Tar vintern slut nu?

Efter ett par veckor med kallare vinterväder ser det ut att bli varmare och det är nära noll nu ikväll. Med värmen blir det åter halare och svårare att ta sig fram med traktorn. Torr och kall snö har hyfsad friktion speciellt efter att den rörts om och frusit ihop, så jag har hittills lyckats ta mig fram utan kedjor. Men igår i takt med att det blev varmare så blev det svårare. I skogen bland ris och stubbar var det ändå inget problem utan det var när jag skulle ta mig upp på skogsvägen som det tog stopp. Hjulen behöver inte slå runt mycket innan det bildas is under däcken så det blev att lasta av halva lasset innan det gick vägen. Det är nu inte så stor sak egentligen då man har kran att lasta med och speciellt som det nu rörde sig om lite grövre virke.

Mina gamla iskedjor har jag inte hittat, jag har nog tydligen satt dom på en plats var jag säkert skulle hitta dem. Eller så har nån klåfingrig typ satt klorna i dem ifall jag nu ändå lämnat dem vid virkesupplaget senast jag tog av dem inför transport på bar landsväg. De e hårt när åderförkalkningen slår till 🙁

Jag har ändå ett par så gott som oanvända iskedjor som jag tog tillvara efter branden, visserligen så passar dom inte till de breda bakdäcken jag nu har på traktorn men efter lite avkortning så blev dom användbara för framdäcken så det blev mitt reparationsobjekt för dagen. Sen återstår det ju att se hur mycket av härdningen som återstår efter värmebehandlingen i uthusbranden.

För att se hur mycket kedjorna bör kortas satte jag den ena omlott innan kapningen.
….efter det kapades den andra med den kapade biten som modell.

Kedjorna kan nog komma att behövas för i veckan påbörjade jag en gallring på mossen då det nu ändå verkade vara läge (väder) för dylikt. Jag har några diken att passera på vägen dit och det gick bra på morgonen då isen höll för traktorn. Men det gjorde den inte på vägen hem, men med knapp nöd tog jag mig ändå över. Trampade ner lite snö i vattnet och hoppas nu att de två nätterna med kyla som följde får sörjan att ta ihop så att det håller för transport av virket jag hann avverka.  Den långa väderprognosen utlovar en ny köldknäpp efter tövädret som väntas under de närmaste dagarna så kanske är vintern inte över ännu?

Jag fick också mig tilldelat ett annat reparationsprojekt idag eftersom yngsta dottern meddelade att “handbromslampan” började lysa under gårdagens leveranser. En koll gav vid handen att bromsröret sprungit läck men det såg så otillgängligt ut så jag tror att jag överlåter den reparation åt den lokala verkstaden då dom har lättare att komma åt med hjälp av pelarlyften.

Ha ett trevligt veckoslut………..

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

18 reaktioner till “Tar vintern slut nu?”

  1. Fiat är ju fyrhjulsdriftens urmoder så där kanske framaxeln håller fast man har kedjor bara fram men i
    Valmets instruktionsbok som jag hade tidigare förbjöd man uttryckligen kedjor enbart på framhjulen. ZF:s axel var det på den. Underhållskrävande, för enligt instruktion skulle knutarna smörjas var 10:e timme!
    På MF var 250:e. Har haft möjlighet att köra Fiat en del och i minnet blev den härliga motorn. Dragvillig och ettrig men ganska tam på låga varv. Över 1500 däremot sker det så det räcker. Icke heller att förglömma soundet när den får jobba för fullt med fulla spjäll! Ivecos tillverkning om jag inte har riktigt fel…?

  2. Har aldrig riktigt förstått varför man inte får ha kedjor bara på framhjulen på Valtran. Har man på bakhjulen är det okej att ha även på framhjulen men inte annars. Belastningen på framaxeln på en traktor med kedjor på framhjulen och utan frontlastare kan väl inte vara större än på en traktor med frontlastare när man lastar grus till exempel, eller? Kedjor och frontlastare kanske inte är så bra, men å andra sidan är nog greppet synnerligen bra när man lastar grus på sommaren också och man har all vikt på framändan.

