Vi hör till dem som vill ha kalvningar jämnt utöver året, istället för att ha en boom på våren och en på hösten. Det betyder ju då att vi har smått lite hela tiden. Nyaste tillägget i den brokiga skaran kom då Edam kalvade;
Nu har vi dock ett litet problem eftersom kalven helst sku få ett ”ostnamn” efter sin mor, men i år ska namnet börja på bokstaven J…. Så förslag på J-ostar mottages
Yvonne, Agata och Ädisa har också kalvat, Ädisa bröt dock vår nyårskalv-tradition genom att försena sig några timmar från midnatt ![]()

På bilden vilar Ivonne, Igata och Jädisa efter att ha blivit avhornade. Avhorningen sker under nedsövning och med hjälp av smärtlindring.Efter att de piggnat till igen, är de inte det minsta lilla reserverade emot oss vilket kunde vara fallet om vi hade avhornat dem utan bedövning.
En nyhet inom utfodringen ( i alla fall för oss) är kalvmyslin. De tre musketörerna på föregående bild, stred om maten då de fick påfyllning i mysliskålen.
Sen har vi ju då vår egen lilla ”kalv”. Allt som oftast är han hos fammo och faffa då vi är i ladugården, men ibland har vi honom också med oss. Då får han antingen vara i sin egen lilla kätte eller på tupplur i vagnen

























