12 augusti, 2018 av Kalle

Svinhugg går igen

Hej igen Bondbloggen. Motvilligt lyfter jag mig i kragen för en liten uppdatering och för att hälsa på gamla bekanta – dvs Ni som ännu orkar läsa bloggen.

Nu låter jag negativ och det är precis det som har varit orsaken till min långa frånvaro härifrån. En rejält tappad sug vad gäller det jordiska, och således också frånvaro av ämnen att skriva om. Att skriva och berätta om att det varit regnfattigt har känts lite onödigt, det vet nog alla att det varit och är, och eftersom det mest har gått ut på det denna sommar så har liksom egentligen ingenting blivit gjort.

Låt oss ta det från början. I fjol hade vi ju ett ”dåligt” år, det var kallt och regnigt hela sommaren och trots att jag egentligen inte minns fjolårssommaren med speciellt stor agg så var den ju ändå ”dålig”

Något som dock inte alls var dåligt var min odlarframgång förra året. Det gick i mål med hyfsad mängd, rätt bra kvalitet och helt ok torktimmar. Något gjorde jag alltså rätt förra året, och även om jag faktiskt inte vet vad så har jag varit ganska nöjd över det.

I år blev det tvärtom och med råge.

Enda likheten är att jag inte riktigt vet vad jag gjorde för fel i år. Visst, det har varit ett dåligt år för alla, det är jag mycket medveten om, men det känns ändå som om jag skulle ha misslyckats med precis allt jag företagit mig i år.

Sådden gick ju bra, över all förväntan trodde man då och när den problemfria planteringen var över var det bara att luta sig tillbaks och vänta på regnet. Som ju aldrig kom. Visst kom någon slags brodd upp, men ojämnt, ojämnt nåt så enastående. På vissa områden kom överhuvudtaget ingenting upp före regnet som ju då sist och slutligen kom på midsommarafton. Då kom också den växtlighet igång som inte startat tidigare. Tyvärr.

Såhär vacker var kornbrodden veckan före midsommar. Efter regnet grodde resten och hur det ser ut idag – det kan Ni tänka ut själv.

Ungefär såhär såg alla mina kornskiften ut i mitten på juni. Hipp Hurra….

I år består min odlingsplan av ca 30% vall, 30% korn och 30% vårraps – resten solrosträda. Av vallen har jag inte sett mycket i år, den som anlades i fjol har vuxit bra, men årets vall går nog med käppar på knäna. I skrivande stund vet jag inte riktigt vad jag skall göra med eländet, hoppas att den tar sig i nästa år eller bryta den i höst.

Tabbe nummer två kom med besprutningen. Dels verkar inte den svaga kornväxten riktigt ha orkat med bekämpningsmedlen i år (det syns i nollrutorna) och dels så lyckades det komma tillräckligt många regndroppar två timmar efter att jag kört Galera mot lergräs i rapsen för att den dyra besprutningen misslyckades. Visserligen bara på halva arealen men dock.

Tabbe nummer tre gjorde jag med fjolårsvallen. Fin växtlighet som jag försökte bjuda ut gratis till några ko bönder men som inte riktigt gick åt sig. Alltså krossade jag ner 7 hektar hövall i slutet på juli bara för att några dagar senare bli varse att det fanns en bottenlös efterfrågan på hö i vårt västra grannland. Ett misstag som kanske kostade mig 4000 euro i värsta fall och som dessutom hade kunnat hjälpa nån stackars bonde på andra sidan viken, vilket bara det skulle ha varit mödan värt eftersom det verkar vara ännu sämre där än hos oss i år.

Motgång nummer fyra kom när rapsen skulle börja blomma. Det gjorde den inte nästan alls. Jag har i många år varit restriktiv med bekämpningsmedel mot ohyra eftersom det dels tar död på insekter som vi vill ha kvar, dels inbillar jag mig att naturen själv bla i fråga om nyckelpigor brukar städa själv. Så icke i år. Min rapsväxt är dålig – mycket dålig. Riktigt så eländig som jag trodde för två veckor sen är det ändå inte, nån slags skidor med frön i finns nog, men aldrig att det kommer att orka över 1000 kg / ha, absolut inte. Plantorna växer och lever nog, men dom bildar helt enkelt inga frukter.