  3. Tittar man på tillåten maxbelastning på 4wdframaxeln så är den så pass låg att nästan t.om bara frontlastare med snöskopa börjar närma sig. ZF-axeln alltså, så den tål väl inte heller att dra med vad som helst. Antar det är därför den har diffbroms istället för riktig diffspärr vilket var irriterande när framhjulet skulle slira en viss procent innan diffbromsen slår i. Gräver sönder ytan för bakhjulet t.ex vid plöjning.
    När allt spärras fast blir det påtagligt bättre grepp.

  4. Jag far inte till skogs alls utan kättingar på hjulen för vi har så mycket stenar. Det värsta är de vassa skärvorna som snabbt förstör ringarna om hjulen börjar slira.

    Vi är klara vid Ratuöien men flyttade till en annan mindre stenbacke som är nästan lika besvärlig. Här i Hindersby har vi massor med lera och massor med stenbackar.

    Jag har bara kättingar på bakhjulen (gamla Zetor 8011 är bakhjulsdriven). Men de gör framkomligheten mycket bättre. Om man dessutom sätter kättingar på framhjulen (på en fyrhjulsdriven) så kam man nästan börja klättra i träd …

    På tal om framkomlighet så är det inte så dumt med en bakhjulsdriven traktor i skogen. Om man står på ena styrbromsen så snurrar Zetorn runt på fläcken. Det går inte med de fyrhjulsdrivna traktorerna som har mera vikt på framhjulen. Det är fint då jag inte har vagnen fast utan bara kör och drar ut träd med lastaren (och vinschen). Vi plockar ju bara bort träd så det är alltid litet slalom där man kör.

    Nu är vi åter i hemskogen och jag behöver aldrig köra på allmän landsväg utan bara över egna åkrar som ju är oplöjda i väntan på direktsådden. Så det är fullt fart hem till kaffet :-).

  5. Jag har kört med kedjor fram i tiotals år utan axelbrott. Även lastat snö och grus med frontlastare och då har nog så gott som hela motorkraften tagits ut via framaxeln. Naturligtvis iaktar man lite försiktighet, riv och slit ska de inte va. Däremot har jag bytt en tapp till styrcylindern som brast och dom nöts trots att man försöker smörja ofta. Jag är också inne på min tredje koppling, dom nöts inte upp utan centrum i lamellskivan brister. Elsystemet är inte heller mycket att hurra för men i övrigt en trevlig traktor för att vara snart 30 år gammal och lite på 10000 timmar körd.

  6. Inte förstår jag heller. Kedjorna medför kanske att fördrivningen på framaxeln ökar i så fall att kedjorna gör att omkretsen växer, framaxeln ska rotera lite snabbare än bakaxeln för att öka styrbarheten eftersom framhjulen tar längre väg i kurvorna, 3-5% fördrivning vill jag minnas att rekommenderas. I övrigt se mitt svar till Micke.

  7. Fiatens kuggspärr i framaxeln greppar bra. Det har hänt att man hamnat på nån isfläck och har man då bara fått ena framhjulet styrt till nån punkt med fäste så har det räckt till för att komma vidare. De flesta andra traktorer är blott 3- eller 3½-hjulsdrivna. NH:n t.ex. har lamell så där medges viss slirning.

  8. Har tänkt på det där med att klättra i trän så jag har faktiskt begjort offert på kedjor som passar bakdäcken OFA:s Twist 11 närmare bestämt. Måste ännu kolla om dom får plats under stänkskärmarna (eller tar vintern slut innan jag får hem dem?).

  9. Det är faktiskt besvärligt med stänkskärmarna. Vi sätter på kättingarna genom att lyfta upp ett bakhjul i taget och snurra runt dem och spänner tillika. Dessutom måste jag skaffa bättre lås för stenarna fick ett lås att lossna i vintras och kättingen hamnade kring bakaxeln. Jag har till och med funderat på att ta bort stänkskärmarna för bakhjulen men det leder till att det sprättar en massa sörja överallt senare på våren.

