15 april, 2018 av Christer

I stockskogen.

Har en del sparskog som jag plockat lite svarvstock ur i vår och i fredags tog jag ner en av de större granarna. Det gick bra trots det olycksbådande datumet. Det var vindstilla och jag hade fått till en öppning i rätt riktning för att kunna ta ner den utan att förstöra granarna jag försöker utnyttja till föryngring. Därför har jag också sparat denna del av vinterns avverkning till sist då det är mindre risk att man bryter sönder unggranarna  vid fällningen i varmare väder.

Jag tog hem en skiva av stubben för att låta ett par yngre ögon räkna årsringarna för det var tätt mellan dem då granen har tagit god tid på sig att bli fullväxt. Dottern kom till hela 183 år.

Den har sålunda sett dagens ljus år 1835!

Egentligen är det lite synd att ta ner dom här gamla träden men just det här hade redan stockmyrorna tagit i besittning och rötan var på väg att ta över så den hade nog kommit ner av sig själv förr eller senare.

Som synes av årsringarna så har den växt otroligt långsamt i början under 1840-talet och var blott 5 tum grov på stubben vid 60 års ålder. Kring 1915 hade den några år med bättre tillväxt men i övrigt har det gått ganska så sakta men säkert.

Ett snitt från stubben berättar att granen föddes 1835.

Jag har inte räknat kubikinnehållet än men den var 30 cm grov på 15 meters höjd och totallängden 27,5 meter. Den här hade en sprötkvist på 4,5 meters höjd så jag avskiljde den delen från resten så det blev endast 2 svarvstockar om 52 dm och en toppstock på 55 dm. Kan tänkas att jag får ut en 26 dm svarvstock ur rotblocket beroende på hur högt rötan gått och hur mycket jag hamnar att ta bort på grund av sprötkvisten.

Fredag 13 april och ytterligare ett stocklass fixat. Fortfarande fina förhållanden i skogen

Jag har ett par till av samma kaliber på figuren i fråga så jag kan återkomma senare med mera data om det intresserar. Har haft lite bråttom nu när våren gör sig påmind men har mera skogsmaterial att redovisa när tid ges.

 

 

Etiketter: , ,

26 svar till “I stockskogen.“

  1. per skriver:

    Om någon undrar om jag inte har något annat att göra än vara på bondbloggen hela tiden, så kan jag säga
    från fr kl 16 till må kl 8 så har man 74 h och 0 ha till förfogande i storstan. Handla, koka, diska och för ut lite skräp. Husbolaget sköter allt från snöskottning till reparationen så 0 h till underhåll. När man kommer från jobbet är man inte speciellt slut heller. Skall man skämmas eller skryt av sådan må vara osagt men ovanligt mycket ledigt är det. Det blir minst 4 h per dag att läsa tidningar ekonomi, politik och jordbruk.

    Alltid är det någon i något av ”mina” börsbolag som är i finland eller utomlands och ställt till det, tex gett mutor åt någon president dotter mm. Det ger spänning med någon annan får reda upp det, man tar som del på avstånd.

    Vi är mycket intresserad av skogsreportage och andra också !

  2. Christer skriver:

    Ni kan skatta Er lycklig att vi som bloggar inte har dylika ledigheter annars fyllde vi nog bloggen med inlägg. Oftast blir det någon rad just innan man somnar på småtimmarna, ibland lämnar inlägget halvfärdigt då nukkumatti tagit överhanden. Ni har säkert undrat över kvaliteten på mina texter men ibland minns man inte om det blev nåt inlägg eller inte då man vaknar nästa morgon och då blir det därefter. Men roligt att nån fortfarande läser och framförallt kommenterar, dialog är alltid mer givande än monolog.
    Jag har ändå t.o.m. tagit mig tid att trycka igång videoinspelningen på telefon så kanske blir det nån skogsvideo nån dag ifall jag får materialet redigerat.

