24 maj, 2018 av Nisse

Hasi våren 2018

Så är då vårsådden klar. Ovanligt nog gick allt som på räls. Inte en enda gång fastnade såmaskinen full av halm (som i fjol) och jag kom igenom alla svackorna utan större problem. Men fruktansvärt hett var det och året 2018 kommer att gå till historien som året då det var julihetta i maj – en stor del av maj. Som motvikt till allt prat om hur underbart det är med värme vill jag klaga våldsamt över den hemska hettan som nästan tog kål på mej. Och den eländiga torkan som kommer att leda till problem om den fortsätter.

Det blir intressant att se hur den plöjda åkern (fjolårets gröngödslingsvall) klarar sej i jämförelse med de orörda åkrarna som direktsåddes direkt i halmen – delvis otröskade åkrar. Vi sådde en vecka senare än alla andra men det fanns ännu fukt kvar i jorden. Halmen borde hålla kvar fukten bättre än plöjda och harvade åkrar under en torr försommar. Sådana har vi inte haft på några år nu men förr hade vi riktigt problem med torra försomrar och det var en orsak till att jag gick in för direktsådd. I år får vi troligen testa huruvida direktsådden är bättre mot torka för tiodygnsprognosen visar fortfarande på hetta och torka.

Vintern var fin i år. Den var tillräckligt kall för skogsarbetet men vallarna klarade sej också utmärkt och de är gröna och jämna. Åkrarna var möra och fina utan kokor eller skorpor. Nedan kan man se den plöjda och oplöjda åkern efter sådden utom biten nederst til höger som ännu inte är sådd. Jämnt och fint alltihop.

Vallen ser också bra ut. Det gröna nedan är grönträda (i motsats till gröngödslingsvall och skyddszon som förresten ser precis likadana ut).

Det var inga större problem med maskinerna. En ny kedja behövdes för drivhjulet och en S-pinne för körspårsmarkören brast och i dag märkte jag att ena ringen ytterst till vänster på såmaskinen var sönder. Den hade ett hål tvärs igenom ytterringen så den hade tagit emot en vass sten eller liknande.

Vi använde GPS för att följa med körspåren. Det gick inte att köra enbart efter GPS för noggrannheten är omkring en meter och det är för dåligt men man ser om man är helt på villovägar. I år syntes det i alla fall tydligt var man hade sått. Jag är inte riktigt nöjd med eFarmer eftersom den inte lagrar spåren lokalt utan envisas med att ladda upp dem till en server. Jag har alltid varit mera för lokal lagring och tänker försöka hitta ett program som sparar spåren direkt i mobilen. Man vet aldrig hur uppladdad data missbrukas och om firman går i konkurs så är allt försvunnet.

Jag lärde mej också att strömförsörjningen är den svaga punkten. Mobilens mikro-USB kontakt är för dålig och opålitlig och GPS-antennen behöver ström från traktorns ackumulator. Det är också problem med avbrott i sådden. Om man vill fortsätta på samma skifte följande dag så borde apparaterna vara på hela natten. Och vad gör man ifall det regnar en vecka mitt i sådden ? GPS-antennen har jag i en eldosa fastskruvad på taket men den borde vara i en dosa som fäster vid taket med magnet i stället så den är lättare att flytta.

Vi har vanligen kört runt åkern och lämnat mellanrum vart fjärde varv så man ser att spruta. Men på den mest oregelbundna åkern med en mängd åkerholmar har det varit svårt att spruta i alla fall så här lämnade vi bort sprutspåren helt. Det går att spruta bättre med GPS genom att köra fram och tillbaka. Det testade jag nu före sådden vid glyfosatsprutandet.

På tal om det ”hemska” glyfosatet så är det mest hjärnspöken. Schweiz har undersökt glyfosatet och konstaterat att det är ofarligt – utom om man dricker mer än 1600 liter vin per dag … I Schweiz liksom i Finland är det förbjudet att spruta glyfosat före skörd (för att få mognaden snabbare).

Det som fortfarande inte fungerar på Rapiden är hektarmätaren. Det verkar som om den hade ett mekaniskt fel för den stannar på 00009. Man ser å andra sidan ganska bra hektarerna på GPS.