  10. Satt fast på en mosse med fiaten och fullt stocklass. Det fans bara en kätting och ett träd. Så jag satte kättingen i ett framhjul och körde försiktigt bort och allt höll.

    Hörde om en som gjorde samma sak med en m-f men i bakhjulet men där gick axeln av, men den kunde suttit betydligt värre fast.

    Fastnade med j-d´n och ett stenlass i skogen ett dike i senaste sommar. Då hade jag två kättingar som jag satte i bakhjulet. I med spärren och det spände kättingarna men sedan drog det hjulet inte mer, inte fram och inte bak. Fick åka och köp mera kättingar. Dit med grävarn av med stenlasset bort med släpvagnen och lyst upp traktorn i bakändan så gick det att köra framåt. Inget gick sönder men inte är det någon hundra procentig drift på dagens traktorer sedan fiats tid.

    Har kört med kättingar på bara framhjul bara bakhjul och alla fyra hjul. Skogsägarn hade så långa stockar att de hängde på baktill för varenda skogsdike vi skulle över, därav på fyra hjul. Påkänningarna är betydligt kraftigare vid lastararbete på asfalt en någon isig skogsväg med kedjor på.

    Lättaste varianten med stockbil en kedja fram och en andra sidan på ett draghjul bak. Då lurade det upp så pass mycket att det blev bättre fäste i båda sidor. Vid riktig halka skall det vara minst en på varje axel(4st minst)

  11. Hörde på en utställning senaste sommar om stora problem på en valtras framaxel, var det lagren som inte höll eller något sånt. Efter mycket skruvande kom de fram till att axel gett efter några centimeter orsakad av någon tidigare krock. Så det blev till att byta axeln. Mycket troligare att axeln skadas av yttre våld och inte några futtiga kedjor.

  12. Känner Christer inte till fördrivningen på Fiat men tror att den är minimal. På Samen Din har du 0 fördrivnig
    vilket gör att du kan utan bränsleslös köra med den inkopplad hela tiden. På mina MF:ar är det knappt så det märks men på Valmeten jag hade så tror jag det låg i klassen 3% vilket också gjorde sig påmint när man skulle koppla ur och med den mekaniska kopplingen

  13. Hur mycket den blir i praktiken beror ju på däcken, för alla märken. På torr asfalt känns det nog av i Fiaten. Ibland blir man tvungen att sätta i backen för att få den urkopplad. Samen har elhydraulisk inkoppling så där märker man inget men ljudnivån meddelar nog att det drar lite mera på framhjulen där också. Kan tillägga att jag inte har standarddimension på däcksutrustningen på varken Fiat eller Same

  14. Den stora Zetorn (ZTS) har också elektrohydraulisk inkoppling som dessutom är “automatisk”. Det märks att den ibland knycker till då man kör i en kurva. Vändradien blir också större med fyrhjulsdriften inkopplad. Helst har jag den urkopplad men med frontlastare måste man förstås koppla in den ibland.

  15. Jag kör i alla fall med kedjor på framhjulen och utan på bakhjulen. Mest för att det är för lite rum mellan däcket och stänkskärmen baktill samt att en större dimension kedjor förstås är dyrare. Det visar väl sig om och när Valmetens framaxel havererar.

  16. vi har en N_H 75 och vi kör merd kåttingar på bara fram hjulen. Det var Dextans kättinar som vi annpassade tyill N_Hn.Vi har snöplogen framför nå iår har det varit snöfattigt så den har inte behövts så mycket.Men i skogen har den varit och burit ut stock och ved . Inte har det sört traktorns verksamhet.

  17. Åtminstone hjälper kedjorna bra till med styrbarheten speciellt vid användning av snöplog framtill.

Kommentarer är stängda.