5 maj, 2018 av Nisse

Vad skall man så ?

Det var en ruskig höst i fjol och vetet som tröskades till sist i oktober börjar mögla. Groprovet visade nästan noll grobarhet. Så vad skall man så ? Vi har överårs utsäde som gror ganska bra men det räcker inte. Nu skall vi se om det tidigare tröskade vetet gror bättre. Det hann åtminstone torka litet. Vetet blev inte hårt i tid och att tröska blött vete gör att kärnorna skadas och grobarheten blir dålig.

Att köpa utsäde kommer inte på fråga. Vetepriset är så lågt att alla utgifter skall bort. Det gör ungefär detsamma om det växer eller inte för varje kilo ger enbart förlust. Konstgödsel har jag i alla fall köpt för annars är det ingen idé att så alls. Man har ju sett hur vetet ser ut där gödseln i såmaskinen tagit slut – oftast i någon enstaka bill.

Men sprutmedlen blir i år från den billigaste ändan. I fjol körde jag med Broadway (som också fick ersätta flyghavremedlet) och man kan inte klaga på verkan. Men det går inte att köra med Broadway flera år i följd. Så det blev MCPA och M-sulfuron (Ally). Det är en ganska bra kombination som dessutom är billig. Enda problemet är snärjmåra som vi ibland har mycket av. Men det beror helt på sommaren. En torr sommar brukar måran inte alls trivas.

Eftersom hösten var så hopplös så måste jag spruta glyfosat nu på våren före sådden. Med direktsådd är det helt nödvändigt för annars tar baldersbrå och kvickrot snabbt överhanden. Jag hoppas glyfosatet också minskar på måran men jag har som plan B att jag köper triasulfuron (Logran) och sprutar det i stället för M-sulfuron ifall det ser ut att komma måra. M-sulfuron har bredare effekt men är uselt på måra. Ett problem är att måran börjar sticka upp först i slutet på sommaren och då är det för sent att spruta.

Det blev annars billigt men flyghavremedlet är dyrt och står för 2/3 av kostnaderna. Nu har vi i alla fall börjat jobba på att få bort flyghavren så man kan inte sluta spruta mitt i allt. Att plocka för hand blev dåligt då jag inte mera ser flyghavren så bra. Jag fick nya glasögon förra söndagen i Västerås och ser betydligt bättre nu men gråstarren gör att jag inte har samma skärpa som förr.

Ifråga om vetesorten så lämnar jag Zebra och går tillbaka till Reno – ifall jag hittar grobart utsäde. Utsädesavgiften för de nya sorterna är så hög att jag nästan får sprutmedlen betalda (utom flyghavremedlet) om jag sår Reno som inte har någon avgift. Det var ett misstag att privatisera sortutveckling (liksom mycket annat) och nu går utvecklingen bakåt. Eftersom inkomsterna är dåliga så måste utgifterna ner oberoende av om det växer eller inte. Jag odlar delvis för att det är roligt men tänker inte betala för att nån skall få vete.

Det är slut med att sikta på goda skördar. Nu gäller det bara att få ned utgifterna och arbetsmängden. Inte ids man bråka med nånting som är helt olönsamt. Samtidigt försöker jag förbättra strukturen på åkrarna och i år är ett av de största skiftena i gröngödslingsvall. Jag hoppas att klövern övervintrat bra. Nu skall jag också harva och så den föregående gröngödslingen och det blir intressant att se om den hade någon positiv inverkan. Den plöjde jag alltså förra hösten.

Bråttom verkar det inte bli för det har regnat på nytt. Nu lovar i alla fall prognoserna varmare och torrare väder  – nästa söndag till och med över 20 grader varmt. Vårsådd blir det inte ännu men nu skall fjolårets vete torkas ned då luftfuktigheten lär bli under 30 %.

 

 

Etiketter: ,

12 svar till “Vad skall man så ?“

  1. Jordbrukare skriver:

    Inte kan jag påstå att lönsamheten är bra inom jordbruket men att i princip inte satsa något för att försöka få någon skörd leder nog bara till att lönsamheten blir ännu sämre. Jag delar defiintivt INTE dit resonemang.

  2. Nisse skriver:

    Visst satsar jag NÅGOT. Jag har köpt handelsgödsel och på längre sikt investerat i ny tork, tröska och försöker förbättra strukturen med gröngödsling. Också sprutan har jag förbättrat och skaffat GPS-navigator till den. Men jag är mycket försiktig med att köpa dyra sprutmedel vars inverkan på skörden är tvivelaktig. Man måste spruta mot de värsta ogräsen men det finns tre faktorer som är de viktigaste för skörden och det är vädret, vädret och vädret. Att byta sort gav i fjol inte någon förbättring alls på grund av det usla vädret. Även om jag hade fått bättre skörd så hade skillnaden i inkomst (inkomster-utgifter) inte varit så stor på grund av det usla vetepriset. Jag hade tjänat på att hålla kvar gamla Reno i stället för att så Zebra för Zebran gav inte högre skörd. Förstås inser jag att skillnaderna märks först efter många år och jag håller kvar litet Zebra så vi får se …

    Allt beror på vetepriset. Om det blir högre så kan det löna sej att satsa mera men just nu så är sannolikheten att man bara går mera på minus större då man satsar mer. Det är säkert annorlunda för andra eftersom förhållandena är så olika på olika gårdar så jag talar bara för mej själv.

  3. per skriver:

    Det var lite kort och snävt av jordbrukaren, förklara gärna lite närmare hur du satsar och hur det betalar sig. Jag kände igen mig långt i nisses text. Själv kommer jag låta så in flerårig vall i altiakornet för att spara bränsle och få till växtföljd.

    Gråstarr går väl att operera. Farsgubben blev som ny efteråt.

    Det går att leva av, med, mot och för bönder. Alla har väl någon ko i diket.

    https://www.hbl.fi/artikel/bildspel-kossorna-i-vik-springer-ut-pa-gronbete/

    I dag har jag varit på mitt livs första kosläpp i vik. Tusans mycket folk och bra stämning. Mycket bättre än att göra det till tomtmark.

  4. Nisse skriver:

    Jo, det går att operera men ögonläkaren sa att jag ser för bra ännu så jag får vänta. Dessutom har jag sådan starr att den går att delvis kompensera med glasögon – därav de nya brillorna. Och jag ser faktiskt bättre nu.

  5. Johnny skriver:

    Man kan säga som så. För att det alls ska finnas lönsamhet i spannmålsodlingen så bör skörd vara minst 4 ton/ ha. Det betyder att man måste satsa en del. Om man får t.ex 3 ton i skörd så har man samma kostnader för brukning av jord o tröskning men t.ex 150€ mindre intäckter / ha. Från 150€ får man dock minska t.ex. 10€ för utsäde, 20€ för bek. Medel, 30€ gödsel, 30€ för Torkning i merkostnad. Nåja 60€ i skillnad. Men från 4-5 ton blir skillnad större i o med att det är bara gödsel o Torkning som stiger.

  6. Nisse skriver:

    Nu är det tyvärr så att vissa jordar inte ger 4000 kg/ha. Eller så måste man ta till stora och dyra investeringar för att förbättra åkern. I dagens läge är alla sådana investeringar mycket osäkra. Jag investerar bara i gröngödslingsvall för att förbättra åkern vilket inte är så dyrt. Få se hur det fungerar – men vi hade nog relativt goda skördar då vi ännu hade kossor och vall mest hela tiden så jag tror det går. Litet svårt att jämföra för då var det andra sorter.

    Kostnaderna för brukning har jag minskat på rejält med direktsådd och torkning med kalluftstork med solvärme. Och maskinkostnaderna genom att ha gamla maskiner. Så visst kan man sänka kostnaderna. Kostnadsjakt är det som gäller. Även om det minskar inkomsterna med nån tia per hektar.

    Det där med skörden är en besvärlig sak. Det finns ingen garanti alls för att man får högre skörd fastän man sätter mera pengar på åkern – vilket fjolåret bevisade. Att helt sluta gödsla och bespruta lönar sej knappast men nånstans däremellan finns en punkt då man har en chans att få god skörd ifall vädret är bra men inte förlorar så mycket ifall det är dåligt. Och det är inte gödselfabrikanternas kurvor som ger den optimala punkten. Där gäller mera egen erfarenhet av de egna åkrarna.

  7. Johnny skriver:

    Du har rätt, gäller att hitta den egna punkten! Om man ser på fjolåret så åt ju torkningskostnaderna upp en hel del av ”merskörden”. Tycker själv när bönder uppmanas att öka på skördarna så borde man Visa de verkliga kostnaderna som uppstår. Men också riskerna. Lägg dit 30 kg/ha mer kväve så nog kan de bli liggsäd även med stråstärkare. Man undrar ju varför sådana här jämförelser inte finns på tidningar. Menar förstås ekonomiska biten.
    Skulle jag vara dig så skulle jag köpa tidigt korn eller havre utsäde. Sist jag odlade vete så fick jag över 1000 kg/ ha av tidigt foderkorn med mindre gödsel och lägre torkningskostnader. Bägge var nytt utsäde och på likadana åkrar.

  8. Nisse skriver:

    Här kommer vi till kännedomen om de egna åkrarna. Vi odlade förr en hel del korn men var det en våt sommar så gulnade kornet och var det en het sommar så gulnade kornet. Så jag slutade helt med korn. vetet har djupare rötter och klarar bättre av både väta och torka. Havre vill jag inte ha för vi har problem med flyghavren och det är besvärligt att plocka om man också odlar havre. Däremot har jag börjat fundera på att återigen sätta in rybs i växtföljden. Den växte bra men fick sjukdomar så vi beslöt låta bli rybs en längre tid. Rybs fungerar också utmärkt med direktsådd.

  9. Sten skriver:

    Här är en som har börjat läsa nogrannare på brödpaketen för att av hälsoskäl experimentellt pröva med produkter med möjligast lite vetemjöl. Jag är kanske inte den enda?

  10. Nisse skriver:

    Underligt att alla möjliga allergier blivit så vanliga. Jag undrar om det beror på alla billiga kemikalier som livsmedelsindustrin blandar in i maten nuförtiden. Eller stillasittande arbete ? Personligen mår jag mycket bättre efter att ha varit i skogsarbete hela vintern. Det är sämre med kroppsarbetet på sommaren nuförtiden så man får vara glad att man har skogsarbetet.

  11. per skriver:

    Sätter in en snutt av en före detta kollega, av vad som händer när bonden gått och sov. Han har tex lastat fisk i Kaskö tomat i Närpes och potatis i Lappfjärd. Nu har han passerat Åbo och lossat en del där och nu är på väg vidare till Helsingfors. Märk hur morgonen ljusnar ju längre söderut man kommer om ni hålls vakna under färden. Bra text.

    https://www.youtube.com/watch?v=pl5yxWBqnxM