30 maj, 2017 av Nisse

Flisveden skall köras hem

Det är ju ganska sent att köra hem ved men det blev uselt i april med förkylning och resor. Det går ju bra att köra nu eftersom det är så torrt. Men det är litet för varmt och man svettas i hytten.

I dag fick körandet ett brått slut då gripen gick sönder. Ena ”vingen” brast helt och hållet så nu blir det att svetsa.

Det är inte så farligt men det tar tid att svetsa ihop ordentligt och i natt skall det komma regn. Det är välkommet för brodden men inte så bra i skogen. Hur mycket det kommer vet man inte men omkring 10 mm lovar prognoserna. Det stör ännu inte vedkörandet. Inte hjälper det brodden så mycket heller men åtminstone borde det få vallfröet att gro ordentligt.

 

 

29 maj, 2017 av Nisse

Tofsviporna försvann …

I går gick jag runt åkrarna och putsade täckdikningsbrunnarna. Det underliga var att det var alldeles tyst och vanligen hör man en massa tofsvipor. Men sorgligt nog försvann de efter vårsådden.

Vid vårsådden fanns det en mängd tofsvipor som plockade insekter i det sådda området. Med direktsådd och en massa halm så såg man inte alls deras bon så antagligen körde jag över dem. Vanligen bygger de nya bon för det har alltid hänt att man kört över dem eftersom de är så svåra att hitta också vid vanlig sådd. Jag sökte också i år efter deras bon för att märka ut och köra runt dem men hittade inga.

Nu undrar jag om de alls byggde bon. De vill ha öppen sikt och då det finns en hel del halmstubb så är sikten begränsad och rovdjur kan smyga sej nära dem. Det är i så fall en negativ sak med direktsådden för jag gillar viporna. I höst skall vi tröska med kort stubb så kanske det blir bättre nästa vår.

Jag hoppas det var tillfälliga svårigheter med väder och halm som hindrade tofsviporna från att bygga bon i år.

(P.S. Åtminstone ett par finns kvar ännu.)

 

26 maj, 2017 av Nisse

Olja in och ställa undan

Det skrivs en hel del om vårsådden men det tar lika mycket tid att olja in maskinerna och ställa undan. I år gick vårsådden ovanligt bra och snabbt – mest på grund av att det torkat upp så jämnt och inte kom något regn alls. Här fick vi inte många droppar och skulle gärna vilja ha litet mer sprickanveetå så att utsädet skulle gro jämnt. Det mesta verkade i alla fall ha kommit i fuktig jord och med den sommarvärme vi haft efter sådden så borde det gro bra.

Jag har lärt mej att man borde rusta upp maskinerna efter sådden och inte lämna dessa arbeten till nästa år för det blir alltid bråttom före sådd. I år testade vi de nya körmarkörerna som var de starkaste harvtinnar som jag hittade och de fungerade bra. Lite för bra i vissa fall för jag måste skruva bort spetsen så det inte skulle bli ett stort dike efte markören. Jorden var så mör i år men vissa år kan den vara hård och då kan minsann spetsarna behövas. På vissa platser kunde jag inte ens använda markörerna eftersom de samlade stora hopar med den i år mycket lätta och torra halmen.

En sak som jag ”reparerade” i fjol men som inte fungerade alls var hektarmätaren. Nu såg jag också varför. På axeln från drivhjulet som driver mataraxlarna finns en magnet som skall få ett så kallat reedrelä att dra och ge en puls till hektarmätaren. Det var helt sönderkört så jag måste byta det. Till all tur köpte jag i fjol en bunt fönsterlarm som består just av en magnet och ett reedrelä. De är avsedda att ge en signal till en larmcentral ifall någon (en tjuv) öppnar ett fönster som är larmat. Det är precis samma teknik som i Rapidens hektarmätare men mycket billigare än reservdelen. Nu har jag en hel bunt med dessa larm så reservdelar finns för många år framåt. Hektarmätaren är inte absolut nödvändig men bra att ha då man vill följa med åtgången av utsäde och gödsel.

Inte nog med det utan det visade sej att pulsen inte alls gick fram till styrlådan där hektarmätaren sitter. Jag har redan klippt bort en dålig kontakt och nu måste jag göra nånting åt den andra. Den första ersatte jag med en tät låda och två kopplingslister men jag tror jag måste byta den andra kontakten så att jag kan ta bort styrlådan från maskinen. Det är praktiskt då man behöver göra nånting åt den så man kan ta in den i verkstaden och inte måste löda med den fastsatt i maskinen.

Men det var inte lätt att hitta en ny kontakt. Reservdelar köper jag ju inte utom i nödfall och det är en rund Amphenolkontakt som tidigare var ganska vanlig. Det går inte riktigt med vilken kontakt som helst för den måste tåla både regn och damm. Så man måste ha en så kallad militärspecifierad kontakt. Och den har 24 pinnar så den är inte alltför vanlig. Det visade sej att den mest finns som begagnad i USA där den funnits på militär utrustning men tydligen ersatts med datakablar. Dessa har ofta bara ett fåtal ledare eller inga alls (optisk fiber som inte kan störas). Förresten så har nya Rapid också ISOBUS datasystem eller trådlösa system. Men jag hittade ett kontaktpar i USA (begagnat) för ett hyfsat pris.