  3. Johnny skriver:

    Jag och måååånga andra läser nog flitigt även ommeltu blir sällan att kommentera! Intressant med stora träd. Tog själv en kalyta på rot. En stor gran som var så grov i roten att han som högg tvingades lämnade en 50cm lång Stubbe. Det som var intressant var att sista årsringar var ca 1 cm ännu sista åren. Så nog finns det potential. Figuren blev ordentligt gödslad (för hand) för exakt 10 år sen. Håller med om Nisses kvalitetsvirke är bra men själv tänker jag mest på snabb tillväxt och att få Skogen att så snabbt som möjligt ge stock. Tycker resonemanget är lite likadant inom Lantbruk. Oavsett hur roligt det än är så är lönsamheten en av de viktigaste sakerna. Visst Önskar man att vi ännu får uppleva tider då inhemska, rena och fina produkter och råvaror uppskattas högre. Om den dagen kommer eller inte tar inte jag ställning till. Tänker i alla fall försöka att få ut en passlig årsinkomst så gott det går. Själv ser jag ingen större orsak att så hela hemmanet med spannmål i år. Blir nog att satsa på mer säkra kort istället.

  4. Christer skriver:

    Joo, de e lite synd att låta dem gå till de stora bolagen där inte kvaliteten värderas bättre. Förr eller senare måste man ändå ta bort de gamla sparträden. För egen del görs det med vördnad, de e nästan så att man håller en tyst minut efter att de fallit. Den här va nu lite rutten så alternativ fanns inte. De som är kvar ser friskare ut så jag hoppas de ger några svarvstockar till. Fattas väl en 10 fastkubik ännu för att få ihop minimimängden så det blir knappast något förbundsmöte för min del på tisdag om det nu inte börjar regna förstås.

  5. per skriver:

    När man vid morgonkaffet sitter i hesa och lyssnar på något motsvarande till radio österbotten, stockning på någon infartsväg, krock på någon ringväg, vägbygge här och där, allt som det skall vara med andra ord tills reporter räknar upp vad olika partier har för agenda och kommer till SFP ”BYGGA UT VIKS ÅKRAR TILL BOSTADSOMRÅDE” och bevara malms flygplats. Jag håller på och sätter kaffe i vrångstrupen. Först togs en del av sibbo sedan byggdes metron västerut men nu skall det byggas på viks åkrar. Finlands bästa åkrar med den högsta värmesumman i landen, Nära till arboretum och otroligt många fågel arter häckandes på ett och samma ställe.I förra veckan slutade vandas sista kobonde och nu blir kossorna utan revir på vik.Det här området är en spegling vad hälften av alla svensksspråprkiga håller på med till vardags. Området kan ha tusentals besökare en varm sommardag när familjer och motionärer tar en sväng förbi och ser på djuren, allt innanför ring 1. Det är som en ny rekryt i armèn. Den halvkända undersergeanten är den värta plågaren som borde förstått varandra bäst.

    Nåja jag ringde genast till slc och sade de får mota olle i grind, nåt jäkla huka får e va.

  6. Christer skriver:

    Nog borde det finnas utrymme för några riktiga kor (och inte bara Äkkijyrkkäs plåtkossor) i huvudstaden också tycker man. Synd om allt läggs under asfalt och betong. Åkermarken är en ändlig resurs som jag också skrivit om tidigare i mitt ”av jord” inlägg.

  7. Herra74 skriver:

    Det ser ut som om golfströmmen kommit igång igen och vårvärmen anlänt, 😉
    Men nu stiger vattennivåerna i åarna och risken för översvämningar ökar ..

  8. Christer skriver:

    Jo det blir nog brått att tömma mossen på virket i morgon. Regn hela dagen här men nu till kvällen klarnade det upp, kanske fryser det t.o.m. på lite mot morgonen.

  9. per skriver:

    Dalen är inte så stor så inte trollen möts, brukade min mor säga.

    Plötsligt satt micke och jag vid samma bord på samma båt till samma lant och skogsmässa till Estland.
    Den för mig okända micke fanns nu livs levande vid samma bord.

    God fortsättning på er alla !

  10. Christer skriver:

    Jovisst ibland är världen liten 🙂
    Det hade varit roligt att få höra Era diskussioner om bondbloggen för det var väl mest det Ni ventilerade? Intressant hade det varit att kolla in lant och skog i Estland men nu har våren satt fart så nu finns just ingen tid för dylika utsvävningar. Hoppas att Ni kan ge oss nån form av resumé i någon kommentar.
    God fortsättning…..

