Det är inte bara mitt bloggande som tagit time out, utan mycket annat här på gården har fått omorganiseras på grund av det exceptionella vädret. Precis som man i ishockey tar time out då taktiken måste läggas om eller då man vill bryta en negativ trend så tog jag time out förra veckoslutet. Bevattningsvattnet tog slut och i övrigt så var det mest elände överallt. Trots alla uppoffringar så ville inget lyckas i odlingarna.
Jag råkade också ha släkt från Amerika på besök och damen i sällskapets släkt härstammar ursprungligen från Tjeckien så vi drog iväg till Prag för att utforska hennes rötter och för att få lite distans och få tankarna i nya banor. Och visst hjälpte det, på söndagskvällen fick vi 42 mm regn i samband med åskvädret och 22 mm till fick vi med buller och bång på tisdagskvällen. Så timeouten fixade i alla fall vattenbristen ute på åkrarna, själv fick jag också den långvariga negativa vätskebalansen åtgärdad med hjälp av några stop förmånliga maltdrycker.
Vi hyrde bil för att kunna ta oss ut till de byar som hennes släkt pratat om och det gav oss också möjlighet att ta del av läget i jordbruket på slätterna runtom Prag. Det är ju väldigt stora enhetliga jordbruksområden där i och med att en stor del av kolchoserna efter kommunisterans fall inte splittrades upp då marken återgick till de forna ägarnas släkt. Man valde istället att driva storjordbruken som aktiebolag. Här var det också torrt men höstgrödorna och en stor del av den vårsådda spannmålen var tröskad, kvar att skörda fanns bland annat majs och sockerbetor. Grönsaker odlas just inte i Tjeckien och de ingår också sparsamt i den rustika tjeckiska matlagningen. Så förutom sädesslagen och sockerbetorna odlas mest frukt och vin i området. Jag hade också hoppats kunna bekanta mig med humleodling men vi fann inga dylika i Prags omgivningar.
Njutbart sommarväder?
Liksom Nisse så gillar jag inte hettan nåt vidare eller visst kan det gå an om man får sitta i skuggan och slagga men ska man jobba i solen ute på åkrarna med ett av värmen dunkande huvud mellan knäna och med kokande blod i ådrorna så mår man inget vidare. Det sista man vill höra är att vi ska njuta av det fina sommarvädret. Det fick mig också att härom veckan ösa lite ovett över morgonnyhetsredaktören som i samband med väderprognosen nämnde att det njutbara vädret fortsätter. Vi råkar vara vänner på facebook och den vägen bad han senare om ursäkt för att han fick mina känslor att svämma över. Ett tag kändes det som om jag var ensam som ogillade hettan men diskussionen som följde visade att visst finns det andra som ogillar temperaturer över sisådär 25 grader. Ändå verkar det vara tabubelagt att klaga på värmen. Regn, snöslask och kyla däremot är det fritt fram att bannas över vilket är lite märkligt eftersom det är betydligt enklare att åtgärda genom att dra på sig lämpliga kläder. Får man för varmt hjälper det inte än hur mycket man flikar av sig, i stället uppmanas man att ta det lugnt och dricka mycket. Men hur ska man kunna ta det lugnt då värmen och i år också torkan förorsakar så mycket extra arbete man får ju jobba sjufallt hårdare i stället och därtill borde man tydligen njuta av det också. Som arbetsgivare har man dessutom att se till att det tas extra pauser vilket ytterligare förvärrar arbetssituationen då arbetstakten efter några timmar i solen har tendens att sjunka annars också. Så njuta av det fina vädret? Det är nog bättre då man tvingas att jobba hårdare för att hålla sig värmen.
Låter som en god ide med time-out och samtidigt skötande av vätskebalansen!
Jag är väl inte den som kastar in handduken i första taget men i det här fallet ordnade i alla fall en del saker upp sig.
Där ser man att det inte räcker med att vara flitig – man skall ha tur också :-). Vi fick ett regn på omkring 30 mm före Johanni och ett åskregn på lika mycket i mitten av juli och de räddade oss från fullständig katastrof. Nu har det börjat komma skurar som är ganska onödiga. De ger inga millimetrar men får leran att bli slipprig och eländig. Stövlarna väger många kilo mer efter ett par steg. Nu är i alla fall alla formarbeten klara och cementbilen kommer klockan tio. Det är nu +12 grader så vi klarar väl oss på förmiddagen.