Nu sitter jag och ställer in mig på motgång nummer fem. Jag har nämligen redan räknat ut runt vilket hörn den lurar. Nu tröskas det för fullt runt om hos grannar och kolleger, men jag har ju min sent grodda ojämna kornväxt att titta på. Tanken på att mogna allt grönt korn i torken förnöjer inte ett dugg och hur länge skall man vänta. Enligt alla kända hemprognoser kommer regnet att vara synnerligen ihållande den dagen det kommer så att vara den enda som har sitt korn tröskat då kommer inte att vara nån höjdare.

Som sagt, vad som gick så oerhört fel i år har jag ingen aning om, men om jag skall tro nånting så anar jag väl att det har med sådjupet att göra, kan inte riktigt förstå vad annat det skulle vara. Eller så precis som rubriken antyder – fjol gick det bra så då jämnar Murphy ut det i år.

Så nu är det förklarat. Eftersom inte bondehumöret hållit för någon större verksamhet under denna sommar har det heller inte funnits något att skriva om.

Annars då? Vädret har ju varit vackert. Näpp, det har det inte om Ni frågar mig. En kvalmig torr hetta som inte inbjudit till något annat är att köra runt i en luftkonditionerad bil gör åtminstone inte mig glad. Personligen tyckte jag faktiskt det var ”vackrare väder” förra sommaren, men det får man ju inte säga, då svär man i kyrkan. Nu har man bara fått höra att man skall ”njuta” men jag har då inte funnit någon som helst njutning i att bara försöka överleva hettan. Dessutom har ju värmen också varit påtagligt i mitt lönevärv – där har vi också plågats av värmen vad gäller främst skogsbränder, även om den stora katastrofen uteblev för Österbottens del.

Så sommaren 2018 kommer jag att minns som annorlunda och varm, men inte på något sätt fin.

Jo förresten, solrosträdan då. Jo – DEN är superfin. Och gissa om jag är nöjd över den uteblivna traktoraffären som jag skrev om i våras. Det var just dom pengarna som torkade bort i sommar.

 

12 augusti, 2018 av Christer

Bottennapp

Ytterligare ett bottennapp förorsakat av det ”underbara sommarvädret”?

Skördade kummin i onsdags och även om jag inte väntat nån toppenskörd så blev nog utfallet mycket sämre än väntat. Låter min livevideosnutt på facebook från tröskningen stå för känslorna. (Testar samtidigt ett förenklat publiceringsförfarande, meddela gärna hur det syns)

Publiée par Christer Finne sur Mercredi 8 août 2018

 

 

6 augusti, 2018 av Christer

Time out

Det är inte bara mitt bloggande som tagit time out, utan mycket annat här på gården har fått omorganiseras på grund av det exceptionella vädret. Precis som man i ishockey tar time out då taktiken måste läggas om eller då man vill bryta en negativ trend så tog jag time out förra veckoslutet. Bevattningsvattnet tog slut och i övrigt så var det mest elände överallt. Trots alla uppoffringar så ville inget lyckas i odlingarna.

Jag råkade också ha släkt från Amerika på besök och damen i sällskapets släkt härstammar ursprungligen från Tjeckien så vi drog iväg till Prag för att utforska hennes rötter och för att få lite distans och få tankarna i nya banor. Och visst hjälpte det, på söndagskvällen fick vi 42 mm regn i samband med åskvädret och 22 mm till fick vi med buller och bång på tisdagskvällen. Så timeouten fixade i alla fall vattenbristen ute på åkrarna, själv fick jag också den långvariga negativa vätskebalansen åtgärdad med hjälp av några stop förmånliga maltdrycker.

Vätskebalansen återställs.

Vi hyrde bil för att kunna ta oss ut till de byar som hennes släkt pratat om och det gav oss också möjlighet att ta del av läget i jordbruket på slätterna runtom Prag. Det är ju väldigt stora enhetliga jordbruksområden där i och med att en stor del av  kolchoserna efter kommunisterans fall inte splittrades upp då marken återgick till de forna ägarnas släkt. Man valde istället att driva storjordbruken som aktiebolag. Här var det också torrt men höstgrödorna och en stor del av den vårsådda spannmålen var tröskad, kvar att skörda fanns bland annat  majs och sockerbetor. Grönsaker odlas just inte i Tjeckien och de ingår också sparsamt i den rustika tjeckiska matlagningen. Så förutom sädesslagen och sockerbetorna odlas mest frukt och vin i området. Jag hade också hoppats kunna bekanta mig med humleodling men vi fann inga dylika i Prags omgivningar.

