13 augusti, 2017 av Christer

Fortsatt dålig efterfrågan.

Jag skrev ett inlägg om marknadsproblemen för ett par veckor sen och närde då lite förhoppning om att situationen reder upp sig till skolstarten. Så har nu inte skett utan problemen sprider sig till ytterligare produkter och situation är ytterst prekär. Övriga media har nu också noterat saken som till och med nått förstasidesstatus i Vasabladet.

Bland annat på Facebook har folk engagerat sig i saken och jag har fått en hel del samtal från folk som värnar om den inhemska produktionen. Folk har bland annat varit förbannade över att storkök och förädlingsindustri använder sig av utländska varor så att bönderna här hemma får plöja in sina grödor. Det har också kommit förslag om ordnande av självplock, marknadsförsäljning, REKO-kampanjer, donationer till mathjälpen m.m. Även här på bondbloggen kom det några förslag som kommentar till mitt förra inlägg.

Vad gäller självplock så har man jämfört med jordgubbsodlarnas självplock och förundrat sig över att grönsaksodlarna inte använder sig av samma system vid marknadsföringsstörningar. Och visst allt är möjligt men jämförelsen haltar ändå lite. De jordgubbsodlare som säljer via självplock har satt det i system redan när dom planerat odlingen, allt från marknadsföring till parkeringsutrymmen ja till och med barnskötsel har planerats i god tid. Att på en några dagars varsel åstadkomma detsamma i en grönsaksodling för att ta hand om en omgång grönsaker som har ett par tre dagars skördeintervall är inte lätt. Dessutom är inte planteringen planerad för skörd av folk som inte har vana att röra sig i och skörda i fältmässiga odlingar. Produktmängderna är heller inte små, en hektar blomkål kan förväntas ge mellan 10 och 30 ton skörd så ett visst antal kunder fodras det nog. Medel-Meikäläinen äter inte många kg blomkål i året.

Det är ändå roligt när folk engagerar sig, här i Vasa har till och med REKO-admin startat försäljning av vissa odlares överskott. Och visst kan uppmärksamheten resultera i att några odlare blir av med en del av sina överskottslager men någon långsiktig lösning tror jag inte att det är.

Vill man delta i kampanjen att rädda den inhemska grönsaksproduktionen så är nog det bästa att man noga kontrollerar ursprung, skippar halvfabrikaten som ofta innehåller  utländska produkter samt ber den lokala handlaren ta hem lokalproducerade grönsaker till försäljning. Har man möjlighet till att handla i den lokala gårdsbutiken eller REKO-försäljningen så går också större del av inköpen direkt till producenten.

Det här är något vi kan ta oss ur genom att konsumera rätt!

Också broccolin som är så hälsosam har dålig åtgång.

13 augusti, 2017 av Christer

Sorten har betydelse

Gick en runda genom rågåkern i kväll och nu syntes det bra hur mjöldrygaangreppen blir denna säsong. En utdragen blomning lär ju vara stor orsak till svåra angrepp av mjöldryga och  i år var blomningen utdragen på grund av svår vinter och kall sommar.

En sak som också ser ut att hålla sträck är att de nya pollenplussorterna verkar klara angreppen bättre då jag inte hittade just några angrepp i Magnifico medan Allawi var svårt angripen. Tänkte inte så desto mera råg i år men har lite överbliven Allawi från ifjol som jag tänkte så upp så det var ju synd att angreppen verkar svåra för just den sorten. Man vet ändå inte hur nästa säsong utfaller det kan ju gå vägen ändå.

I övrigt så har nog rågen tagit sig bra, den står fortfarande och nu hade tyngden i axen som matats böjt strået så att jag ser över växten igen. Det som såg så bedrövligt ut i våras kommer nog att ge lite skörd i alla fall 🙂

12.08.2017 Råg Magnifico

12.08.2017 Råg Allawi

Magnifico det ljusare till höger medan Allawi till vänster ser lite mörkare ut i färgen.

8 augusti, 2017 av Christer

En helt vanlig dag?

Ibland när jag haft studiebesök från till exempel någon skola eller träffat någon som intresserar sig för det vi bönder gör så har jag ombetts beskriva en vanlig dag. Mitt svar brukar vara att den för det mesta börjar när solen går upp och slutar när solen går ner.

För faktum är att vanliga dagar existerar inte i mitt liv, dom är alla olika på något sätt. Och det är kanske det som gör det så intressant att jobba med det här odlandet.