  11. per skriver:

    Efter en hel del nyheter är det trevligt att se tillbaka någon gång.

    https://www.youtube.com/watch?v=7UjnFJOFDIs

    Det där att ta rätt beslut kan betyda mer eller mindre.

    Om nu inte alla orkade se filmen så kanske namnet på den som laddat upp den säger något.

  12. Anonym skriver:

    Det var trevligt att träffa Per! En otroligt fin resa hade vi och väldigt givande att utbyta åsikter med per.
    Jag har väl under åren arrangerat ca 20 resor till mässor (denna resa hade skogscentralen ordnat så jag är oskyldig men bidrog väl med lite erfarenheter) och den här resan var en av de bästa! Nästan en nostalgitripp med deltagare som jag inte träffat sedan lantmannaskolan! Nästa år ska vi hoppas på en ny resa. Speciellt tack ska vår fenomenala chaufför ha och givetvis Per.

  13. Micke skriver:

    Hade skett en automatisk uppdatering i datorn när Per och jag var i Estland så därför blev förra inlägget anonymt. Iaf en liten upplysning åt Christer mfl om priser att massaveden betalas idag med 52€/m3, foderkorn ca 180-195€/ton, griskött ca 1,80€/kg. Mjölkpriset varierar kraftigt mellan olika mejerier. Finns många små mejerier, speciellt på Saaremaa, som kan betala ganska konkurrenskraftiga priser för råvaran
    till osttillverkning. Brukade förr när jag var grisproducent anse att när förhållandet mellan kornpriset och slaktpriset var 1/10 per kg så var förhållandet i skick och det blev en skärv över åt skattedirektören också.
    Under Estlandsresans gång hade vi också en del intressanta uträkningar bl.a jämförelse mellan spannmålsodling och skogsbruk. Spannmålspriserna är så låga i dag och med sjunkande stödnivåer så
    vinner faktiskt en skött tallskog i god tillväxt över kornåkern!! + i kanten är också att byråkratin är minimal
    jfr tallskogen. Åtminstone i mina trakter så får man inte över 3 ton/hektar korn i medel på en 10-års period. Vissa år 5 ton, andra lite på 2ton. Också väderförhållandena har ju givetvis stor betydelse för torkningskostnader mm. Fjolåret var ju exeptionellt när man körde in tröskan ett par dagar före allhelgona! Vi får hoppas på att våren kommer igång på allvar så detta år kanske skulle ha en chans att bli bättre.

  14. Christer skriver:

    Just så, det verkar vara betydligt bättre priser där i söderled. Bra med lite upplysning om dylikt, jag har ju försökt påpeka åt firmorna att det borde gå att betala bättre. Grisarna slutade vi med då farsan blev cancersjuk innan EG-anslutningen så jag har inte följt med slaktpriserna så noga. Min förlorade son ”hotade” med att plantera skog på hemmanet, det skulle ju va lite enklare på så vis menade han och kanske hade han rätt. Hade tänkt få till ett blogginlägg ikväll men har suttit flera timmar med genomgång av delägarlängder i rensningsföretaget för ån och bäckarna, som huvudsyssloman får man offra lite tid för det allmännas bästa. Det värsta vårflödet börjar va förbi i ”mina” vattendrag men det börjar va hög tid att sköta underhållet för framtida regn och smältvatten. Så det blir bolagsstämma nästa lördag.

