9 april, 2018 av Nisse

År 2018 bålaträä

Årets bålaträä (jättestora träd) var en gran som vi fällde i går. Roten var 73 cm och det blev tre svarvstockar på 39, 58 och 58 dm. Därefter blev det två tjocka propsar (mycket krokiga) och en dubbel topp. Men det var inte kvalitetsvirke utan massor med stora kvistar. Man skall inte låta träden bli så här stora. Till all tur var den helt frisk.

Kvistarna var över fyra meter långa och riktigt grova så de blir till tjeppvid (käppved) för vidahelln (vedspisen).

Det blev ett ganska tungt lass bara av den här granen. Lastaren hade all möda i världen att lyfta lommen fastän den bara var 3,9 meter lång. Jag hade ingen lust att fylla på lasset med mera stockar utan var glad att komma ut med granen.

Som synes så börjar det vara barmark i skogen också. Åkrarna är också bara utom i skuggorna och vi har tofsvipor, svanar och tranor.

Vi hade ordentlig sydligt vind så vi kunde fälla träden i laggarna. Tur var det att det blåste för en gran var genomrutten och hade fallit ut över åkern om det inte hade blåst inåt skogen. Man skall inte lämna träd alldeles invid diken för de mår inte bra där. Och är de friska så är de krokiga.

Man såg utanpå att granen ovan inte mådde riktigt bra men att den var så genomrutten insåg vi inte. Jag hann bara såga igenom halva då den började stjälpa så det blev bråttom att såga igenom resten för att den inte skulle spjälkas.

Man skall inte gå nära någon som fäller för trädet kan falla åt fel håll om det är så här ruttet. Bästa att hålla sej minst 50 meter därifrån. Säkraste platsen är faktiskt invid roten för den rör inte mycket på sej då trädet faller. Även om det faller åt fel håll så behöver man bara ta ett steg åt sidan.

Christer kallade redskapen nedan för ”fälljärn” men här kallas de bara vippari. Vår skog är full av borttappade vippari. Då trädet faller så slänger man ofta vipparn och om man inte genast söker upp den och sätter den i traktorn så hittar man den inte. Ett år visste jag precis var vipparn borde vara men hittade den inte ens med metalldetektorn …

Även om det är barmark så håller vägarna ännu bra i skogen men där solen kommer åt så börjar det bli klåssått (lerigt). Men det skall bli minusgrader på nätterna i slutet på veckan så jag hoppas att föret håller i sej ännu en vecka.

 

 

Etiketter: ,

10 svar till “År 2018 bålaträä“

  1. Christer skriver:

    Har några dylika ”åldringar” att ta hand om jag med ännu i vår. Blir också svarvstock av dem men längderna ska va 52 dm med 26 som hjälpmått. 39 låter som ett udda mått i mina öron?

  2. Nisse skriver:

    Jo, men vi har haft de måtten länge redan så man måste följa dem. Kanske firman har annorlunda svarvar …

    Det är besvärligt med udda mått för man kan inte sälja dem son vanliga stockar ifall det inte blir tillräckligt någon vinter. Vi bör helst få ihop minst 10 kubik. 58dm kan man sälja som 52dm vanlig stock men vad gör man med 39dm ? 73cm tjocka till massaved ?

  3. Johnny skriver:

    Det var nog en stor gran! Ovanligt långa kvistar också. Hur lång var granen? 25 m? Det behövs inte så många träd att komma upp till 250 m3/ ha med dylika träd.

  4. Nisse skriver:

    Det blev 15 meter svarvstock, 6 meter massaved (tjock men krokig) och så två toppar på omkring 5 meter. Över 26 meter men inte riktigt 30. De yviga kvistarna beror på att den stod i en öppning. Nu skall det väl komma in en hel del ljus så vi får föryngring.

  5. Micke skriver:

    Hörde idag att skogsvårdsföreningarna lagt iväg fyra båtar massaved från K:stad till Sverige. Den femte är
    under lastning i Jakobstad! Well Done! Samtidigt har vi nya Äänekoski som behöver massaved. Måtte väl
    frysa i h-e om inte priserna ska upp nu! Får se… Råvaran ska ngn stans ifrån och rubeln är svag men trots
    det så är det f-bannat dyrt virke från susirajan toiselta puolelta. I tiderna när jag exporterade grisar till Ryssland så påstås att det inverkade ca 10-15 c på inhemska priser men sedan for rubeln i botten så luften gick ur verksamheten. Få se hur det går med virket. Köttmarknadens största missbedömning är att andelslagens marknadsföringsbolag börsnoterades. Då blir råvarans pris (köttets) ett problem i kvartalsrapporten vilket vi ju också ser idag i och med att grisfarmarna snart är en utrotningshotad ras. De som finns kvar är stora skuldsatta företag och de som har reskontran så fulltecknad att de inte kan sluta!

