Kommentarer till Bondbloggen

Kommentarer till Köldrekord ? av R

Sun, 05 Feb 2012 17:34:31 +0000

En sån där svensk päls har jag också försökt få ta på, hittills utan att lyckas. (och till rimligt pris, förstås.)

Inte drar man gärna igång några maskiner nu, speciellt om de innehåller hydraulik, men några kilometer med snöskotern blev det i helgen – slanor och annat brännbart ska köras hem. Det kommer en ny vinter förr än man anar…

Kommentarer till Is och Kyla av R

Thu, 02 Feb 2012 11:38:38 +0000

Vattenbyttor åt fåren är förbrukningsvara… Men i höstas hittade jag en ganska hållbar lösning då jag konstaterade att ett plastämbar passar perfekt inuti ett plåtdito. I en annan kätte har vi ämbaren på utsidan så att fåren måste sticka ut huvu o dricka, på det viset hålls vattnet renare också.

Kommentarer till En ko på tallriken. av Stefan Mannsén

Stefan Mannsén — Wed, 01 Feb 2012 17:44:21 +0000

Bra så – och sedan behöver man inte heller skaffa sig några alltför romantiska drömmar om varför vi har nyttodjur …

Kommentarer till Gnistrande vinter i skogen av Nisse

Nisse — Wed, 01 Feb 2012 09:56:52 +0000

He e nuförtiinn liiti så att man feldär tå näär man hindär (man fäller då man hinner). Å så hadd ja brorsan ti fell. Han va så driistågär näär han bara hadd siti vidär eitt skriivboord att han int haaldist bårt ifråån skooin fast hur kaalt he enn va (brorsan var så i farten med skogsarbetet att han inte hölls borta från skogen hur kallt det än var).

Tu sku sii te vidn såm ja brennär nu – he e bara halvrutitt å rutitt skrääp (den ved jag nu bränner är halvruttet och ruttet skräp). Bara så man bliir åå mää he. Men noo e tii liiti värma ii entå …

Kommentarer till Ett svar av R

Tue, 31 Jan 2012 11:56:01 +0000

Tackor som tar hand om sina små är nog guld värt, bra för lammen och en lättnad för fårfarmaren.

Kommentarer till Gnistrande vinter i skogen av Janne B

Janne B — Tue, 31 Jan 2012 08:17:47 +0000

Kom nu ihåg Nisse att du fällder aspan i nidane så torkar tom betär å stobbana ärver int se så mytjy. Saa men faafa å faare å för te deiln. He blir jäsuger vid om an e fälld i nyyji. Här kan dom som inte är helt insatta i en sort av dialekter öva att förstå vad som skrivits.

Kommentarer till Ett svar av Charlotta

Charlotta — Mon, 30 Jan 2012 15:10:41 +0000

Jo, man kan komma djur, i synnerhet hundar mycket nära. Man bor och lever med dem så intensivt många, många år. Min Mathias har sett både djur födslar och döda djur, så han förstår hur allt hänger ihop, men hur det kommer att gå när Smile går bort vet jag naturligtvis inte, men jag kan tänka mej att han inte kommer att reagera så mycket just tack vare att han alltid varit med om att djur dör. Hur barn reagerar har mycket att göra med hur man som vuxen också reagerar. Är det som om himlen ramlar omkull så är det klart att barnen blir oroliga, men tar man det lugnt och pratar mycket om det går det naturligtvis lättare för barnen genom livet.
Mathias har ett favoritfår. Jag har försökt att han inte skall fästa sej så mycket vid just vissa av fåren för att det blir så tungt för honom när de måste bort, men denna Viktoria har det inte gått att hålla honom ifrån. Hon är så otroligt snäll med honom. Han får pajja, klappa, peta i öronen, krypa under henne, dra henne i svansen och till och med leka att hon är häst och sitta upp på henne. Hon gör ingenting. Hon bara står och viftar lite med svansen emellanåt. Ifjol vintras var han väldigt om sej och kring sej med sin Viktoria. När våren kom förde jag henne så långt bort som möjligt på bete och där var hon hela sommaren. Mathias tyckte det inte var ok. Hon skulle nog ha behövt stanna hemma hos honom, men när jag förklarat X antal gånger att hon måste få vara som de andra fåren ute på holmarna och beta så var han ok med det. När hon kom hem på höstkanten hade han lite släppt den stora förtjusningen kring Viktoria. Hon är ännu pop, men inte både dag och natt som förr.

Kommentarer till Ett svar av Annica

Annica — Mon, 30 Jan 2012 11:30:41 +0000

Det är otroligt hur nära man kommer ett djur.Min systers hund har hjärtfel.Det är ledsamt att tänka att hon kan bli sämre och för hennes egen skull få somna in.Hennes fyraåring började gråta hjärtskärande när hon förstod att hunden som funnits hela hennes liv kanske dör.
När den dagen kommer vi att begrava hunden och sörja.Konstigt kanske för den som inte har djur.

Kommentarer till Flunsa av Nisse

Nisse — Mon, 30 Jan 2012 07:52:39 +0000

Det är fördelen att hugga i hemskogen att man jobbar tills man inte orkar håll igång mera och sedan går man in och byter till torr skjorta och dricker kaffe. Det är svårt att ta det så lugnt att man inte skulle bli svettig så det blir många byten per dag.

De äkta ylleunderkläderna är faktiskt bra då man blir svettig men kostar en hel del. Skogskläder måste i alla fall vara av bra kvalitet för det är ingen promenad att hugga i -20 graders kyla.

Kommentarer till Gnistrande vinter i skogen av Nisse

Nisse — Mon, 30 Jan 2012 07:48:33 +0000

Jag är litet före ifråga om flunsan – förra veckan gick i snörvlandets tecken.

Jag undrar om teoretikern inte borde gå ut i skogen och se vad spår på ofrusen mark gör åt rötterna … Även om frusen mark stör litet rötter så är det rena eländet att köra på ofrusen mark för då slits massor av rötter av och de större får djupa sår.

Nä, jag fäller asparna direkt och visst är de våta då man flisar men jag kör kallufttorken en vecka och så är det prima torr flis även om vattnet strittar då man tar in flisen.

Här har dagarna tydligt blivit längre och man hinner få nånting gjort nu. Jag undviker att vara i skogen då det är mörkt. Visserligen sågar man bra med pannlampa men det är alltid större risk att såga i en stenskärva och då blir det mycket filande.