots ålder,
    dåliga kronor, köp in nya gener och så, för lämnar man fröträd där så fortsätter eländet. Granen som sagt ett lysande undantag som kan komma igen ur underläge. Detta är bara egna reflexioner som jag gett akt på i egna och andras skogar. Teorierna är väl inte direkt skogsbruk utan en stark inblandning av det förflutna som grisavlare. Avel är en kombination av genetik och selection, urval och en investerade € i gener
    må så vara tallfrö eller elitembryo åt en kviga så minskar aldrig DNA:t i värde. Egenskaperna finns alltid kvar i generna oberoende av rost, valutakurser osv Medges direkt att man ser resultatet av genetiskt urval jäkligt mycket snabbare i ett grishus än i skogen! Däremot, vilket satsats mycket på inom djuraveln, genomiskt urval där man via DNA-teknik får fram ett förväntat genetiskt resultat utan att behöva vänta på själva djuret, blott man får tillgång till DNA:t skulle ju vara en otrolig landvindning om man kunde använda det på skog med ett omlopp/generation på nästan 100 år och kunna samla frö av träd så fort de börjar producera kottar och veta att man har det bästa!!! Bar det väl iväg igen en gång, men torde vara fullt möjligt, eller…..

  2. Christer skriver:

    Det ser i alla fall ut att vara bra växtkraft i Nisses Atomlinjegranar.

  3. Nisse skriver:

    Jo, men tyvärr så tar de bort dem så fort de blir litet högre på linjen … Julgransodling är inte så lätt heller på den steniga backen. Man kommer inte åt dem och julgranar är det inte lämpligt att släpa med vinschen.

  4. Christer skriver:

    Dom byggde ingen ”väg” när dom byggde kraftlinjen?

  5. Micke skriver:

    Har du Nisse testat ifall granarna klarar sig utan juleljus om strålningen gjort dem självlysande! Helt klart en hit Product till nästa jul!!

  6. Nisse skriver:

    Det finns en ganska bra väg upp till Ratuöyen – men smal så man vill inte möta en stockbil där … Däremot finns det ingen väg längs linjen utan bara en massa stora stenar eller så riktig blötmosse. Mycket besvärligt att ta sej fram om det inte är fruset.

  7. Nisse skriver:

    He-he, jag hoppas att strålningen inte rör sej med ledningarna. Själva kraftverket är ganska långt borta. Men kanske man kunde sälja ”atomgranar” till nästa jul. Just nu är det inte pop med kärnkraft men då kraftverket byggdes så var det så pop att en blomsteraffär i Lovisa tog namnet ”Atomblomman” …

  8. Christer skriver:

    Nää, den strålande framtiden kom lite av sig med förseningarna i Olkiluoto och bra så. Numera producerar även skogsindustrin vars energibehov man tidigare hänvisade till sin egen energi. Otroligt ändå hur Fennovoima segar på utan bygglov, får nån annan bygga vidare utan klara papper?
    Kärnkraften är föråldrad och ytterligare utbyggnad bromsar utvecklingen av alternativa produktionsformer så Finland hamnar ytterligare på efterkälken. Det är ett tufft testamente vår generation efterlämnar åt kommande släktled.

  9. Odlare skriver:

    Dagens sanning. Speciellt testament delen hållar jag med om. Industrin behöver nog billig energi men om några år är det inget försäljningsargument att skryta med produkter som är producerad med strålandeenergi.

  10. magnus skriver:

    Har Nisse skogsutrustningen servad och klar för arbete?

  11. Skogsägarn skriver:

    Vägar och åkrar håller köra men inne i skogen är det inte ett dugg fruset, men det droppar inte från träna i alla fall. Så man får nog vänta med dom stora träna.

  12. Micke skriver:

    Håller med skogsägarn att föret lämnar mycket att önska tillsvidare. Trots under -8 inatt och grannen som jag kör ut åt för tillfället kört spår innan så håller det inte riktigt under stödfötterna utan när man lyfter dom så finns en skvätt under samtidigt som det bollar under stödfötterna. Blötsnön som kom har också gjort att yngre björkar böjt sig här och var. Att köra över skogsdiken är en smärre utmaning men hoppeligen fryser det till i spåren nu när det utlovas åtminstone några minus nattetid. Retfullt är det också när marken inte är frusen under hoparna utan det kommer ohjälpligen en del mossa med med varje grip.
    Får väl sälja ”måsamattona” till vårmarknaden!!

  13. Nisse skriver:

    Jo, vi var faktiskt första dagen i skogen i går med Zetorn och lastaren – förutom de spår vi försökt köra med lilla MF165. Men det är fortfarande dåligt men tillfrysningen. En del av Atomlinjen går genom en mosse i vår skog men där behövs det ordentlig köld i en längre tid innan vi vågar oss ut på den. Nån lär ha stuckit ned en klen påle i mossen och inte hittat stabil mark ännu på fem meters djup … Medan det var varmt så hade vi våra bilar i verkstaden och nu har vi den andra skogstraktorn där. Plus paketbilen som slutade ladda idag. Inga fritidsproblem.

  14. Nisse skriver:

    Vi har mycket litet snö här (till all tur) men kallt vill det inte bli. -10 grader i en vecka är högt på önskelistan. I alla fall så kör vi upp spår som hoppeligen fryser då det blir kallare nätter.

  15. Micke skriver:

    Snöläget här för tillfället ca 35 cm inne i skogen där den inte smält ner mellan varven och på åkrarna ca
    20-25 cm. Fastfrusen pudersnö i trädkronorna gör att när man fäller ett träd i mörker är det som en tv-animation på en julhälsning från Disney med miljoner stjärnor!! Får vänta ett tag innan man ser vart trädet tog vägen! I dehär förhållandena kommer även ledbelysningarnas svaga sida fram. Spillvärmen från belysningen räcker inte till att smälta bort snön från lamporna redan om det är några minusgrader. Gäller de lampor som följer med lastarens lägen och inte alltid är snöskyddade som de runt hytten.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy