10 januari, 2018 av Christer

Tjälläget.

Nisse väntar på bärande tjäle och det får vi nog också göra här, åtminstone i skogen. Vid senaste mätningsrunda på nyårsafton hittades ingen tjäle i skogen däremot hade tjälen gått 18 cm djupt på plöjd åker och 10 cm på stubbåker.

Nyårsafton 2017. Snön isolerar så ännu ingen tjäle i skogen.

 

Nyårsafton 2017. Vattnet flödar i dikena.

 

Nyårsafton 2017. På stubbåkern hann tjälen gå 10 cm djupt innan snön kom.

Såg nyligen några bilder från nyplöjda åkrar i egentliga Finland men dylik verksamhet behöver man inte fundera på här längre då det hann frysa lite innan snön kom. Nu har vi 15-20 cm snö så med blott några minusgrader nu som då så fryser inte marken till om man nu inte kör spår på i åkern eller i skogen.  Jag har en del palsternackor ute som jag ämnar skörda till våren så där vill jag ju inte ha nån tjäle att tala om, på de övriga åkrarna kan det dock vara till fördel med en 30-40 cm tjäle för att luckra marken. Jag tror nog att tjälen gör nytta för markpackningen och smulstrukturen även om en del hävdar att det är torksprickorna under torra somrar som luckrar bäst.

Lite orolig är jag ändå över palsternacksåkern och rågåkern  som båda ligger nere i byn ganska nära Stadsfjärden, det brukar nämligen bli en hel del snöskotertrafik från Stadsfjärden till servicestation då skotrarna ska tankas. Kör dom över palsternacksåkern så är det nog gonatt med dem då tjälen i så fall går för djupt, likadant är det också med rågen där det lätt bildas isbränna i spåren efter skotrarna. LRF i Sverige har gjort en video som bra beskriver vad som sker där det körs med skoter. Sätt gärna 8 minuter på att se den.

Idag i dimman rensades Tölbyån längs min åker och det var nog i sista stund för snön hade börjat fylla ån och lite tjäle som försvårade grävningen hade också bildats men bra att få ån rensad är det ändå för det behövs verkligen nu då det rensats mycket skogsdiken uppströms. Just på mina åkrar är ån tillräckligt djup men en ”hylla” från sättningar i slänten togs bort, själva slänten lämnades dock så gott som orörd. Det ska också rensas från andra sidan och det var tänkt att dom skulle gräva samtidigt med en annan maskin på den sidan men den var försenad av någon anledning.

10.1.2018. Tölbyån rensas.

 

Grävningen klar på min sida av ån.

 

 

Etiketter: , ,

7 svar till “Tjälläget.“

  1. per skriver:

    När nu ingen ännu orkat kommentera fast du sprungit i skog och hage med spett och spade. Det här med torrsprickor dök upp för något år sedan i bondloggen men vi andra har nog enligt skolboken betonat tjälen som betydligt bättre både för struktur och mot all värdens skrottar. Men allt samverkar väl till det bästa skall vi hoppas.

    Borde du inte köra undan jordvallen genast till någon lämplig lägd ? Så det bara är att tuta och köra under vårbruket !

    Det har nu efter julen varit sällsynt glest i butikshyllorna. Bröd och broiler mm. Bagarna har haft julledigt.
    För min del borde alla ha rätt till ledigt nu och då.

    Det har kommit nya brödsorter med morötter och rödbetor iblandat, pröva nu senast morotsbröd. Det påminde mera om morotslåda istället för bröd när jag klöv det itu. Ganska gott trotts allt. Några gräshoppor kommer jag nog aldrig att smaka, någonstans måste man nog dra gränsen.