Någon flykt från värmen blev det inte men bilen var behagligt luftkonditionerad i alla fall.

 

Njutbart sommarväder?

Liksom Nisse så gillar jag inte hettan nåt vidare eller visst kan det gå an om man får sitta i skuggan och slagga men ska man jobba i solen ute på åkrarna med ett av värmen dunkande huvud mellan knäna och med kokande blod i ådrorna så mår man inget vidare. Det sista man vill höra är att vi ska njuta av det fina sommarvädret. Det fick mig också att härom veckan ösa lite ovett över morgonnyhetsredaktören som i samband med väderprognosen nämnde att det njutbara vädret fortsätter. Vi råkar vara vänner på facebook och den vägen bad han senare om ursäkt för att han fick mina känslor att svämma över. Ett tag kändes det som om jag var ensam som ogillade hettan men diskussionen som följde visade att visst finns det andra som ogillar temperaturer över sisådär 25 grader. Ändå verkar det vara tabubelagt att klaga på värmen. Regn, snöslask och kyla däremot är det fritt fram att bannas över vilket är lite märkligt eftersom det är betydligt enklare att åtgärda genom att dra på sig lämpliga kläder. Får man för varmt hjälper det inte än hur mycket man flikar av sig, i stället uppmanas man att ta det lugnt och dricka mycket. Men hur ska man kunna ta det lugnt då värmen och i år också torkan förorsakar så mycket extra arbete man får ju jobba sjufallt hårdare i stället och därtill borde man tydligen njuta av det också. Som arbetsgivare har man dessutom att se till att det tas extra pauser vilket ytterligare förvärrar arbetssituationen då arbetstakten efter några timmar i solen har tendens att sjunka annars också. Så njuta av det fina vädret? Det är nog bättre då man tvingas att jobba hårdare för att hålla sig värmen.

din profilbild

 

 

16 juli, 2018 av Christer

Semester?

Per undrade i en kommentar här nyss om vi håller semester? Jag vet nu inte vad man ska kalla det men det känns som om inget blir gjort, värmen suger musten ur åtminstone mig. Idag närmade sig kvicksilvret närmare 30 grader  skuggan och vad det nu var i solen på åkern har jag inte kommit mig för att ta reda på. Imorgon lär det bli etter värre med temperaturer över 30 grader. Vi började skörda klockan 6 i morse men redan vid kaffet på förmiddagen började det kännas tungt. Jag föreslog att vi börjar 5 i morgon även om jag befarar att jag inte hinner i säng innan dess men förslaget röstades ner så det får bli 6 då i alla fall. Vi har inte så mycket att skörda i morgon då sallaten far illa i värmen och rinner bort på fältet men ett hörn där dom var lite bättre ska vi gå igenom samt lite broccoli borde vi också skörda.

Ett manusfritt videoklipp från dagens svettbad.

Förutom värmen och torkan så börjar också insekterna bli ett problem. Forskningsrapporterna om insektsdöden ger jag inte mycket för, det börjar ju bli svårt att andas utan att få munnen full med kräk.

Bladlöss i kinakål.

Dansande insekter i kvällssolen.

 

7 juli, 2018 av Christer

OKRA

Jag brukar försöka ta mig ut till nåt utställnings- / demonstrationsevenemang varje sommar och i år låg Borgeby fältdagar i Skåne högst på listan över intressanta besöksmål. Tyvärr gavs inte tid till en dylik utflykt som ändå skulle ha tagit 3 dagar i anspråk. Så när ombudsmannen i det lokala producentförbundet sökte sällskap till OKRA-mässan i Oripää hakade jag på. Centralförbundet bjöd på resa och inträde mot att jag som förtroendevald turade om i utställningsmontern ett par timmar och hjälpte till med ”roadandet” (forslandet) av lite material till montern. Tyvärr var ressällskapet kanske inte så muntert och pratsamt som ombudsmannen förväntat då en dags utflykt innebar en så gott som  sömnlös och en natt med lite på 2 timmar sömn vilket ledde till att jag nickade till lite nu som då. Som tur var plockade vi upp ytterligare en kollega i sydösterbotten så resan blev kanske inte så lång för chauffören.

