10 juni, 2018 av Nisse

Det hemska majvädret 2018

Som motvikt till allt prat om ”vackert” majväder så vill jag skriva om det hemska majvädret år 2018. Det har varit hett och torrt. Både brodden och jag lider. Det har nu varit litet svalare ett par dagar men torkan fortsätter. Tiodygnsprognosen lovar ibland litet regn men sedan blir det allt mindre och mindre och till sist bara en millimeter regn . Det betyder att vi i praktiken inte fått något regn alls efter vårsådden. Broddarna är glesa och ojämna. Även om det kommer regn nu så blir det mycket grönt i säden i höst.

Visst grodde direktsådden ganska bra men nu hjälper inte mera halmtäcket utan allt är för torrt. Glyfosatsprutningen tre dagar före sådd tog i alla fall bort kvickrotstuvorna. Någorlunda jämnt har det grott men brodden vill inte orka upp över halmen och så är den ganska blek.

Jag var mest orolig för hur det skulle gro på den plöjda åkern (tidigare gröngödslingsvallen) men det blev inte den katastrof jag befarade. Ojämnare är det och det finns tomma fläckar men någorlunda hyfsat med tanke på torkan. Bäst blev det i Blöta Hörnet där man vissa år inte kan så alls. Men vartenda tomfår syns tydligt – där har det inte grott alls.

Vallarna är jämna men inte är de frodiga i år inte. De lider också av torkan. Där skulle ett regn ännu göra nytta för de har ganska djupa rötter.

Nu håller det hemska majvädret på att gå över i ett hemskt juniväder. Tisdagens regnprognos som ett tag var uppe i 15 mm är nu 0,3 mm. Den 18 juni lovar SMHI ännu 13 mm regn men få se om det också går ned mot noll …

I det här läget är det inte bra att komma och prata om det ”vackra vädret” med mej. Vackert väder är nu regn och ännu mera regn – minst 50 mm stilla fallande under ett par dagars tid. Men man får bara ta emot det väder som kommer.

 

 

 

Etiketter: ,

17 svar till “Det hemska majvädret 2018“

  1. Nisse skriver:

    Mitt i allt så kom det 10 mm regn i morse. Inte mycket att hurra för men det kanske lindrar uttorkningen en tid. Regnunderskottet är över 100 mm redan – om inte mer. Senaste prognosen lovar inget regn före midsommar. Men man får se hur det går. Prognoserna är inte så pålitliga.

  2. per skriver:

    Om jag minns rätt kom det i hesa 6 och sjunde juni och nu kom det lite, men bara så asfalten blivit våt. Det är någon tiondels mm.

    Värmeböljan var inte bara varm, utan det var kruttorrt före så det blev som dubbeleffekt.

    Just nu är norra esplanaden stäng och det är någon sorts matfest till 24,00. Undrar bara om något rent inhemskt bjuds ut och äts när folk är glada och upprymda och vädret är på sin bästa sida.

  3. Anonym skriver:

    Grattis om ni fick 10 mm! Vi fick några stänk häromdan och i morse kom en större dagg fallande från skyn men det är allt. Börjar nog synas på grödorna att de ropar efter vatten. Gräsbönderna vågar inte riktigt (inte alla) ta första skörden för de är rädda att mista återväxten om torkan fortsätter. Har annars den erfarenheten att säkraste väderprognoserna hittas på yr.no. SMHI har alltid överdrivna framtidsprognoser som reduceras vartefter datum närmar sig.

  4. Nisse skriver:

    He-he, jag har precis motsatt erfarenhet … Just nu lovar YR hela 21+37mm regn till slutet av 10-dygnsprognosen medan SMHI lovar ett par tre mm. Jag är ganska skeptisk till YR:s 60 mm men vi får ju se … Man får verkligen hoppas att YR har rätt och jag har fel !

  5. Nisse skriver:

    Och nu gick YR ned till 9+10mm för tiodygnsprognosen. Men visst förstår jag att det är besvärligt med prognoser på litet längre sikt. Tvådygnsprognoserna brukar vara ganska bra.