Man måste passa på med köp utanför EU och speciellt USA. Det som kan kosta skjortan är försändelse och tull. Det fanns också en kontakt som var billigare men med 100 dollars frakt … Den jag köpte hade 28 dollars frakt och då var tullen inräknad. Frakt plus tull blev dyrare än själva varan. Det är bra att eBay kan jämföra priser med frakten inberäknad. Det är i alla fall skillnad jämfört med EU där frakten kan vara så låg som 3-6 euro.

Allt mer uppskattar jag köp över nätet och postleverans. Jag har faktiskt inte tid att köra till H:fors till Ring III för att hämta reservdelar. Det gör jag bara i nödfall. Och man måste först ringa och kolla ifall det finns i lager. Finns det inte så är det lika bra att beställa från Tyskland. Jag beställde delar till vår gamla Stihl motorsåg förra måndagen därifrån och på fredagen kom paketet. Det tar ofta lika lång tid att bestålla inom landet (och blir dyrare).

Men man måste vara försiktig med leveransen. Tillsvidare har den vanliga posten fungerat bra och paketena levereras ibland in på verandan. Men akta er för ”företagspaket” från Sverige. De åker fram och tillbaka och tar minst en vecka om de levereras alls. Jag råkade ut för en försändelse från Logosol som blev liggande i Åbo i veckor tills jag kontaktade Logosol och frågade om de alls skickat nånting. Det var riktigt usel leverans. Jag har en bekant som jobbar på Motonet som också klagar på företagsposten. Fastän postbilen står vid dörren så vägrar de ta med sej paket ”eftersom de inte har det numret på listan”. I stället kommer nån från bil Rovaniemi och hämtar paketet nån gång. Postens logistik kommer att ta död på den. Matkahuolto är inte heller så bra. Ibland meddelar de inte att paketet kommit. Dessutom föredrar jag att få det i postlådan i stället för att vara tvungen att åka upp till kyrkobyn.

Näthandeln står och faller med leveranserna – speciellt reservdelar. Det finns bra firmor som levererar snabbt och säkert och meddelar bums men också riktigt slöa, slappa, lata, loja och likgiltiga. Man kan ibland följa försändelsen och det är i princip bra men ibland får jag meddelande om leveransen först då paketet redan kommit. Jag köpte hydraulslangar i början på maj men ingenting hördes av firman förrän slangarna dök upp nästan tre veckor senare (leveranstiden var kantänka 3-5 dagar). De som har nätbutik måste lära sej att kommunicera för annars går det i putten.

Nu är såmaskinen inoljad och undansatt och nu börjar vedtiden och virkessågningen. Det gick illa med utkörningen av flisved i april eftersom jag blev ordentligt förkyld (och ännu hostar och harklar mej) men det är torrt före och stenbackar så det skall väl gå att få ut veden.

Vädret lär bli litet kallare och det är bra för det har varit för varmt de senaste dagarna … Det här vädret brukar vi ha i juli.

20 maj, 2017 av Nisse

Direktsådden 2017

Så är då det här årets vårsådd klar – HASI med andra ord. Allt är sått med äkta direktsådd. Ingen bearbetning alls efter tröskandet i höstas – inte ens halmen är hackad (utom i tröskan förstås). Början gick bra på lerjord men sedan blev det problem på mulljordarna med halmen. I år har det inte regnat alls före sådd och halmen var torr och lätt. Det var inte bra för den samlades framför såmaskinen . Det hade annars ingen större betydelse men så småningom började den dra med sej av den torra och lätta mulljorden och då slutade matarhjulet att snurra.

På vår Väderstad Rapid (nr.393) så finns matarhjulet mitt framför maskinen. På senare versioner är det ersatt med ett stort pigghjul som är placerat på sidan om maskine. Och jag förstår bra varför … Det behövdes inte mycket för att hjulet skulle börja slira och då måste jag lyfta maskinen och backa. Det bästa var att köra fram och tillbaka över halmhopen med dubbelhjulen så den blev riktigt platt. Därefter gick det bra att köra över den med såmaskinen. Hopen såg stor ut men det var ganska litet halm i den. Tidigare år har vi inte haft så torr och lätt halm. Det tycks vara bättre om halmen är litet våt och gärna ligger platt på marken.

Man kunde inte stanna så ofta så jag körde så länge det gick (så länge matarhjulet rörde sej). Det blev en del hopar i hörnen där jag lyfte maskinen och vissa blev så stora att vi måste dra ut dem med harven.