Sådden hade blivit klar redan i går men jag orkade helt enkelt inte köra i hettan utan lämnade ett par hektar till i dag på morgonen. Dessutom tar det extra tid att tömma maskinen. Man måste fylla på ganska litet för det sista skiftet och behöver vanligen köra en extra tur bara för att fylla på det sista. I dag blev det dessutom plötsligt bråttom för det kom åska och jag hann med nöd och näppe köra maskinen tom och in i tröskhuset innan det kom regn. Tyvärr blev det inga millimetrar så någon sprickanveetå kan man inte tala om. Åskan var ingen överraskning så hett som det har varit.

Nu är det bara att blåsa ren såmaskinen och olja in den. Bäst att reparera den också för annars står den oreparerad ännu nästa vår … Sedan får vi se hur sommarvädret blir. Tyvärr misstänker jag att det heta maj följs av kyla och regn vilket jag personligen trivs med men det är inte bra för brodden.

 

Etiketter: , ,

16 svar till “Hasi våren 2018“

  1. Stefan skriver:

    Jag har börjat så idag. Som ekoodlare går det inte att skippa plogen, och i år borde man ha sått direkt efter plöjningen. På sina ställen påminner jorden om finmalet vetemjöl så utan väta blir det nog inte till någonting av sådden. På två veckor framöver lovas ingen nederbörd heller, men prognosen brukar ju kunna ändra från dag till dag så vi får hoppas på det.

  2. Nisse skriver:

    Ni har helt andra jordar. Här på våra styva lerjordar är vårplöjning lika med nollskörd.

    Jag har funderat på eko men plöjning börjar jag inte med mera. Jag sådde allting på tre dagar och en och en halv tank diesel. Nu går det inte att förenkla mera. Man bara sår och skördar utan jordbearbetning. Om vetepriset vore 600 euro per 1000 kg så skulle jag säkert tänka om och försöka få ordentliga hektarskördar men nu vinner man mest på att bara jaga utgifter oberoende av skördenivå.

    Jetströmmen lär vara ganska konstant så vi får kanske vänta länge på regn i år …

  3. Micke skriver:

    Stefan har alldeles rätt i att ekoodlare inte kan skippa plöjningen. Gärna ska plogen vara utrustad med ordentliga ”förplogar” som tar ordentligt ca 8-10 cm och vänder ner ogräsen med rätt körhastighet i mellanrummet mellan tiltorna. Sparar fukt. Har däremot svårt att förstå varför ekoodlare plöjer på våren?
    Då startar nedbrytning av växtrester mm vilket binder kväve när det som bäst skulle behövas i just ekoodling! Med höstplöjning frigörs däremot kvävet på våren. Vårplöjning är säkert en delorsak till varför
    kornodling som eko sällan lyckas. Kornet behöver ju snabbt näring efter sådden. Har man tillgång till naturgödsel är situationen en annan men även då åtgår den del kväve till nedbrytningen.

  4. Stefan skriver:

    Främsta orsaken till att man plöjer på våren inom eko är att man ger grödan ett ordentligt försprång gentemot till exempel kvickroten. Plöjningen är ett viktigt moment i ekoodlingen, det gäller att få ner allt ogräs i botten av plogfåran, och sen förstås att inte harva upp det tillbaka med för djup harvning.

  5. Nisse skriver:

    Men hur går det med fukten. På styv lerjord bryts då kontakten mellan tiltan och alven och en torr sommar ger ju ingen skörd alls … På lättare jordar kan man vårplöja men är det då helt omöjligt att ha eko-odling på styv lerjord ? Förr hade man ingen konstgödsel och här i byn var talesättet att ”Våårplöjjand mootarbeitar liggseed” (he vexer int någa alls).

  6. per skriver:

    På en ”riktig” ekogård skall väl också stallgödsel/kompost plöjas ned med vårplöjningen. Med potatisodlingen fick man snabbare upp värmen i jorden med vårplöjningen. I stort sätt är det vädret efter sådden som avgör hur det blir, kommer regnet, värmen ! eller inte ! Eller blir det för mycket då när det äntligen kommer !

    Då vid utmanande väder är det alltid åkern som är i bäst skick som klarar sig längst. Långt och troget växelbruk, bra dränering och rätt bearbetnings tidpunkt, ja och rätt sorts jordart. Om inte det räcker är det plånboken, bankkonto eller lönen som avgör.

    Väntar nu bara att luke ”eller vad de nu hette” kommer med sin bulletin att det blir rekordskörd i år och skruvar ned alla eventuella prisökningar på jordbruksprodukterna. Värmesumma måste vara långt över medeltalet för den här årstiden.