  6. Micke skriver:

    Förra kommentaren kom anonymt?… Bästa väderprognosen jag någonsin haft var som jag fick av en pilot till flygets väderprognoser på nätet. Gavs bara två dygn framåt men var dessto exaktare i stället. Speciellt
    vindförhållandena i spruttider var på tio minuter när i riktning och styrka. Fick pröva på gratis några månader men så slog ju ”snålskuten” till och jag tänkte att jag prenumererar till nästa säsong. Bytte dator däremellan och dit for adressen! Harmligt för det var otroligt precisa prognoser. Skulle ha kostat 58€ och det hade det minsann varit värt. Nu skulle här vara dags att börja spruta, men så torrt som det är har ingen ännu vågat sig ut, inte jag heller. Stressade som grödorna är av torkan kan annat än ogräset svimma om man sprutar nu.

  7. Nisse skriver:

    Jag är ganska nöjd med SMHI:s Lantbruksväder (kan beställas via lantbrukssällskapet). Där finns sprutväder och avdunstning och en mängd specialprognoser.

    Jag har inget att spruta. Brodden är ännu för kort och växer inte alls. Dessutom är den alltför stressad av torkan.

    Men nu lovar både YR och SMHI regn varje dag (nån millimeter) till midsommar. Få nu se hur det blir med det.

  8. Göta Petter skriver:

    Har int finska yyle någå bra väderprognoser? ; – )

  9. Nisse skriver:

    Jag vet inte men vackertvader.se har också prognoser från FMI (Finlands Metereologiska Institut). Där kan man jämföra prognoser från Norge, Sverige och Finland (utom tiodygns där FMI saknas). Det är ibland intressant att se hur stora skillnader det kan vara.

  10. Johnny skriver:

    Vädret, sprutning o löss har varit de hetaste samtalsämnen. Har själv ogräsen och lössen sprutade. Hittade inte en åker där man kunde hoppa över att spruta mot löss. Efter samtal med andra jordbrukare (som också talat med experter) så använde jag lågdosmedel och mitt mellan lägsta o högsta dos. Lämnade bort mcpa och satte bara till fästmedel och medel mot löss. Mina åkrar har inte lidit nämnvärt av torka. Med undantag av 0,5 ha mitt på en åker. Nu med facit på hand så klarade sig spannmålen bra. Man kunde kanske ha vågat lägga starkare dos. I närpes finns också mycket som grott dåligt. Själv hade jag pappa att harva ordentligt och sådde djupt. T.ex. På lerjordar så ska det inte bara harvas åt ett håll, vändtegar ska alltid harvas ordentligt. Det lönas inte att harva grunt eller så grunt. Sådde över hälften med köpt utsäde. Märkte där jag hamnade att fylla på med eget korn, 50 kg (tagit tillvara direkt efter nytt utsäde) att skillnaden var stor. Nytt utsäde växer snabbare och växten blir tjockare. Det finns dock en sak som minskar skillnad mellan nytt o eget utsäde. Är det något som vågar Gissa?

  11. Micke skriver:

    Johnny har alldeles rätt! Nytt utsäde, betat med grobarheten och tusenkorsvikten (brukar betyda skjutkraft) i skick brukar lyckas bäst. Brukar själv lämna efter köpt utsäde första generationen till eget en hel silo så det räcker i flera år. Grobarheten brukar till och med kunna stiga när det frusit ett par gånger i silon. Största skillnaden kommer i att det egna utsädet inte betats (men av sorter med så bra resistens mot växtsjukdomar som möjligt) och förstås priset. Eget brukar ge mest under strecket iaf. Löss har jag inte sett av men det är så torrt att ingen vågat sig ut med sprutan än. Lite ogräs men djuprotade finns i någon mån. Verkar som om en viss brist på mangan finns på vissa skiften även det pga av torkan tror jag.

  12. Nisse skriver:

    Visst kan det vara fint med prima utsäde men i år är jag glad att jag inte satte en enda cent i onödan på odlingen för torkan tog allting. Vårt överårs utsäde grodde bra – 98 % – men vad hjälper det ? Regnet tog skörden i fjol och i år tar torkan den. Man kan inte alls spruta för vetebrodden är så stressad av torkan att den troligen skulle stryka med. Nu börjar det vara för sent för regn – det gör bara att det blir mycket grönblandat.

  13. Johnny skriver:

    Micke, det beror på. Havre som de flesta inte betar och som enligt mitt tycke inte behöver betas. Havren verkar också att kunna ge bra skörd av eget,utsäde. Där blir kostnaden för nytt utsäde ofta större och vinsten i form av högre o kvalitativare skörd mindre. Vete är det ännu större skillnad på, ofta är vete utsäde dyrare och kg / ha större. Så vete och havre ger i allmänhet bättre lönsamhet med eget utsäde. Tidigt korn är en annan femma. Mindre kg/ha, skörde o kvalitetsökning är rätt stor. Man får minska på doser av sjukdomsmedel. Köper en sort som heter wolmari och prisskillnad per ha blir ca 20€ Mellan eget o köpt. Jag behöver få 125 kg mer per ha för att täcka kostnaden eller t.ex. Hlv falla så prisbortdraget blev 6€/ton så blev det 30€ med en 5 tons skörd. Nåja, i år odlar jag 10 korn.
    Du gör helt rätt Micke! En Silo full direkt efter sådd med nytt utsäde. Blir bara bättre år för år just som du säger med frysning. Skulle vara intressant med försök gällande nytt o eget utsäde.
    På MT så fanns en gång en tabell just på korn. Om du gödslar ordentligt, använder betat utsäde och sprutar mot sjukdomar så är 5-6 ton möjligt. Om man inte betar, bara använder gammalt utsäde (flera år uppodlad)
    Och inte använder sjukdomsmedel så börjar 3 ton vara max skörd. Geografiskt läge, markens skick, bearbetning o tidpunkten, torka , regn etc påverkar förstås också mer än mycket. Förstår helt Nisses åsikt!
    Vi kan inte göra nåt åt vädret. Det vi kan är att förbättra åkrar. En åker som är bra täckdikat ger alltid bättre skörd. Gäller även i torka, starten hos spannmål är otroligt viktig. Ökad mullhalt genom växelbruk etc håller marken fuktig utan att den är våt. Vi kan skräddarsy bearbetning eller lämna bort den åker för åker. Timing är viktig. Och desto sämre arbete du utför på åkern desto viktigare blir den. Har du harvat ordentligt så är tidpunkten när du gjort det lite mindre viktig. Om man har bara stora lerklimpar så torkar jorden i ytan. Har du harvat ordentligt och fått finjord 2-3 cm ovanpå utsäde så håller det fukten länge.

  14. per skriver:

    Måndag morgon kom det 6mm regn hos oss.

    Möte med djur.

    En mårdhund kom rakt på och vände 4 meter från mig när jag hämtade upp vatten ur bäcken till skogsplantering. Fyra harar springer runt i direktkorninsådden och har roligt. Halv tolv på natten ser man bävrar simmande i ån nästan varje kväll. En skata tog en livslevande oerfaren björktrast, hackade i nacken och halsen, sprang dit men det var för sent.

    Slaget efter tolv handlade om kalaverkningar eller inte. För mig får folk precis göra som de vill bara självbestämmanderätten bibehålls och skogen sköts på ett hyfsat sätt. Radio vega anväder en bernt som expert precis till allt ting så som skolor i hesa, vargar i ö-b, skogsskötsel, europeiska miljöavtal det finns inte en sak som han inte anser kunna. Kan någon ge en telefonnummer till vega redaktionen så de får någon gång något nytt ljud i skällan.