  6. per skriver:

    Det ligger mycket i vad du säger micke, men själv är jag en stor vän av börshandel. Det är ett lagligt sätt och (snyggt) sätt att fixa pengar av sin (nästa) Varav en del av vinsten också ger skattepengar till staten. Allt bara genom några knapptryck. Det blir en så att säga vin-vin-förlorar effekt. Den som gjorde grovjobbet blir förlorare tex bönder. Det står därmed inte skrivet i sten någonstans att man måste spela i samma division hela livet. Livet hur du lever bestämmer du (oftast) själv. Vad som förundrar mig är varför så få säger sanningen. tex lantbruksrådgivningen, jordbrukarnas fackorganisationer och riksdagsmän. Du skulle ha det lättare om du gjorde något annat.Mera pengar mindre slit. Men jag förstår en del odlare trivs och de skall absolut fortsätta.

    Vad jag däremot inte förstår hur böndernas egna representanter lätt byter åsikt när det en gång kommer med i en bolagsstyrelse. Nickar och bockar håller med om allt och säljer sina uppdragsgivares åsikter billigt,mycket billigt och blir återvald, gång på gång. När nu bonderepresentanten återvänder med lite pengar på fickan så kan han köpa eller arrendera någon plätt framför näsan på sin nästa. Vad fick bonden för utdelning för rösten han/hon en gång gav honom(sällan henne) som skulle representera bondens åsikter. Ingen ting.

    Det är ingen fel på den som köper billigt, men den som säljer billigt, det fanns inget billigt före du sålde det.
    Så för min egen del så har jag satt min sista potatis, den är billigare i butiken än vad jag kan producera den för.

    Så lite inspiration https://www.youtube.com/watch?v=ITT2jpeeOyc

  7. per skriver:

    Det var en kort berättelse på svenska vad som händer efter nisse och christer mfl far till skogen. Det blir så mycket mera.

    Sverige gav finland ett stort antal miljoner i hundra års gåva(+ en springbrunnsstaty till Hanaholmen) till skogs och träforskning.

  8. per skriver:

    Här saxat ur kauppalehti påminner om mickes tankar:

    Sijoittaja voi karsastaa yhtiötä, jossa tuottajilla on tiukat ohjakset. Keskitytäänkö vain lihan tuotantoon, kun pitäisi nostaa jalostusarvoa ja tehdä katetta? Onneksi hallituksessa on myös kuluttajaosaamista.

    HKScanin toimitusjohtajaa voi grillata Rauman tehtaasta ja kesän näkymistä vapun jälkeen, kun yhtiö julkistaa tuloksen.

    Käännettä veikkaavan sijoittajan voi olla aikaista tankata osaketta. Varminta on pysyä sivustalla loppuvuoteen, sillä Rauman ongelmien lisäksi yhtiö ei anna nykyään edes konkreettista ohjeistusta. Suositusten perusteella HKScanin osakekurssi voi pudota kahteen euroon. Sillä rahalla ei irtoa edes HK:n Sininen Lenkki Alepasta. Osake ei kuitenkaan ole välttämättä halpa, vaikka se olisi halvempi kuin kansallismakkara.

    Kirjoittaja on Kauppalehden pörssitoimittaja.

    Att odla,stycka, utveckla och sälja kött och vilken företagsform är den rätta ! Att någon ser till att någon ur kommande generation börjar äta kött. Utmaningarna är många.

  9. Micke skriver:

    Per, en råvaruproducent producerar råvara, kött, virke eller vad det månde vara och får aldrig rätta priset. När det begav sig var jag fullmäktigemedlem i ett kött andelslag och när det blev aktuellt att grunda ett marknadsföringsbolag (Atria) som senare blev bösrnoterat framförde jag att jag tycker att vi lägger ner andelslagen och delar ut andelarna som aktier i Atria. Skulle befriat producenterna från tre VD:ar, 3 styrelser, 3 förvaltningsråd och 3 fullmäktige! Dessutom skulle alla ha haft möjlighet att framföra sin åsikt på bolagsstämman i relation till aktieinnehavet utan mellanhänder. I ett andelslag gäller ju en medlem en röst oberoende om man säljer en spädkalv till förmedling eller 25000 smågrisar. Resulterade i flera brandtal av VD:n, styrelseordförande och förvaltningsrådsordförande. Andelslagen inom köttsektorn mår ohyggligt bra idag pga att de äger aktier i marknadsföringsbolagen, men den vanliga producenten blöder
    i och med att hans råvara inte får betalas vad den är värd pga kvartalsrapporten. Skulle producenten haft
    aktier, som mitt förslag var, skulle han ju trots låga köttpriser, fått en hygglig dividendutdelning som nu hamnar i andelslagets ficka. Mjölksektorn med dess producenter har klarat sig bäst pga att andelslaget marknadsför och värdeökningen kommer tillbaka i form av tilläggslikvid! Där är råvaran (mjölken) en tillgång och inte som i köttsektorn ett problem i kvartalsrapporten!

  10. per skriver:

    Här i storstadsregionen har de också börja dela ut mjölk gratis

    https://www.is.fi/kotimaa/art-2000005642267.html

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy