Bloggare: Maria Pietola

När skall vi fira min födelsedag?

Det här är Marias sista inlägg på Bondbloggen. Vill du läsa Marias inlägg finns de alla sparade här på Bondbloggen. /redaktionen

– Så frågade Franz, en kväll då han skulle gå och lägga sig.

Att vara liten och fylla år mitt i vårbruket är lite sådär…. inte roligt. Själv har jag erfarenhet av det då jag också fyller i maj och kommer ihåg att det var samma sak då det var födelsedag. En stressande mamma och pappa som är trötta efter långa dagar under vårbruket och födelsedagen fick alltid flyttas frammåt, tills det blev lugnare tider.

Då Franz föddes tänkte jag i ett svagt ögonblick att så skulle det inte bli på hans födelsedag, men den tanken har fått ge vika redan 6 gånger. Vi har haft som tradition i några år att fira våra födelsedagar tillsammans, andra veckoslutet i juni och det har fungerat riktigt bra. I år kolliderade helgen med annat program och frågan blev att i vilket skede skall vi klämma in ett kalas för släkten och ett för komppisarna från dagiset.

Nåja, som sagt vårbrukandet blev färdigt för vår del på fredagen och nu blir det kalas under veckan och lilla 6-åringen är förväntansfull över att få fira sin födelsedag. För min del blir det en utmaning att jaga ägg i butikerna för att få ihop till en ”Batmankaka”.

 

28 maj, 2012 av

En utvecklingsidé!

Idag körde vårbuket igång hos oss. Kan konstatera igen att alla vårar är olika. Fukten i backen är det ingen brist på och fast det var en vinter med mycket snö så gick inte tjälen på djupet.

Men något som är lika varje vår är våra vänner på åkern, nämligen Tofsvipan. Här är de i år igen. Fina bon har de byggt och i dem har de lagt ägg. Som jag skrev i fjol, så brukar vi väja för bona, men det är svårt att upptäcka dem om inte någon finns på plats och ruvar äggen.

Idag då jag satt i traktorn och harvade och spanade efter ett bo som Kenneth hade fått syn på, tyckte jag att jag fick en riktigt snilleidé. Kenneth hade satt en käpp invid boet så att jag skulle se det, men tyckte ändå att det var svårt att få syn på det.

Jag tog en vit tygbit som jag hade i traktorn och fick den fäst i käppen som var invid boet och tyckte att jag var fiffig, för nu skulle vi ju lägga märke till då skiftet skulle sås och vältas.

Men tji, fick jag, för tofsvipan tyckte annat, den trodde nämligen att det var en fiskmås och i den värsta striden och skyddande av boet var det 7 stycken tofsvipor som förde krig mot min vita trasa. Så efter en stund fick jag snällt stanna traktorn och ta bort trasan från pinnen och konstatera att min idé var urussel.

Min utvecklingsidé var inte bra, men hur skall man lösa problemet? Vi har inte hjärta att köra över äggen som redan finns i de många boen runt omkring på åkrarana.

8 maj, 2012 av

Det hördes bara ett ”plopp”…

….då Kenneth tappade sin telefon i ett djupt utfallsdiket idag. Dit for den. Kan berätta att det hördes mera än ”plopp” efter det, men de orden är censurerade i detta inlägg 😉

Vi är flera gårdar som delar på en pump som tömmer ett större utfallsdike under odlingsäsongen. Idag var det så dags att föra den på plats och skruva fast den i ställningen. Telefonen fanns där den inte brukar finnas, nämligen i rockens yttre bröstficka. Från bröstfickan krävdes det inte en stor framåtböjning före hela apparaten var i plurret.

Min första fråga var – När gjorde du den senaste säkerhetskopieringen? Det var en tid sedan.

Visst är dagens telefoner bra, men vad mycket man kan förlora om man inte gör säkerhetskopiering lite oftare. Förr missade man ju bara telefonnumror som var programmerade på sim kortet eller telefonens eget minne. Men som t.ex. idag for det en massa fotografier, videoklipp, anteckningar och säkert mycket mera som vi inte ännu har tänkt på.

Men det var inte första gången som Kenneths telefon försvinner eller förstörs. En telefon har gått igenom torken en gång, fungerade bra efter att den kom ut, bara att koppla ihop batteriet i telefon och så var den saken fixad. Värre var det andra gången för 11 år sedan då en gris åt upp telefonen till lunch.

Vad lär man sig av detta? – GÖR EN SÄKERHETSKOPIERING OFTA! Nya telefoner görs alla dagar, men bilder och videoklipp förblir endast som minnen.

12 april, 2012 av

Kan man bygga Snögubbe idag??

Går det att bygga snögubbar idag? – Frågade Franz då han tittade ut igenom fönstret på morgonen.

Jo visst, det gick perfekt att göra snögubbar idag i ett riktigt vackert vinterlandsskap. Men glädjen över den nyfallna snön är definitivt inte lika positivt som i början av december.

Meterologiska institutet berättade i nyheterna att det är ovanligt med så mycket nysnö i södra Finland i början av april. Vill inte riktigt hålla med i det fallet. Minns tillbaka att liknande vårar har det nog funnits tidigare, det som vi kallar ”takatalvi”. Ena dagen har man krattat och fört bort det som kommer fram under snön, lyssnat och njutit av ljudet av flyttfåglarnas kvitter och sång och andra dagen vaknat upp till ett vackert vinterlandskap.

Idag var vintelandskapet tillbaka igen, 10 cm nysnö. Flyttfåglarna var rätt så förstummade hela dagen. Fågelbrädet var välbesökt. Känner de månne på sig att snötäcket inte kommer att smälta bort de närmaste dagarna och det kyliga vädret håller i sig över påsk?

 

 

2 april, 2012 av

Nu är de här!!

De kom i år igen och jag menar inte flyttfåglarna utan stödblanketterna. Visst skulle jag föredra ett högre pris på produkten än denna eviga byråkratidjungeln.

 

20 mars, 2012 av

Den årliga yrseln

Då jag pratar om den årliga yrseln, menar jag bokföing och deklaration – done! 7.2 var Peter Österman från Svenska lantbrukssällskapens förbund och gick igenom bokföringen. Hjälpte mig att korrigera några fel och gjorde en allmän finslipning av deklarationen. Alltid lika skönt då det är undanstökat 🙂

Men tror ni jag fick hela bunten med papper till Skattebyrån? Nej, de ligger tryggt på mitt bord ännu, halvfärdigt. Några acciser på el och bränsle borde ännu räknas ut och några bilagor till deklarationen sökas fram från mapparna, kopieras och bifogas med till hela härligheten. Månne jag inte får det gjort någon dag här i snaraste framtid.

För min del blir det kontorsarbete och allt övrigt arbete som hör till gården att göra efter kl 17 eller helger eftersom jag har varit rätt så mycket och hjälpa till på samma kontor som jag jobbade i somras på.  Klagar inte, det har varit riktigt givande att jobba utanför hemmet emellanåt.

Senaste veckan var vi på Teneriffa, hela familjen och även min systers familj. Vad vi hade sett fram emot resan. Värme, sol….varma kvällar på terassen. Saldo = min flunssa som jag hade dragits med hela januari, blommade ut fullkommligen efter flygresan. Började känna mig lite normalare efter mitten av veckan. Franz fick magsjuka på tisdagen och fick därefter hög feber och är fortsättningsvis sjuk. Elin och Kenneth insjuknade i magsjuka på torsdagen 🙁 och veckans enda soliga dagar var fredag och lördag. Så kan det gå.

Största chocken fick vi ju nog då vi kom hem, SÅ MYCKET SNÖ 😮 Kenneth och jag behövde inte säga högt det som vi had bävat för hela semestern för vi visste att den andra tänkte på samma sak – Hur mycket snö finns det egentligen på svinhustaket? Sanningen avslöjades då vi körde in på gårdsplanen på natten. – Dags att börja skotta från taket.

Ifjol och året före hade vi samma problem som många andra. Taken skulle skottas. Ett talkogäng (goda vänner) ställde upp en söndag för att hjälpa till. Taket har en yta på 1000m2, så det är inte så muntert att stå och skotta ensam. Kollade in gamla fotografier från ifjol och lade märke till att det var i slutet av januari som talkot gick av stapeln.

Kenneth började med en snöslunga

och så fortsatte vi med talkokrafter

Menyn verkar vara den samma i år igen 🙂

 

21 februari, 2012 av