Bloggare: Sonja Ek-Johansson

150 000 kg

En rätt så magisk nummer inom mjölkproduktionen. Hur många kor som har uppnått denna respektgivande mängd producerad mjölk vet jag exakt inte. I senaste numret av tidningen Nauta stod det att det skulle finnas 33 st då när tidningen trycktes.
En av dem som har lyckats med det är vår egna tant Luppa. :) :) ”Int så hottåt”, som pargasbourna skulle säga :)

I en ålder av 14,5 år och efter 11 kalvningar fixade hon det. Under provmjölkningen vi hade på påsken blev hennes totala mjölkmängd 150148kg, i dagens mätning blev resultatet över 31 kg/d.

Luppa har alltid varit en rätt så frisk ko. Självfallet har det varit någon juverinflammation nu och då (en så illa att en fjärdedel gick i sin), men så där överlag har allt gått bra. Hon har varit med om embryospolning, men tyvärr fick man inte ett enda embryo från henne då. Detta till trots, har vi nog en hel del avkommor efter henne;
För tillfället har vi 2 döttrar,2 dottersdöttrar och 3 sondöttrar i mjölk. Dessutom har vi och växa 8 dottersdottersdöttrar (7 av dem resultat från embryospolningen 2010). Utöver dessa finns ännu 2 sonsonsdöttrar.
Som jag kanske redan tidigare skrivit, har Anttes föräldrar sålt en tjur till avel efter Luppa. Heisala Ponnistus heter han och han är far/farfar till våra son-avkommor. Han har inte använts i så hemskt stora mängder, eftersom han förolyckades i ett ganska tidigt skede så man fick inte några stora mängder doser av honom. Trots detta har han hållit sig väl framme på listan över semintjurar och ligger med sina NTM+20 ännu bland de bästa inhemska tjurarna. Som en parentes kan nämnas att han faktiskt är en av de mest renrasiga finska ayrshiretjurar som på de senaste åren har sålts till avel. (Det har varit och är fortfarande hårda diskussioner om renrasighet hos ayrshiredjuren, så jag måste ju bara påpeka om denna lilla detalj :) )
Också Luppas dotterson Robert har sålts till avel. Tack vare sin lite udda bakgrund har han kanske också en chans att bli en rätt så väl använd semintjur. I alla fall får vi hoppas på det. :P

Inte kan man annat säga än att tant Luppa är en finfinfin ko, som man bara måste vara stolt över. Släkten är säkrad, om det blir några lika fina djur av hennes avkommor som hon själv är får tiden utvisa. Hon har minsann lagt ribban högt! :)

Postat i Bondbloggen | 1 kommentar

10 maj, 2012 av

Nyheter från junior avdelningen

Vi hör till dem som vill ha kalvningar jämnt utöver året, istället för att ha en boom på våren och en på hösten. Det betyder ju då att vi har smått lite hela tiden. Nyaste tillägget i den brokiga skaran kom då Edam kalvade;

Nu har vi dock ett litet problem eftersom kalven helst sku få ett ”ostnamn” efter sin mor, men i år ska namnet börja på bokstaven J…. Så förslag på J-ostar mottages ;)

Yvonne, Agata och Ädisa har också kalvat, Ädisa bröt dock vår nyårskalv-tradition genom att försena sig några timmar från midnatt ;)

På bilden vilar Ivonne, Igata och Jädisa efter att ha blivit avhornade. Avhorningen sker under nedsövning och med hjälp av smärtlindring.Efter att de piggnat till igen, är de inte det minsta lilla reserverade emot oss vilket kunde vara fallet om vi hade avhornat dem utan bedövning.

En nyhet inom utfodringen ( i alla fall för oss) är kalvmyslin. De tre musketörerna på föregående bild, stred om maten då de fick påfyllning i mysliskålen. :)

Sen har vi ju då vår egen lilla ”kalv”. Allt som oftast är han hos fammo och faffa då vi är i ladugården, men ibland har vi honom också med oss. Då får han antingen vara i sin egen lilla kätte eller på tupplur i vagnen :)

Postat i Bondbloggen, Djur, Heisala | 12 kommentarer

20 januari, 2012 av

Smart, eller så inte

Ibland betvivlar man nog på smartheten hos dom där fyrbenta i ladugården. Aakel kalvade nämligen igår. Det är hennes andra kalvning. Kvigor, alltså första kalvare, har en tendens att hålla tillbaka mjölken då man sätter på maskinen p.g.a. att allt är nytt för dem. Äldre kor kan göra det, men det är nog mera sällsynt och då är det frågan om att de vill spara mjölken åt sin kalv.

Så tycker då också Aakel. Det rymms bara inte in i mitt lilla huvud varför man istället för att ge ner en del av mjölken till maskinen, går omkring över ett dygn med ett fullt juver och tycker att kalven ska dricka upp all mjölk?! (och att gå omkring med spännt juver är ingen skön tillvaro kan jag berätta för er ;) )
Jag har inte sett en sådär envis ko tidigare, hon gav lite mjölk igår vid första mjölkningen men efter det har det varit helt omöjligt att få något att komma. I morse läckte hon t.o.m. mjölk då jag började tvätta henne, men då maskinen kom på tog mjölkflödet slut.

Nå, veterinären kommer idag så hon får ge lite Oxytocin åt Aakel så att hon släpper ner mjölken. Kan vi ju i alla fall hoppas!

Postat i Bondbloggen, Djur, Heisala | 8 kommentarer

12 januari, 2012 av

He bloooser

Jaa-a, det stormar så att det duger! Vi har varit utan el sen tre-tiden inatt så generatorn har tillverkat elen de senaste ca. elva timmarna och inget tyder på att vi skulle koppla ifrån den riktigt i närmaste framtid. Havsvattnet har varit mycket högt, nu har det lite gett med sig, men aldrig har jag sett vattnet bete sig som det gör idag. Lite vita vågor syns det, men inte så hemskt mycket eftersom vinden inte riktigt passar på här. Däremot drar vinden upp små virvelvindar längs med ytan, så man ser gråa ”väggar” som åker omkring på vattnet.

Träd har det också fallit, hur mycket vet vi först i morgon. Antte har hittills varit och röjt undan 10 från byvägen på en 2 km lång sträcka. Inte har jag tidigare varit rädd för vinden, men då vi var och hjälpte till med en gran som låg över linjen och det bara brakade och knakade runt omkring en så skakade det nog lite i byxbuntarna. ;)

Mobiltelefonerna fungerar inte heller, endast nu och då får man kontakt. Trådtelefonen är däremot i funktion.

Etiketter:
Postat i Bondbloggen, Heisala | 4 kommentarer

26 december, 2011 av

Back in buisness

Så där, dit for dom 10 månaderna och det är dags att dra på sig ladugårdshalaren igen. Roligt, men onekligen lite vemodigt. Då jag för ett knappt år sedan skulle bli på mammaledighet gick jag omkring och funderade hur jag ska klara av att låta bli att blanda mig i jobbet och att gå och fundera på djuren och arbetena hela tiden. Nå, första tiden var det ju nog svårt men sen då junior anlände så fick jag ju nog annat att tänka på :) Överlag så tror jag att jag har klarat det ganska så bra. Eller det borde man säkert fråga av Antte ;)

Tiden har minsann gått snabbt och mycket har hunnit hända. Kalle växer med god fart och fart har han nog under sig annars också. :) I ladugården har en del förändrats, bl.a. så körs fodret nu ut med en fullfodervagn i stället för att snitta ensilagebalarna en och en. Under sommarens lopp har också några av korna förflyttat sig till grönare beten och en hel hög av kvigor har kalvat in. M.a.o. en hel del nya juver att lära sig.

Det är lite tudelat nu att bli utan avbytare. Dels är det ju skönt att återgå till det normala. Vi har ju trots allt haft en ”extra” person i vårt hem ända sedan början av februari. Men å andra sidan kommer det att bli en liten utmaning att få allt och löpa, för ingenting är ju som förr. Till en del kommer mina svärföräldrar att ta hand om Kalle och så har vi ju honom med oss. Tiden får utvisa hurudant system vi kommer att ha. Men, folk har det ju blivit av oss också som har vuxit upp på bondgårdar, så det ska nog lösa sig för Kalles del också! :)

Postat i Bondbloggen, Heisala | 2 kommentarer

16 december, 2011 av

Dexter tider

Idag kom Haiku, Hupsu, Hippula och Heila till Heisala. De fyra damerna är av rasen dexter och de första av sin ras här i skärgården, överlag finns det bara en handfull gårdar här i Finland som har av dem.

Dexter djuren är väldigt små i, alla fall om man jämför dem med vanliga koraser. En fullvuxen dexter ko väger i genomsnitt 300 kg och mankhöjden är 100 cm. En medelstor dextertjur väger 380 kg och har en mankhöjd på 105 cm.
I Finland används de som köttdjur, men i grund och botten är de en s.k. dual-purpose ras alltså en kombinerad kött-och mjölkras. Sen då den dagen kommer att någon av våra fyra damer, som ännu är oseminerade kvigor, har kalvat så ska jag nog prova mjölka henne och laga ost av mjölken. De kan faktiskt uppnå en årsproduktion på 4000 kg!

Deras resa hit gick bra och nu får de njuta av det friska och lätt fuktande skärgårdsluften tillsammans med ett par av våra sinkor. Först måste de förstås reda ut det här med rangordning, men nu går de nog i lugn och ro och betar :) :

Postat i Bondbloggen, Djur, Heisala | 8 kommentarer

13 september, 2011 av