  15. Micke skriver:

    Jo, priserna är bättre och då ska vi även komma ihåg att det är samma aktörer på slaktmarknaden som i Finland, men här hemma behöver man inte betala, för vi överlåter produkterna i många fall, vi säljer inte. I Estland så är också myndighetstolkningarna på en annan nivå, dvs inte så mycket ”made in P—-le”. Ett
    EU-godkänt gårdsslakteri i Estland kan ha korrugerad plåt på innerväggarna och cementgolv, lämpligen med rödbrun färg så inte varje blodplätt syns. Så var det på farmen jag jobbade på i sex år som konsult och när Pjotr styckade upp grisarna var med mahorkan i mun och dörren till utsidan öppen. Veterinären kom och hämtade trikinproverna med barnbarnet, båda två med sandaler på fötterna och utan skyddskläder! Däremot, smittskyddet av själva grisproduktionen är på en högre nivå än Finland. Här har vi en matta innanför dörren med Virkon S men i Estland är den 10 meter lång avslutandes med en bänk där man sitter ner och byter kläder innan man kommer in i själva grishuset. Christers verksamhet med
    direktförsäljning och via Rekoringar är ju marknadsföring ”on high level” men jag brukar faktiskt ibland fundera till lite. Orsaken till att våra förfäder i tiderna grundade andelslagen var ju att de tröttnade på att komma hem från torget med hälften osålt som man fick kassera. Reko är ju en lösning i och med att det mesta är beställt på förhand och klasskompisen Tomas har ju gjort ett jättejobb med det. Man lyfter på hatten! Men, den stora mängden ska iaf ut på annat sätt och då kommer vi in i problematiken med marknadskrafterna. Det är bara att konstatera att normala marknadsmekanismer som tillgång/efterfrågan inte fungerar i Finland. Mafiosorna nere på Sisilien är rena söndagsskolgossar jämfört med våra förmågor!
    Korsningen planekonomi (andelslagen) marknadsekonomi (börsnoterade företag) går inte ihop för råvaran är ett problem i kvartalsrapporten. I Estland är ju regelverket lindrigare trots att vi lever i samma EU och
    därför finns mera privata aktörer på marknaden. Därför tvingas Atria Estonia att betala betydligt bättre för grisköttet än i Nurmo annars blir de utan.

  16. per skriver:

    I Estland behövs det inte täckdiken och vanliga diken och bäckar är det betydligt mindre av. Jordmånen är mycket genomsläpplig och har naturligt högre ph. Åkerfigurerna är betydligt större och värmesumman högre än för oss och skörden större. Lönerna, torkkostnaderna,transportkostnaderna och stöden lägre.

    Esterna på utställningen hade en optimism och framåtanda ungefär som vi på sjuttio och åttiotalet. Efter långt förtryck och krig reser sig en stolt nation, väl medvetna om sina grannar, faror och möjligheter.

  17. per skriver:

    Atria har 68% av omsättningen i Finland och 89% av vinsten kommer från Finland, vilket stöder Mickes funderingar. Nu är aktien lågt värderat(mot andra aktier) och dividenden 0,50 i år, prognos 0,60 18 och 0,68 år 2019. Aktien håller på och blir ett dividendpapper att räkna med, med låg risk, förutom svinpesten.
    Utlandsaffärerna kan knappas gå sämre bara bättre.

    Altia har gått från 7,50 till 8,74 på några veckor. Den handlas i förvånansvärt stor handel och klarar börsnedgångsdagar förvånansvärt bra. Kvartalsprövningen kommer att visa fortsättningen. Marknaden reagerar hårt på stora bolags kvartal på ett skoningslöst sätt. Det gäller att prestera helst över förväntningarna.

  18. Christer skriver:

    Ser man på ”börsanalytikern Per” har koll på sånt som jag inte ägnar mycken tid åt 🙂
    Har fullt sjå med att följa grönsaksmarknaden jag ……. och där kan noteras att de inhemska lagermorötterna börjar vara på slutrakan för de stora packerierna. Vi små får nu packa så mycket vi hinner och jag höjde partipriset med 5 cent per ½ och 1 kg:s påse denna vecka. Helst borde man också här så här års prestera över förväntningarna 🙂

  19. Nisse skriver:

    Du borde naturligtvis ha odlat morötter hela våren så att du nu skulle ha färska direkt från landet … Marknaden kräver färska inhemska morötter också på våren.

    Själv kollade jag in vetet från oktober i fjol. En stor del var hyfsat bra men skall torkas nu på våren men den sista hopen som tröskades i regnet hade möglat på ytan så den blir vildsvinsmat – åtel för jägarna som hoppeligen knäpper nåt svin.