Som sagt jag har fått frågan, men det som fick mig att fundera över arbetsdagen var ett radioinslag jag hörde under veckoslutet där någon facklig representant menade att undersökningar visat att människan mår bäst med högst 8 timmars dagar 5 dagar i veckan och att längre arbetsdagar under längre tid leder till sjukdom och olycksfall. Just så tänkte jag som varit sjukskriven blott några dagar sen jag började som egen företagare. Och joo jag var visst och skar mig lite grann i fingret häromdagen kunde det bero på att dagarna blivit för långa? Nää att jag skar mig berodde nog på att jag fick ett onödigt telefonsamtal just som jag skördade broccoli och jag fick lite brått att stoppa undan telefon för att skära loss en broccoli som jag höll på att missa.

Borde väl lyssna på programmet i repris för att desto mera kommentera diskussionen så jag lämnar det därhen.

En typisk dag.

Men för att återgå till frågan i inledningen så tänkte jag att jag kan ju försöka återkalla dagen som gått och försöka beskriva vad som skett för att på så vis ge en bild av hur en dag i mitt liv kan se ut.

Dagen började med att jag försov mig, vilket inte heller är typiskt då det skett endast ett par tre gånger i år. Jag hade helt enkelt glömt att ställa väckningen en timme tidigare då jag meddelat arbetarna att vi börjar 6 i stället för klockan 7 som är det normala. Jag vaknade därför klockan 6:20 och fick lite bråttom ut för att berätta vad som skall göras. Konstaterade dock att arbetet var igång då frugan och våra anställda tagit itu med att samla ihop varor till beställningar för leverans under förmiddagen. Jag tänkte att det är lika bra att dom fortsätter med det dom åtagit sig så jag tog itu med lite skrivbordsarbete under tiden. Sen när dom började bli klara lastade vi skördevagnen för att bege oss till åkern. Klockan började närma sig 9 så vi tog kaffepaus innan avfärd.

Vi inledde skördandet med blomkål….

7.8.2017 Skörd av vit och lilafärgad blomkål.

……och när den var genomgången fortsatte vi med broccolin.

7.8.2017 Skörd av broccoli.

Det tog oss lite längre än beräknat men vi hade ett trettiotal papplådor kvar så vi fyllde dem med isbergssallat samt skördade några lådor specialsallat innan vi gav oss tid att åka hemåt för lunch som idag blev senare än normalt eller först mot tvåtiden.

Innan lunchen lossade vi vagnen och jag satte in broccolin och sallaten i vacuumkylen för snabbkylning. Under tiden kylen arbetade hann jag ta en diskussion med barnbarnet om ditt och datt män emellan.

Lite funderas män emellan.

Efter lunchen plockade jobbarna åter ihop lite beställningar innan det blev dags för kaffe och för dem att avsluta dagen. Under tiden gick jag igenom lite post och svarade på några e-postmeddelanden och jag tror att jag nickade till lite också innan kaffet  🙂

Efter kaffet betjänade jag min kusin och hennes dotter som ville passa på att ladda frysboxen med lite gott till vintern. Det är ett tag sen vi senast sågs så det blev att prata bort en stund. 🙂

Sen efter att ha kollat väderprognosen tog jag itu med kvällskiftet . Det utlovades lite regn till i morgon och det hade torkat upp lagom efter veckoslutets regn för att köra igenom lite grönsaker med tilläggsgödsling och radhackning. Så efter att ha kopplat ur skördevagnen och kopplat till radhackan bar det iväg till Pane för att inleda med morötterna…..

7.8.2017. En sista radhackning innan raderna sluter sig.

……därefter förflyttade jag mig till kyrkbyn för att köra igenom palsternackorna, rotpersiljan och purjolöken.

7.8.2017 Radhackning i palsternackor.

7.8.2017. Radhackning, tilläggsgödsling och kupning av purjolök.

När det var klart plockade jag ihop lite svartkål och knipplök som fattades till morgondagens leveranser och begav mig hemåt.

Kvällsdimman och skymningen började lägga sig och fullmånen var på väg upp när jag närmade mig hemmet. Kopplade ur hackan, körde in traktorn och fick mig serverad lite varm choklad och semlor av frugan.

Dimman lägger sig och månen reser sig under hemfärden.

