Slut på torkan

Nu verkar det vara slut på den olidliga torkan. Förstås eftersom det är hötid … Det kom ett regn till midsommaren och nu har vi igen 30 mm i mätaren. Tyvärr kom allt alldeles för sent. Utsädet grodde delvis en månad efter sådden. I går sprutade jag mot flyghavre (det måste man göra minst en vecka efter ogräsbesprutningen). Växtligheten hade blivit riktigt mörkgrön – troligen för att gödselkornen först nu hade lösts upp och var tillgängliga för brodden. Men glest och ojämnt är det.

Jag körde igen med GPS och såg hela tiden på precisionen. Programmet visar hur långt från körlinjen det anser att man är. Jag körde exakt enligt sprutspåren så jag var på den riktiga körlinjen medan programmet inte var det. Det visade sej att GPS:n visade fel upp till 3 meter även om den ibland kom ned till nästan noll meter felvisning. Man kan alltså inte köra enbart efter GPS utan behöver sprutspår. Däremot är GPS:n bra att ha då man undrar vilket sprutspår man skall följa. På ett oregelbundet skifte är det inte alltid så självklart. Speciellt inte i år då spåren efter traktorn syns mycket dåligt på grund av torkan. För att våga köra enbart med GPS så behöver man egen radiofyr och den kostar nån tusenlapp så det får vara tillsvidare.

Vallarna gick det bra med i år. Allt är skördat till foder – också den “ekologiska” arealen som man på grund av torkan också fick skörda. Det känns bra att vallen är till nytta för det har verkligen stört mej att den bara skall ruttna bort. Vallen led också av torkan men det blev i alla fall några lass med balar eftersom vi hade 12 hektar i vall i år. Det fanns också en del klöver på sina ställen. Nu då det börjat regna så finns det hopp om en viss återväxt till sensommaren.

Det blev bråttom att gräva diken inför regnet så att vattnet inte skulle rinna in under ladan. En bro till måste grävas ned 20 cm för att få bort vattnet. Det visade sej att en rörskarv hade läckt in jord i röret och två rör var helt fulla med lera.

Genom det här röret har det inte runnit mycket vatten per timme …

Alla rören var hela så jag lyfte försiktigt bort dem med gripen och grävde ned diket 20 cm innan vi satte tillbaka de (tömda) rören. Sedan tänker vi sätta ett litet mindre plaströr inne i cementrören för att hindra att läckor i skarvarna fyller röret på nytt. Förstås satte vi takfilt över skarvarna i alla fall.

Vi kör med tunga fordon över bron så jag vill ha kvar cementrören där. De håller mycket bra om de är inbäddade i lera. Det kom en hel del regn förra natten men dikena förde bort allting utan problem. Nu kan vi börja arbeta med att gräva en ränna för den nya cementsockeln utan att den fylls med regnvatten. Prognoserna lovar regn nästan varje dag. I dag skulle det inte komma men en häftig skur fick i alla fall leran att vara blöt och besvärlig. Till all tur kan vi gräva rännorna under tak inne i ladan.

 

 

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

6 reaktioner till “Slut på torkan”

  1. Var på semester till. Hauho, Puuhamaa och Okra mässan. Jag hade väntat mig sämre spannmål än vad jag såg. Visst fanns det åkrar där det grott sämre. Man måste dock komma ihåg att det är en sak att köra förbi o en helt annan att gå in på en åker o se. När man mer beaktar detta så ser man växtar på ett annat sätt. Ifjol såg man många 6 tons åkrar, i år har man sett några. Det som man märkte på en del ställen är att två åkrar som ligger nära varandra kan se ganska olika ut. En åker ger troligen 5 tons skörd med jämn mognad och en annan 3 ton med ojämn mognad. Att lämna bort en extra harvning i t.ex. Sned riktning eller mot kortsidan som kostar 10-15€ / ha så kan ge ett år som detta -2 tons skörd, dvs -300€ / ha. Det har fokuserats mycket på bekämpningsmedel o gödsel senaste åren men kanske vi fokuserar för lite på bearbetning.

  2. Jag fokuserar på bearbetning – jag bearbetar inte alls :-). Det blir intressant att se hur direktsådd fungerar i jämförelse med plöjning+harvning i år med den här torkan. Jag har ju den gamla gröngödslingsåkern som plöjdes upp förra hösten. Tills vidare ser man inte stor skillnad. Det är däremot stor skillnad mellan mull och lera. Hösten är i alla fall avgörande.

  3. Direktsådd borde va bra ett år som detta, mindre bra ifjol. Håller med om att det är Lättare att lyckas på mojordar. Många jordbrukare har lyckats bra med groning på lerjordar igår trots torkan. En bra start på lerjord ger bra skörd.

  4. Tycker man läser både på nätet och hör från diverse folk att det går att komma ner i precision under halvmetern utan korrektionssignal. Jag upplever liksom Nisse att det handlar om den där +-3 metern. Men kan det vara så att man kan komma ner till den där halvmetern om man skaffar ett sånt där vitt “ämbar” till hyttaket? Jag kör ju bara med en simpel magnetisk, usb-kopplad GPS-puck till laptoppen och billigt farmergps programvara… Även farmergpspunktcom tråkar dylika ämbar…

    Eller finns kanske även här nån universell gaslag som säger att det inte spelar nån roll hur stort ämbar man har… 🙂

  5. Jo, jag har sett att vissa pratar om en halv meter. Nu beror det också på hur många satelliter som råkar vara inom synhåll. Jag misstänker att det är betydligt fler som rör sej över Mellaneuropa. Det finns också skillnader mellan GPS-antennerna och den som nu anses vara bäst är Globalsat BU-353-S4 (enligt Wiki ezvid) som har 48 kanaler. Men vad gör man med kanaler om det inte finns satelliter ?

    Visst finns det GPS med 60 cm noggrannhet men då är korrigeringssignal ett måste. På sina ställen finns det gratis korrigeringssignal men jag vet inte om någon sådan här i trakten. Möjligen kan det finnas nära skärgården.

    Skall man ha ännu bättre precision (1 cm) så är det egen radiofyr som gäller och priserna är mer än tio gånger högre. Upp till 1000 euro så får man bara 3 meters noggrannhet och de dyrare går upp till 6000 euro (EOS Arrow 300 och SXBlue IIIGNSS).

    Så jag håller mej till min Qstarz för 100 euro.

  6. Det skulle inte regna idag men en häftig skur jagade in mej och gjorde leran hal ooch klibbig där jag gräver vid ladan. Nu börjar tydligen de eftermiddagsskurar komma som var en fasa vid hötiden då vi hade kossor.

Kommentarer är stängda.