Trots uppoffringarna så är det ändå berikande att träffa kollegor och se sig omkring litet så nån timme förlagd sömn är det nog värt. Vi körde lite sightseeing både på ner och uppvägen för att ta del av växtligheten och skördeutsikterna runtom i sydvästfinland. Så här från bilfönstret såg det ändå inte så dåligt ut som befarat (ryktats) men visst kunde man notera stora variationer också på fält liggandes rå i rå. Uppenbarligen har bearbetningssätt och -tidpunkt haft stor betydelse ett år som detta. Ska likt Nisse försöka återkomma med odlingsrapport i ett senare inlägg.

Utställningen

Maskiner liksom det att få träffa kollegor och branschfolk var det som jag primärt intresserade mig för under dagen och visst fanns det att se på. En maskin som fångade mitt intresse var en såmaskin som i stort motsvarade det som jag skissade på för ett par år sen hittade jag också, roligt när tillverkare också tänker i samma banor som en själv, det gör gott för självkänslan om int annat 🙂

Även om jag inte har råd med dylika maskiner så är det ju alltid roligt att fundera över olika koncept. Som Ni kanske minns så funderade jag för ett par år sen  lite kring såmaskiner och möjligheter att slippa effektförbrukande fläktar för transport av gödsel och utsäde och istället utnyttja tyngdlagen. Torra år som i år kan också luftströmmarna leda till att finjorden runt fröna blåses bort med sämre jordkontakt för fröet som följd. Jag är inte heller så förtjust i att vältkombin packar jordytan efter såbillarna utan önskar enskilt djupreglerade såbillar för exakt sådjup och måttlig återpackning runt fröna. Det här är saker som enligt min mening är viktiga speciellt vid sådd av småfrön som t.ex. kummin. Så mina skisser gick ut på att enligt tyngdlagen placera gödseln framför och utsädet med hjälp av enskilt djupreglerade billar bakom raden med vält-/bärhjul. Och det var precis så som maskinen jag hittade konstruerats. Denna har visserligen ytterligare en bearbetande enhet framför vilket jag inte hade på mina skisser men ändå.

Ytterligare en intressant detalj var hur enkelt man kunde lösgöra utmatningsvalsen för gödseln. Det brukar annars vara svårt att rengöra valsarna  från gödsel som kletat fast i utmatningen med ojämn gödsling som följd. Här kunde man lätt komma åt att tvätta valsen i plast och rostrfritt? ren.

Maskinen ovan får representera de ”fynd” som gjordes under dagen. Jag fick också tillfälle att ånyo påminna leverantören av en del av mina maskiner om mina behov av diverse utrustning och reservdelar, de skrevs nu ner i ett randigt häfte istället för det rutiga som brukats under tidigare år så få se om det lyckas bättre nu. Jag tillade för säkerhets skull att om inte annat hjälper får jag väl lov att söka efter ny maskin av annat märke.

Uppdraget.

Som jag inledningsvis meddelade så innebar dagens utflykt också en liten motprestation i form av representationsverksamhet. Just denna representation var ju lite främmande men tror ändå att det inte gick så tokigt även om killarna i montern bredvid menade att trafiken i montern blev mindre under min tid där än under tiden då ungdomsombudsmannen skötte representationen 🙂 Jag fick dessutom lite möjlighet att förkovra finskan även om det också fanns en hel del svenskspråkiga besökare på mässan.

Tomaterna gick i alla fall bra åt 🙂

5 juli, 2018 av Christer

Frontlyft

Med anledning av diskussion i mitt kummininlägg så postar jag ett par bilder här. Om nån undrar vad det är frågan om så kolla sen kumminsådd, hinner inte skriva desto mer just nu 🙂

Får inte in bilder i kommentaren så sätter som skilt inlägg

 

sdr