  20. Christer skriver:

    Jag har försökt med att skörda morötter på våren och visst vore det möjligt bara det kom bra med snö så att inte marken fryser. I år har dom till all lycka stått sig bra i lagret så det är kanske enklast ändå att ha dem under tak under vintern.

  21. per skriver:

    Ch Bra du kunde höja morotspriset för lagring är kapitalkrävande i form av energi och vikt och lagringsförluster(vikt och kvalitetsförluster)

    Nisse ! Du borde absolut inte mata vildsvin. Kommer såna marodörer till att föröka sig så stryker Christers grönsaksland och finsk köttindustri hotas. Får vi in obehöriga djur i det här landet så klarar vi inte av att decimera stammen. Säl, skarv, varg mm. Vi har gett bort makten och ingen klagar för det finns mat på butikshyllan. Tänkte säga ge åt hjortarna men vid närmare eftertanke så äter de upp granplantorna(tallarna har redan älgarna tagit) Du borde föra mögelsäden till någon biogas anläggning.

    Mjölkpriset föll och riksdagslönen höjs ! Vem tog bort skördeskadesystemet ? Äras den som äras bör. Det är tungt att tänka och göra försämringar för folk. Hårt arbete kräver bättre lön.
    Det är brist på virke och kött men priset står stilla. Det börjar vara dags för sånt på EU språk heter gryningsräd.

    http://www.konkurrensverket.se/konkurrens/om-konkurrensreglerna/gryningsrader/

  22. Nisse skriver:

    Jag matar inte vildsvinen. Jägarna använder platsen som åtel och de säjer att det är stört omöjligt att skjuta vildsvinen utan åtel. De har kamera där och ett skytteskjul och ändå är det svårt att skjuta de jäklarna. De gamla suggorna som leder flocken är listiga.

  23. Micke skriver:

    Orsaken per till att Atrias utlandsaffärer knagglat är att man som t.ex till St. Petersburg kom med samma
    inställning som på Etelä-Pohjanmaa, ”Isäntä käskee”, vilket gjorde att man fick vänta i två år bara på vattenanslutningen! Betydligt vettigare att ta seden dit man kommer

  24. Christer skriver:

    Hej Micke,
    en stilla undran, betyder ”ta seden dit man kommer” i det här fallet några rubler ”under bordet”?

  25. Micke skriver:

    Det har inte inträffat att några rubler skulle ha kommit under bordet, försök nog. Blev erbjuden i Viborg att hälften av köpesumman skulle komma i ”commersial invoice” och hälften i reda pengar i kappsäcken för att undgå tullavgift. Sa åt köparen att han inte känner revisorn och ifall jag kommer med en kappsäck med pengar utan dokument så kommer hon krypande längs med telefonlinjerna tills hon hittat honom. Betalningar senare gick via ett bolag i Estland. Senare kom förfrågan i rek brev från en dam i tullen i Pskov, flera hundra kilometer från Viborg om alla dokument rörande grisexporten. Kom flera, och den sista så var så nära jul att jag lade med ett julkort i rek brevet med alla handlingar till damen i tullen. I februari
    hade hon ringt min tolk ”Turbo Tarja” och hälsat via henne att det var första gången i Pskovs tulls historia som dit kommit ett julkort och var jätte glad för det!! Ett par månader senare ändrades tullavgifterna till Russian Federation, men ingen visste hur. Inte ministeriet, inte finska tullen, gränsveterinären eller tjänstemännen som övervakar TRACES (transportövervakning av levande djur). Så jag bad min ”Turbo Tarja” att kontakta damen i tullen i Pskov, och mycket riktigt fick vi all information på några minuter med hälsningen ”glöm inte att än en gång tacka Micke för julkortet”! I bland betyder lite mycket. Ganska intressant också att innan Ukrainakrisen var alla stora köttföretag i Finland avstängda men vårt lilla
    FM hade alla papper klara! Kontakter är A&O, för inte är det möjligt annars för en fattig, blyg bondpojk
    från Österbotten att få ngt till stånd på andra sidan ”susiraja”.

  26. Göta Petter skriver:

    ”Ta säden dit man kommer”. ; – )