  15. Micke skriver:

    Håller med per om nivån på de sk ”faktaprogrammen” i radio Vega. Däremot mellan varven riktigt hörbar musik. Är nog i princip emot kalaverkningar men man kan inte generalisera. Det finns, åtminstone här, gammal degenererad skog som trots en ålder på över hundra år inte är längre än cirka 15 meter och ger, bara vissa stammar, en stock som är kjorig och ser ut som en blyertspenna + 2 massaklabbar och en ”vedaskata”. Att lämna sånt i fröträdsställning går bara på ett sätt! Hade ett litet skifte av nämnda kvalitet som jag nog kalavverkade och dikeshöglag och nu är det sått med elitfrö. Däremot, skog som blivit sådd t.ex för 80-90 år sedan med dåtidens elitfrö och blivit omskött och gallrad ska man ta tillvara genetiken i och inte kalhugga utan förnya på naturlig väg. Hittade 1989 en igenlackad flaska elittallfrö från
    1934 på bagarstuguvinden. Grodde 4%! Tog frön mellan tre fingrar när jag sådde en liten ruta. Resten av skiftet blev sått med normalt tallfrö. Idag är ”1934:ans” ruta ca 3-4 meter längre än resten av skiftet!
    Idag kom det äntligen regn, mm vet jag inte än. Ett år under 80-talet var så mycket löss att bekämpningsmedlen tog slut. Vi kom till att om inget annat hjälper så spänner vi i välten och klämmer ihjäl dom små djävlarna! Hittills har de iaf inte hittat hit i år.
    På tal om djur, så när jag markberedde kalhygget så hade jag en arbetsledare med mig i form av en ung rödräv. Satt för det mesta på en ca 70cm hög sten och kollade in. Ibland kom den så nära maskin som 4-5 meter. Hade nattkvarter under en lada men infann sig så fort jag kom. Bad jägarna att om möjligt spara
    arbetsledaren för jag tyckte det var ganska trevligt méd så celebert sällskap!

  16. Nisse skriver:

    Det är inte så lätt för Rundradion att hitta nån att intervjua – de flesta tar sej inte tid. Jag vet själv att det inte går bara de minutrar som skickas ut. Man måste också kolla upp en hel del så man inte pratar i nattmössan. Lätt blir det flera arbetsdagar till exempel då jag sätter mej in i 5G. Men man borde hjälpa radion då man har möjlighet.

    Det är helt riktigt att man inte skall generalisera – inte heller påstå att man alltid bör kalavverka. Även om den nuvarande skogsskötseln kan ge industrin mera virke så ger den inte alls utan vidare mera pengar kvar i plånboken åt skogsägaren. Snarare tvärtom. Att markbereda, plantera, röja och gallra är dyrt så in i helsike så jag föredrar att strunta i alltihop och sedan avverka själv. Fastän den blir mindre kubik så har jag inga utgifter annat än bränsle så jag anser det lönar sej.

    Vi fick 8 mm regn idag och får kanske ännu mera på fredag. Jag har inte alls vågat mej ut med sprutan i torkan men om brodden piggnar till litet så blir det väl att köra över åkrarna. Problemet är att det blåser så in i norden så jag måste köra mitt i natten då det är lugnare. Då behövs GPS för man ser dåligt även om det är midsommar.

  17. per skriver:

    Slaget efter tolv handlade idag om eko eller konventionell odling och det rör ju de flesta bönder. Själv tolererar jag båda metoderna och kanske båda grupperna blir vinnare (om det finns några vinnare).

    Är mest rädd att bönderna blir utarmade(ekonomi) eller utbrända(hälsa) och det inte finns mat på bordet som är producerat i det egna landet.

    Det har regnat 6+15+3mm nu tre dagar i följd och naturen har piggnat i lite grann. Jordgubbar och blåbär har hittills meddelads skördevarning.

    Förra veckan var det en ung kvinna på prisma som frågade franchisingbagaren om det var ekologiskt bröd!

    Nej sade bagaren så då tog kvinnan inget bröd. En sådan där kvinnas åsikt är i oddset tio/ett jämfört med en singelkille på landsbygden. Hur sedan den kommande familjen uppfostras och vad som efterfrågas och äts i framtiden.