Dagen kunde ha avslutats här men jag kom på att jag igår glömt betala lön åt arbetarna, jag brukar betala lön den femte i månaden men då det var på lördag så hade jag tänkt göra det på söndag kväll eftersom det är onödigt att pengarna ligger var dom nu ligger under veckosluten. Jag har nämligen konstaterat att en betalning gjord fredag kväll eller under veckoslutet nog debiteras mitt konto men når inte mottagaren förrän på måndag så för att förhindra någon att runna med slantarna under veckoslutet så sätter jag numera måndag som förfallodag.

Palkkaprogrammet fungerade bra

Palkka.fi för redovisning av löner och andra arbetsgivarskyldigheter.

men när jag skulle betala lönerna från nätbanken blev det stopp så löntagarna får nog vänta till imorgon med betalningen.

Händer nu som då att jag får följande meddelande…… man ska ha tålamod…. suck.

I och med att jag förberett mig för lite tangetbordsarbete så fick det bli detta inlägg i stället för inmatning av transaktioner så hit till bloggen for min sista timme för dagen. Sammanfattningsvis en bra dag som inte förde med sig desto större överaskingar.

Nu loggar jag ut för att samla krafter för en ny dag, få se vad den för med sig.

Go Natt!

1 augusti, 2017 av Christer

Vad äter folk?

Det är så dålig efterfrågan på grönsaker att jag undrar vad folk äter denna sommar?

Jag befarade ju marknadsstörningar denna sommar då skörden kom sent igång och säsongen på så vis blir lite kortare. Det brukar vara så. Men nu verkar det som om det inte bara är utbudet som är för stort utan efterfrågan verkar också ha gått ner. Handlare och förmedlare rapporterar också om svag handel trots att varorna nu är verkligt billiga. Odlarpriserna ligger långt under fjolårets nivå och det pressar naturligtvis odlarnas ekonomi då förnödenheternas pris har stigit på det mesta som används i odlingen. Så låga är priserna att man noga får överväga om skörd- och förpackningskostnaderna täcks av intäkterna från marknaden. En kollega blev till och med tvungen att permittera de långsammaste arbetarna eftersom de inte lyckades få ihop produkter ens till egen lön.

Varor lämnas oskördade.

När det inte löns eller är möjligt att placera skörden av färskvaror på marknaden så är det lika bra att lämna dem kvar på åkern. Och det kan man nu sen skördetvånget i stödvillkoren tagits bort göra helt enligt reglerna. Men visst tar det emot när förstklassiga produkter som man jobbat med, planterat och rensat ogräs i inte kan skördas när det så är dags. Sallat till exempel är ingen lagervara och borde så här i mitten av sommaren skördas inom några dagar vid optimal tillväxtgrad. Råkar det då vara stopp på marknaden så finns just inga alternativ till att plöja in skörden. Skörden kunde dock till exempel användas till förädling av halvfabrikat men i industrin används numera mest importerad råvara.

Här har optimal skördetidpunkt för att motsvara FinneFarm-kvalitet passerats.

På bilden ovan har den optimala skördetidpunkten gått förbi och de tre plantbäddarna mitt i bild som kunde ha gett ett 20-tal pallar (ca 5000kg) skörd får plöjas in i åkern. Nya planteringar är färdiga att skördas om några dagar så det är inte lönt att skörda det som håller på att bli för gammalt för då lämnar du efter alltmera.

Nu står förhoppningarna till att marknaden börjar dra lite bättre när storkök och arpetsplatsbespisningar kör igång efter semestrarna. Tyvärr brukar det vara svårt att få en korrigering av priserna om dom körts i botten som dom nu har gjort.

Men frågan kvarstår, vad äter folk?

24 juli, 2017 av Christer

Sen axgång

Statistikförarna har redan meddelat vilken spannmålsskörd vi kommer att få, den meddelas bli 4% större än fjolårets eller 3,7 miljarder kilo. Jag är ändå försiktig med att i detta skede utlova nånting för med säkerhet vet man inget innan skörden är bärgad. Nå, till deras försvar kan man väl räkna att det faktiskt står skördeuppskattning i meddelandet jag fick i min e-post häromdagen.

Visst ser det ändå bra ut om man nu inte råkar ha sett nån kalender på en tid, i mitt fall är det nog min senaste axgång sen jag inledde karriären som självständig bonde anno 1988. Utan att nu göra större beräkningar så kan man gott uppskatta en 3 veckors försening jämfört med normala år. Jag sådde i och för sig sent i början av juni så visst spelar också det sin roll men också de som sådde tidigt i början av maj har försenad utveckling av grödorna. Vädret har annars varit hyffsat härstädes frånsett temperaturen som legat betydligt under det normala, därtill var jorden kall i våras då tjälen låg länge kvar med långsam groning som följd.