    En fråga hur ser man skillnad på korn och havre vid broddskjutningen i normal cykelfart ?

  7. Stefan skriver:

    Normalt sett myllas det ner stallgödsel på våren på en ekogård, det är också en orsak till att plöja. Går förstås också bra att harva ner gödseln om man vill. Fukten är ett problem även om vi inte har styv lera här, i alla fall inte jag. Jag har några ställen som jag brukar försöka plöja på hösten eftersom det är så torrt att det helt enkelt inte går på våren. I år kan det nog hända att liggsäden motverkas onödigt mycket.

  8. En annan bonde skriver:

    Halloj! Vad använder du för olja när oljar in såmaskinen

  9. per skriver:

    Någon gång undrar man om det gått att göra på något annat sätt, eller allt måste man göra det just i dag !

    https://www.youtube.com/watch?v=kdISQTiRjh0

  10. Nisse skriver:

    Det är vanlig motorolja. Jag har alltid en tunna Monitra som jag använder till nästan allting. Spillolja vill jag inte använda. Dels är den otroligt smutsig och dels innehåller den olämpliga ämnen. Speciellt på gödselsidan är det viktigt att olja in ordentligt. Jag använder tryckluftsspruta men pensel är också ganska bra. Med pensel går det åt mera olja.

  11. Göran skriver:

    Vårplöjning är intye att rekomedera men i endelfall nödvändigt som i potatis odling.Bön odling är bra man
    hinner så råg efter skörden och det ger bra skörd och gott åt leran.

  12. Micke skriver:

    Jaa per, noterade en viss kreativitet hos Dig under Estlandsresan och Dina Youtube länkar lättar säkert upp humöret. Var får Du allt ifrån? Flyttade åt dottern i Uppsala i veckoslutet och där var på tok för torrt.
    Brodden hade vissnat ner på sina ställen, men även i hemlandet norr om Tavastehus hade groningsfukten
    inte riktigt räckt till. Längre norrut fanns det ännu skiften som är osådda. Skulle vara ett ödets ironi om det blir för torrt i vår när de senaste åren nästan krävt skärgårdsskepparexamen i tröskhytten! Odlarna skulle nödvändigt behöva en riktig säsong i år efter de sista åren med vatten i överflöd och dyra skördekostnader
    och i många fall utebliven skörd pga för blöta fält.

  13. per skriver:

    Skog igen och en som gick bort.

    Hade en tystlåten granne från den andra språkgruppen som odlade ett för oss normalt hemman hade ca 13 ha jord och ca 50ha skog. Hade lite svinproduktion o spannmålsodling. Han gifte sig sent så det blev inga egna barn. Han blev pensionär ca 2000 och arrendera ut jorden och fortsatte i skogen. Nu gick det så som det går för oss alla förr eller senare, han gick bort som man säger idag, förr dog man rätt och slätt.

    Nu säljer fruns dotters man ut allt. Somnt har huggits så det är bara botten på vissa ställen. Nå jag bjöd på fyra ha renputsad ,botten ris och allt grot är putsat. Jag bjöd 65% över värderingen men utan blev jag.

    Bjöd också på mitt ett granskifte 2ha stockskog och en ha lerjord i dåliga figurer. Bjöd frikostigt på skogen men sparsamt på jorden. Svarade på tio mail på alla värdens frågor. Men det blev 0 utdelning på tio dagars jobb 1-4h per gång.

    Köpte https://www.valmet.com/fi/ Aktier i bara kalsonger på 10 sekunder. Världens alla pappersmaskiner går på högvarv och förr eller senare skall någon bytas eller förbättras. Det finns två företag i världen som kan göra sånt. Kina tycker returpapper dammar för mycket och de vill bara använda nytt papper. Mitt i Italiens bankrutt som fällde värdens aktier. Placeringen/investeringen är beräknad på hundra år som för skogsbottnen.

  14. Göta Petter skriver:

    Om det inte är för vått, så är det för torrt..

    När går sista tåget till Helsingfors? ; – )

  15. Micke skriver:

    Idag kom det vatten i grannbyn men inte här! Till Göta Petter, det var tre tvivelaktiga damer som jämförde sina kunder, den första hade träffat en snickare som hade bra handalag, den andra en konstnär som var fingerfärdig men den tredje var lite missnöjd för hon hade haft träff med en potatisodlare från Lappfjärd och var det inte för torrt så var det för vått och till sist så stämde inte priset!

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy