Den yngsta dottern fyllde aderton redan i våras och började bli otålig över körkortet. Med fyra barn i hushållet så blir körkort en dyr affär så jag lovade då när den förstfödda fyllde aderton att jag kan ställa upp som trafiklärare om dom så önskar. Alla barnen har tacksamt (tror jag) tagit emot erbjudandet och nu började det vara högaktuellt att infria löftet för den yngsta. Tidsbristen i sommar har lett till att starten uppskjutits gång på gång.
För att få fungera som “privat trafiklärare” bör man anhålla om undervisningsstillstånd och för att få det så måste “läraren” avlägga körprovets teoridel plus 10 frågor rörande själva undervisningen. Och det är här det nervösa kommer in, för det vill ju gärna gå lite prestige i fråga om att klara provet. Så det är nog till en del det som orsakat att saken förhalats i det längsta. Nu kunde jag nog notera att tålamodet började svika för jäntan och det började också bli svårt att hitta nya orsaker till varför jag inte hade passligt att skriva tentamen. Lite lugnare har det ju också varit i några dagar så jag har kunnat inleda den mentala förberedelsen som aktualiserades då när jag bokade tid för provet. Känner mig relativt säker i trafiken men ägnade i alla fall senaste natt åt att plugga lite på “nätet” för att uppdatera minnet. Det har ju i alla fall gått 6 år sen jag sist tentade frågorna inför Erik’s B-körkort.
Totalt har jag avlagt teoriprov för körkort 6 gånger börjandes med traktorkörkortet. Då liksom för motorcykel- och lastbilskortet var det enbart fråga om skriftliga påståenden som man skulle svara rätt eller fel på. Frågorna läste man tills man kunde svaren utantill vill jag minnas. Men de tre senaste gångerna jag skrivit provet så har det gjorts via dator med bilder som beskriver olika trafiksituationer. Tycker faktiskt att denna typ av prov är svårare än att köra bil i praktiken ty all information kommer på en gång och inte lite anefter som i trafiken till vardags. Sen är det stressande med timglaset som visar återstående tid att svara på frågan också, 10 sekunder känns sällan så kort som vid dessa tillfällen. Provet gick bra denna gång liksom de tidigare tenterna, nervositeten leder väl till att man skärper sig lite.
Själv tog jag lastbilskortet i Helsingfors och i teoriprovet är också bilderna därifrån så en del platser är fortfarande bekanta. Tror faktiskt det hjälper till lite att i praktiken ha delat utrymmet på gatorna med spårvagnarna och dessutom hade jag väldigt bra lärare på bilskolan i Grankulla. Förutom att lära ut trafikvett så fick jag fin “turistguidning” under de timmar vi rattade lastbilen i storstadstrafiken.
Körprovet som företogs vid besiktningskontoret i Malm blev en kort historia eller närmare bestämt mer eller mindre endast ett varv runt kvarteret. Jag är väl fortfarande inte nån begåvning då det gäller det andra inhemska och förstod nästan ingen finska alls på den tiden. Besiktningsmannen kunde ingen svenska men fick mig i alla fall ett varv runt kvarteret, att göra en backstart och en fickparkering. Han bad mig också utföra något då vi fickparkerat men jag förstod inte vad så jag rev i alla spakar och knappar och slog ut med händerna, varpå han bad mig återvända till kontoret. Jag var säker på att det gått åt skogen så jag blev mäkta förvånad när han slog stämpeln på pappret och tackade för sig. 🙂
Annars så är det väl bara bra att repetera trafikreglerna, borde kanske vara obligatoriskt för alla förare? För visst kommer det ett och annat nytt. Följande märke gav mig faktiskt 2 felanmärkningar i dagens protokoll. Hade inte sett det tidigare men efter tenten hittade jag det faktiskt på nedre torget i Vasa …… man lär så länge man lever…….