Ännu ska vi inte kasta yxan i sjön, förhoppningarna står till en varm augusti och september månad. Kanske blir det som för 2 år sen så att sommaren kommer först då skolorna inleder höstterminen? Då hade vi 6 veckor med, som svenskarna säger, jättefint väder med början i medlet av augusti. Den minnesgode kanske minns att det sen slutade med en iskall inledning av oktober, det är nu inget man ser fram emot denna höst.

Lite bilder får beskriva läget på en av de åkrar som är längst hunnet

Trots sen sådd har bestockningen varit alldeles tillräcklig.

Också strålängden räcker till.

Jag var lite i valet och kvalet vad gällde användning av stråförkortningsmedel då det också leder till en försening av mognaden med några dagar. Det såg ändå så grönt ut, tjockt och långt att jag valde att ge en 0,3L Cerone per hektar. Om skörden blir sen är det ju desto viktigare att växten står upprätt för liggväxt torkar nog inte upp om det börjar gå åt oktober till innan tröskningen.

Friskt strå ända ner till roten.

Växtligheten är oftast frisk om man har någon form av växtföljd eller som här korn efter grönsaker. Kalla nätter ger ändå riklig dagg som när växtligheten är tät knappt torkar upp under dagen så jag satte med 0,25L Comet + 0,25L Prosaro per hektar. Kanske lite onödigt när växten ser frisk ut men när man ändå körde stråstärkning så gick det av bara farten. Ett friskt strå hjälper ju också till att hålla växten upprätt.

9 kärnor per rad i medeltal.

Axlängden kanske något kortare än vad jag normalt brukar ha, räknade till 9 kärnor i medeltal på huvudskotten. Kanske den sena sådden är orsaken? Jag brukar ha över 10 i allmänhet.

Hoppsan, tiden går snabbt när man har roligt samt lite problem med bildöverföringen från Lumian. Så nu får det här räcka för denna gång så att jag hinner få 4 timmar sömn innan nya utmaningar skall prövas……..

……ska försöka återkomma till läget på mina huvudgrödor grönsakerna inom kort.

Jaa och kornsorten heter Elmeri ifall nån undrar 🙂

Nu god natt!

 

 

10 juli, 2017 av Christer

Kålrot 2.0

Ibland misslyckas det även för trädgårdsmästaren, i det här fallet första gången under en livslång karriär. Men nån gång ska det ju va den första.

Kålrötterna brukar jag så ganska sent framåt midsommar för att klara mig undan lite ogräsbekämpning och för att rötterna ska va i tillväxt ännu vid skördetillfället och inte ha stagnerat med träiga rötter som följd. Men framför allt så brukar problemet med jordlopporna vara betydligt lindrigare då. Men så inte i år. Det har överlag varit lite insekter i farten under den kyliga våren och den har kanske försenat utvecklingen hos lopporna så att de vaknade till liv först under de något varmare dagarna innan midsommar. Och då kålrötterna såddes den 17 juni så var det just till midsommar som dom borde ha kommit upp. Men nu kom inga plantor upp då lopporna angrep dem redan när dom började nå markytan. Att jag missade besprutningarna då får väl tillskrivas lathetskontot eller så var det SLC:s fel då jag råkade delta i deras fullmäktigemöte på Åland just efter midsommar.

Som tur var så hade jag tillräckligt med frön kvar för att så om åkern och hoppas att hösten blir varm så att de hinner växa till sig. Sådde lite glesare för at ge mera utrymme och försnabba utvecklingen för säkerhets skull.

Lyckas det inte med första försöket får man göra om och göra bättre.

Kålrötter och i viss mån rovor har annars varit populära i år och fröförsäljarna pratar om rekordförsäljning av frön till dessa. Det går inte så mycket frön åt till en hektar kålrötter och de är förhållandevis förmånliga så tröskeln till att odla kålrötter är ganska låg för den som vill pröva på lite alternativa grödor. Att bemästra ogräs och som här ohyra är däremot inte så lätt och blir beståndet allt för glest så kanske det inte uppfyller kraven för odling enligt god sed vid en granskning. I mitt fall med någon enstaka planta per kvadratmeter var det nog befogat med omsådd.