  2. Christer skriver:

    Nåjaa, spett använder jag blott när tjälmätningsrören sätts ut och spaden används vid snöviktsmätningen, så värst betungande är mätningarna inte förutom då det blir mycket snö att pulsa igenom efter den 2 kilometer långa mätlinjen.
    Som jag skrev så föredrar jag en 30-40 cm tjäle för markpackningen och visst gör den gott för skrottar och sjukdomar också. Tack vare tjälen klarar vi oss undan en del bekämpningar här i norr. Blir tjälen mer än en halv meter finns det däremot risk att vårbruket försenas. Måtta med allt 🙂
    Angående jordvallen så har jag på samma skifte en lägd / svacka dit jag kommer att köra vallen. För att inte försura matjorden hade jag tänkt skotta undan matjorden bre ut vallen och skotta dit matjorden igen. Tyvärr blev det för blött efter skörden att skotta undan matjorden annars hade jag nog planerat att flytta vallen genast och jag kunde kanske till och med fått en del lastat i samband med rensningen om jag ställt vagnen under skopan. Jag tyckte ändå att det kändes lite onödigt att transportera snö och is som nu utgör kanske halva vallen då det hann frysa till. Så nu blir nog vallen flyttad först framåt nästa sommar. Svackan är stor så förhoppningsvis får jag lite vall av andra också 🙂
    Grönsaksbröd är bra tycker jag förstås men avstår nog från insekterna. Jag hoppas att insektsodlarna noga stänger dörrarna efter sig så att vi inte får ytterligare ohyra att hålla efter.

  3. Nisse skriver:

    Vi har haft grymt bråttom med att bygga broar och sätta ned trummor. Här i söder finns nämligen ingen snö och marken är ännu inte frusen i skogen – bara ytan. Och då är det perfekt att sätta trummor i skogsdikena. Man drar upp kvistar och rötter med gripen och sätter sedan ned trumman på dikets botten. Vi kan redan köra i skogen men dikena är inte ännu frusna. Dikesvallarna är inte heller frusna för där har gräs och mossa isolerat dem så jag kan gräva litet med gripen och jämna ut högar.

    Men det har varit -7 grader på nätterna så tjälen börjar gå djupare bara man kör spår och klämmer ned gräs och mossa. Nästa vecka skall det i alla fall komma snö så vi har inte så många dagar på oss.

  4. Christer skriver:

    Nära noll här de senaste dagarna men i nästa vecka utlovas neråt -10° så jag ska nog ta mig ut och köra spår på söndag på de skiften som jag eventuellt kommer att göra avverkningar på under vintern. Ska försöka få till ett leveranskontrakt i veckan, finns flera poster att välja på så vi får se vad som intresserar köparna mest.

  5. Stefan skriver:

    Har också kört spår idag. Otroligt blött och inte alls fruset under snön som ställvis är så djup att dragkroken gör spår när man kör. Ordentlig köld önskas även här.

  6. per skriver:

    Alltid lär man sig något nytt.

    Brukar alltid om det finns köpa andra klass gurka på prisma. Eftersom jag vet att de växt upp på samma utmärkta sätt som första klass gurka, men fått någon obetydlig EU-krok på sig och ratas av klassificeringen.
    Har sett miljoner kilo potatis, morötter, lök tomater och GURKOR mm förstöras av människans enfald.
    Dessutom är de oplastade så jag tycker de är miljövänligare så lämnar det någon slant över till mera spekulationer. Nu i lördags 13,1 så hade de samma pris 1.89/kg meddelade genast frukt och grönt tanten och sade det måste vara något fel. Hon kollade och sade nä det är nog rätt prissatt. De riktiga gurkorna råkade nu bara vara väldigt förmånligt ! Men jag kan tänka mig de köper in andra klass för tack ska du ha och tjänar sjufalt på ”skräpet” Inte blir man glad inte.

  7. Christer skriver:

    Tycker det är rätt sällan som man ser andra klass märkta varor i butikerna förutom för lökens del som oftast klassifieras som andra klass i och med att det är svårt att få fram lök med helt ytterskal. Annars så hittas ju nog en hel del andra klass produkter i hyllorna men det är ju en annan sak :/

    Det här med andra klass fick mig att minnas följande historia. För nåt decennium sen var det en bondhustru här som frågade efter andra klassens kött vid köttdisken i butiken men fick till svar att inte finns det nåt andra klassens kött. ”He va ondelit” sa bondhustrun förargat ”heila koen ja sjicka ti slagt jier åm vikon vart ju ti andra klass”.