Onödig ledighet har man inte haft den här sommaren. Däremot har man kroknat av hettan ganska ofta. Det har varit nödvändigt att stiga upp klockan fyra och arbeta tills solen börjat bli olidlig – tyvärr redan kring halv nio. Prata inte om “det vackra vädret”med mej – det kan vara farligt.
Hur har folk tänkt sej få “fräscha grönsaker” ? Nån (annan) måste stå i den förbannade solhettan och slava …
Trädgårdsmästare Finne ser ovanligt relaxad ut när han studerar vilken färg förädlat korn har!! Har dom verkligen ölstop stor som kalvämbar i Prag eller var det ngt fototekniskt. Brukar själv ibland köpa Tjeckiskt
öl. Inte så starkt, inte ens som mellanöl, men jäkligt gott öl. Utanför järnvägsstation i H:fors finns en Tjeckisk restaurang, Vltava. Deras vitlökssoppa som är inne i ett ljust bröd som är urholkat och med överdelen av brödet som lock nersköljd med ett glas Kozel slår det mesta!
Var ute och tittade med några kunder på frakttröskningsåkrarna idag. Falskt. Det är inte så färdigt som det verkar för solen har blekt växten i veckotal och torrt är det. Finns fortfarande lite för mycket mjuka korn så
det är ingen brådska ännu. Efter 1-1½ vecka kanske vi rullar igång. Almanackan ger heller ingen orsak till panik och billigaste torken är nog på åkern när tiden räcker. Finns nog de som börjat här på det som blev allra tidigast sått.
Visst, åker man bort för att koppla av tillsammans med goda vänner så ska man väl koppla av till fullo, jag brukar oftast inte spara på krutet då jag bestämt mig för att göra något.
Jag kommer väl överens med den tjeckiska maten även om jag som grönsaksodlare inte skulle ha mycket att hämta i det tjeckiska köket, det är förhållandevis sparsamt med grönsaker. Måste försöka slinka in till Vltava nån gång när jag besöker huvudstaden.
Här har det också tröskats lite men har inte hört hur det kommer eller hur pass bra färdigt det är. Själv ska jag försöka bärga kumminet i morgon, hoppas bli positivt överraskad det ser nämligen inte bra ut.
Här är det nu relativt goda växtförhållanden, kom 9 mm regn igår och i morse när vi inledde skördandet var det blott 8 grader. Nog var det skönt att jobba nu då luften svalnat.
Att åka bort 3 dagar mitt i växtsäsongen är väl inte att rekommendera, hinner nog inte jobba in dem förrän sent i höst. Men det känns ändå lite trevligare nu även om det kanske är det svalare vädret som ger välbefinnandet.
Skönt att höra att det blivit bättre. Jag har lidit den här sommaren fastän jag fått arbeta i skuggan i ladan och jag har tänkt på dej som måste arbeta ute på fälten i hettan …
Tre lediga dagar är nog väl unnat. I går slog vi den sista cementbalken och körde ned första omgången flis så nu börjar det lätta. Samtidigt har det blivit kyligt på morgnarna +7,9 i morse halv fem. Så man börjar vakna till sej …
Ni var mer än väl värda ledigheten! Bra att kunna vara så spontan! Håller med Nisses kommentar. Jag säger inte att man ska vara lat men ni fick ju regn då ni tog ledigt, jag föreslår att testa det på nytt nån gång.
I Närpes har tröskande inletts på ordentligt. Har själv allt kummin, allt korn och knappt halva havrearealen tröskad. Återstår bara 9 ha havre. Hlv har varit bättre än väntat på korn, 61-68. 52-53 på tidig havre. Medelskördar på spannmål kan man väl säga saknar 500- 1500 kg vilket är helt förståeligt. Men nog har man ju sett en del åkrar i kommunen där det kommer bara kommer 2t / ha. Kombinationen med gammalt kornutsäde, bortlämnad sjukdomsmedel, för lite kväve, dålig harvning och torka är ingen höjdare. Jag har full förståelse att alla inte vill odla vall och viltåkrar men jag har mindre förståelse varför man inte försöker få bättre skördar om man bara vill odla spannmål.
Ja precis som Nisse och Johnny kommenterar, Du om någon är nog värd att få tre lediga dagar. Hoppas krafterna räcker att kämpa vidare!
Johnnys iaktagelse om olika metoder platsar bra. Man kan så spannmål, eller så odlar man spannmål. Första alternativet kommer sällan, oberoende av årsmån, över 3 ton/ha medan andra alternativet när man
odlar och följer med grödan under hela växtperioden och lägger in insatser när det behövs, optimerat med även kostnadsbilden i bakhuvudet, kan ge t.om i Österbotten över 5 ton/ha. Gäller även skördeögonblicket.
När man tycker att “Nu är det dags att tröska” ska man gå in och umgås med Husmodern en nätt timme och när man väl sätter igång tröskan, se till att alla inställningar är optimala och använda full kapacitet tills motorn, som är begränsande faktor i alla tröskor om inställningarna är i skick, säger ifrån
under de bra timmarna och sedan när spillindikatorn börjar ge sig till känna (vilket den brukar göra ca
1-1½ timme innan daggen faller) ska man göra som Finnair “illaks kotiin”! Dagens tröskor med den kapacitet de har dränker lätt en tork om man börjar för tidigt och slutar för sent.
Ser ut att bli premiär här i övermorgon med Einari korn sått den 15.05. Tror Johnny menar med gammalt
utsäde det som lämnats till “utsäde” och blivit sått år efter år. Brukar göra så att jag köper in nytt utsäde
och sparar första årets skörd 3-4 år att använda som utsäde. Händer att grobarheten t.om kan stiga och generna far ju ingenstans men det känns bättre i börsen. Investering i gener, må så vara djur eller växter, är en bra investering som är beständig för gener drabbas varken av inflation eller rost!
Som vi redan diskuterat många gånger så sätter jag inte ut pengar eller arbete för nånting som ingen betalar för. Jag bryr mej inte om att skryta med stora hektarskördar. Så tyngdpunkten är nu på vall och det lyckades fint med klövervallen på 7 hektar i år. Hoppeligen förbättrar det strukturen på åkern.
Som med allt annat så snålar jag också på utsädet (eftersom ingen ändå betalar nånting för skörden). Men jag hade överårs utsäde som grodde 98-99 % … Nästan synd att slösa det på årets usla väder. Men man vet ju inte vad det blir på våren då man sår. Vanligen försöker jag ta föregående års skörd till utsäde men den grodde bara 10 %. Hoppas det blir bättre i år.
Vetet är inte alls färdigt att tröskas trots den höga värmesumman. Jag har Reno och Zebra och de är på våra lerjordar nästan likvärdiga vad än sortförsöken påstår. Litet problem med hl-vikten för Reno har det varit. Men jag ids inte ens försöka få brödsäd. Skillnaden är för liten och så kommer alla avdragen.
Som sagt så blev det ingen katastrof trots att skörden inte blir nånting att hurra över. En del grodde så sent att skörden blir sen om jag skall vänta tills allt är färdigt. Fast då de börjar lova regn kan det hända att nerverna inte håller …
Det där med gammalt utsäde, alltså att köpa nytt för att uppföröka 3-4 års behov brukar jag också göra för att bibehålla egenskaperna. Det gäller bara att ha bra förvaringsutrymme.
Vad ska man då säja om vårt gamla Reno ? Minst 30 år sedan vi köpte utsäde … Utom Zebran förstås som jag odlat i ca. 5 år.
Det var precis så jag menade, Micke. Utsäde brukar bara bli bättre vid lagring.
Jag tycker att det är synd att det finns mycket folk som granskar Lantbruk etc men varför läggs inte mer resurser på att jämföra på gårdsnivå? I Skogen skulle det knappt kosta något att välja en skogsägare som var villig att låta t.ex. Skogsvårdsföreningen sköta ett skogskifte på ett delat sätt. Hälften enligt bokens regler och hälften med mycket tätare stammantal. Tänk vilka intressant “skogsdag” det skulle bli.
Det samma gäller Lantbruk. Nog är det först då man jämför på samma åker (samma jord på hela åkern). Tänk va intressant med att dela upp åkern i 4 delar (på längden). 1.Cert. utsäde, mycket kväve, svampmedel. Cert. Utsäde, lägre kvävegiva, ingen eller låg mängd svampmedel.3. Utsäde som är uppodlat 3-5 år, mycket kväve, svampmedel. 4. 3-5 års utsäde, låg kvävegiva inget svampmedel. Skulle vara intressant Fältvandring och det skulle publiceras i nån tidning. Gärna med ekonomisk uppföljning enligt pris på spannmål enligt tröskdatum. Är det här verkligen så svårt att verkställa? Det här skulle ge mer än sortfösök, skulle det ordnas i många kommuner så känns det mer pålitligt än nåt som ligger flera hundra km bort.
Kanske Johnny lägger upp en lite demoodling till nästa år. Kanske kan “greppa” sköta resten?
Jag hade en del försök under tiden på Korsholm och vet att det är en hel del extra jobb för att sköta det ordentligt med upprepningar och allt men det här kunde kanske göras i lite enklare utförande. Har nog för nåt år sen kört växtskydd som skilda blandningar en sprutbredd av varje. Konstigt nog så tyckte jag att enbart gamla Tilt gav bästa resultat. Bedömningen enbart okulär då jag då saknade utrustning för att väga skörden. Nu har jag möjlighet att väga lasset på vagnen så det kunde kanske göras noggrannare bara man hade tid med sådant “jöklas”.
Vad gäller skogen har jag en gallring som jag tänker göra i vinter där det kunde vara möjligt att experimentera lite, får se vad jag kommer på….
Har för mig att gräsväxterna i huvudsak är vindpollinerande men odlar man på stora fält och/eller avskilt från andra sorter av samma växtslag kan väl sorten hållas “ren” under lång tid. Själv tycker jag att havre är den växt som fortast tappar sortegenskaperna och “blandas upp”. Så att odla flera sorter på samma hemman är kanske inte så lyckat. Och sen fungerar ju inte ” eget utsäde” vad gäller hybriderna.
Ingen dum ide! Kanske någon som läser bondbloggen skulle vara intresserad? Jag tycker i af. Att det vore trevligt om folk “högre upp” kunde komma med dylika ideer och även verkställa dem. Vi starkars bönder ska kämpa med dålig lönsamhet, knepiga väderlekar och mycket knepig byrokrati etc. Många jordbrukare har fullt upp antingen bara med lantbruk eller en kombination av Lantbruk och annat. Var det inte så att det finns 7000 poliser och 40000 som granskar lantbruket m.m. Man tycker att det borde finnas lite svängrum att komma med ideer och utveckla lantbruket. Vi talar ju inte om någon raketvetenskap utan helt basic saker. Jag är fullt medveten om att granskare etc har mer än fullt upp men staten kunde styra paletten på ett annat sätt. Ta t.ex. bort 10% av medel till granskning och styr de medlen till utveckling (där man har dirketkontakt till flera gårdar). Utan denna kontakt tror jag det inte leder någonvart. Gårdarna blir ju lite granskade på samma gång så 10% bort av granskning så blir i praktiken mycket mindre.
Det låter intressant det där med Skogen!
Vi har odlat enbart Reno utom de allra senaste åren då jag haft litet Zebra. Få se om jag återgår helt till Reno …
Det blir väl snart med bönderna som med fiskarna att det är fler byråkrater än de som utövar näringen! Av lantbruksmomentet i budgeten går endast ca 70% till livsmedelsproduktionen och resten till övervakning.
Inom begreppet livsmedelsproduktion ryms sedan ytterligare kravattpojkar och klackadamer så vi pratar väl ngt kring lite över 50% som kommer själva basnäringen till godo. På den tiden det begav sig och jag handlade grisar med ryssarna hade jag av förståeliga skäl ganska ofta ärende till “maktens boning” dvs
beredande tjänstemännen på ministeriet. Nestorn bland tjänstemännen, Erkki K, visade mig runt ministeriet
i H:fors när jag fick en oväntad lucka en gång. “Här sitter vi 700 personer” sa han vilket fick mig att höja på ögonbrynen och han fortsatte “och i Tavastehus finns lika många och så har vi Seinäjoki och alla andra ställen till så detta är bara toppen på isberget”! När man i media talar om lantbruksstöden så glömmer man
klockrent bort denna dränering från basnäringens medel. Lantbruksstöd är förresten helt fel ord. Konsumentstöd är riktigare. Jag vet vad Christer pratar om när han nämner om ökad arbetsmängd med
olika former av försöksverksamhet. Det är invecklare än vad det ser ut till att börja med. Har gjort odlingsförsök åt dåtida Kemira, utfodringsförsök åt olika foderindustrier, beteendeförsök hos grisar mm.
Gemensamt är att det blir helsikes mycket mera jobb och yttaerst magert med kompensation annat än
att man ju brukar få del av resultaten så att säga “from inside”.
Jo, det glöms oftast bort att berätta att stöden finns bl.a. Till för att hålla ner matpriset. Det är nog ofattbart att det krävs så mycket bemanning att hålla koll på lantbruket. Jo, man märker med många saker att det tar mer tid än vad man kan tro. Just därför tycker jag att nån högre upp kunde sköta om det och ge kontaktgården en kompensation. Koneviesti har kört i 10 år ett försök med direktsådd med olika såmaskiner och samtidigt haft vanlig plöjning ochbkultivering med. De har förutom skörden också jämfört kostnaderna. På 10 års medeltal så gav direktsådd högre skörd och ekonomiskt resultat. Försöket är i Loimaa. Skulle man göra samma test i Österbotten så tror jag att resultatet skulle vara annorlunda. Jag har själv hyrt in direktsådd nu som då. För min del betyder direktsådd en skördeminskning på närmare 1000 kg (ibland mer). Brukar räkna att istället för glyfosatbekåmpning före direktsådd så får jag harvning så då återstår bara kultivering. 1000 kg spannmål är värdefullare än en kultivering och lägre torkningskostnad med icke direktsådd räknat per ton spannmål. Men man kan räkna på olika sätt, visst sparar direktsådd tid och är bra för jorden.
Förfrukt. Bondbönan tyks vara en bra förfrukt. grannen hade bönor och sen sådde han råg vilket var bra i år litet på fyra ton per ha.
På tal om stöd så är jag ingen påhejare av dem men visst ger dom lite trygghet och kompensation ett år som detta. Men visst tär det på självkänslan om vi nu måste söka tilläggsstöd bara för att vi inte kan bemästra vädrets följder. Däremot tycker jag att det helt ok om man kompenseras för kostnader och pålagor som diverse påbud medför.
Plockade lök ikväll och det var ett drygt projekt, det blir nog ingen vidare skörd där heller. Det var nästan så att jag börjar ge vår kände belackare och nationalekonom rätt att vi borde lägga ner jordbruksverksamheten här och låta skåningarna som konkurrenskraftigt producerar stå för vår livsmedelsproduktion. Han brukar ju mena att vi exempelvis kunde söka oss till bilfabrikerna i Nystad för att ge Finland lite exportintäkter istället för likt Egyptens gräshoppor belasta nationalekonomin. Ett helt garde av byråkrater skulle ju också frigöras så bristen på industriarbetare blev nog ett minne blott. Nu vet jag inte om jag är så värst intresserad av ett 8 timmars industrijobb och flera veckors semester, det blev nog alltför mycket fritid så jag skulle säkert bli ganska odräglig om jag nu inte hittade nån lämplig hobby. Men kanske kunde jag ta jobb som traktorförare i Sverige eller varför inte i Australien?
Revisorsvännen menade att jag har chans på pension och kanske borde passa på tillfället att trappa ner, jag har nu inte tänkt i dylika banor utan snarare tagit modell av Nisse som enträget odlar, bygger, hugger och bloggar. Har väl hoppats få vara frisk och jobba på för att dö med stövlarna på…..
He-he, jag fastnade som liten pojke för det där med att dö med stövlarna på (var grym cowboyfantast på den tiden). Visst är det litet modifierat nu i mogen ålder men visst tänker jag arbeta så länge det går – enligt gammal tradition i vår släkt. Och vad skulle man annars göra ? Att bara sitta och glo på TV skulle snabbt ge stora LEIDÅN …
Jag bryr mej inte ett smack om vad diverse fåntrattar tycker – jag jobbar vidare enligt eget huvud. Hundarna skäller men karavanen går vidare.
Jaa du Nisse, tror att min åldersklass var de sista som lekte cowboys och indianer. Det gick ju en hel del västernfilmer i TV på den tiden sen tog väl robotar och star wars över. Eller fanns det något däremellan?