Det var bara på mulljordarna som det var problem – på lerjordarna gick sådden bra. Nu är det ofta lera i ena ändan på åkern och mullhaltig jord i andra ändan. På mulljorden måste jag hålla körmarkören uppe för den samlade stora hopar med halm som sedan fastnade i såmaskinen. Men där såg man bra var man hade sått så det gjorde inget. Nedan en bild från sista åkern i den gula kvällssolens sken. Vetestubben blev ganska bra inmyllad utom där det fanns massor med halm. Kvickroten däremot är så seg att den sticker upp fortfarande. Den är ju död för glyfosatsprutandet i höstas lyckades bra.

I det stora hela gick direktsådden bra i år. Åkrarna hade torkat upp mycket jämnt och vi kunde till och med så i den allra värsta svackan där det för nån vecka sedan stod fullt med vatten. Leran hade bara torkat på ytan och det blev inga kokor alls. Jorden var helt enkelt riktigt mör. Fukt fanns  bara nån centimeter under ytan så utsädet kom i fuktig jord. Nu beror allting på sommarens väder. Lerjordarna är ju väldigt känsliga för regn. Det får inte komma för litet och inte för mycket.

Det är  ganska otroligt att allt maskinarbete som gjordes var några dagars direktsådd. Ingen höstbearbetning, ingen vårbearbetning. Bara en överfart med såmaskinen. Det här är den perfekta odlingsmetoden – förutom halmproblemet. Nästa år skall halmen hackas ordentligt – speciellt på mulljordarna.

Jag kollade upp SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) som har haft jämförande odlingsmetoder sedan mitten på 80-talet (se till exempel  Elsa Lagerqvists sammanfattning). Som man kan vänta sej så är plöjning den säkraste metoden men något år gav direktsådden bättre skörd. Nu är SLU:s försök inte så intressanta för mej eftersom de ganska mycket går ut på höstvete i södra Sverige men det intressanta är att direktsådden fungerat ganska bra i Ultuna (Uppsala) som är mera jämförbart. Jag sår också alltid på våren för våra platta åkrar är dåliga för höstsäd. Vårsådd gav i allmänhet bättre resultat än höstsådd för direktsådd. Men man måste komma ihåg att dessa försök inte har så stor betydelse för den egna gården som kan ha alldeles annorlunda förhållanden.

Sedan kollade jag in nya Väderstad Rapid som sedan ett antal år tillbaka inte har något drivhjul alls utan en radar som mäter hastigheten och styr hydrauliska matarvalsar … Mjaa, jag undrar om inte det slirande hjulet i alla fall är bättre. Det nya systemet är svindyrt och svårt att reparera själv. Jag kan förstås bygga en egen radarstyrd matning men är det värt besväret ? Vi får se då brodden kommer upp – kanske den är alldeles hemsk … Fast i stora drag har det gått åt lagom med utsäde och gödsel per hektar.

Nå, det syns om en månad ungefär. Nu knallar jag hemåt i den nedgående kvällssolens sken.

Åter en vårsådd klar och åter ett nytt hopp om god växt …

 

19 maj, 2017 av Christer

Också små början är början.

Äntligen kom vi igång med sådd och plantering här också! Ett par veckor senare än de senaste åren och en 8-10 dagar senare än normalt. Försökssålöken och lite isbergssallat fick vi i jorden innan nya regn satte stopp för vidare plantering.

18.5.2017. Vårplanteringen inledd

Mulljordarna här i Långmossen har torkat bättre även om tjälen fortfarande ligger kvar på sina ställen så här har det såtts en hel del spannmål redan. Inte jag dock, även om jag har en del vårplöjt och harvat färdigt för sådd så prioriterar jag grönsakerna i väntan på att lånemaskin för spannmålen blir ledig. I kyrkbyn där grönsakerna odlas i år är jordarna lite tyngre lerhaltiga finmojordar som hittills varit lite för fuktiga för att bearbetas, jag håller fast vid min 5-åriga odlingsplan även om det skulle ha gått bättre att plantera här i Långmossen. Det är inte bara de senaste veckornas snöbyar och smältande tjäle som hållit marken fuktig, det kalla vädret har bidragit till att upptorkningen gått långsamt. Men nu har det blivit varmare så kanske sätter det lite fart på upptorkningen.

Upptorkningen jaa…. det betyder ju också att jag borde få rågen övergödslad innan det blir för torrt så att gödseln inte löses upp. Tog en sväng dit nu på morgonen och snön uppe vid skogskanten hade nog smultit bort samt fältet torkat upp så pass att det borde bära traktorn om jag eventuellt behåller förbreddningshjulen monterade. Men sen är ju frågan hur mycket gödsel man ska satsa på? Övervintringen har varit någorlunda OK med tanke på vinterförhållandena men torkan vid sådden i höstas ledde till att groningen inte lyckades så bra som den gjort de senaste åren. Så beståndet är glesare än brukligt och bestockningen ojämn. Finns det några bra beräkningsgrunder för hur mycket gödsel det löns att sätta dit?

19.5.2017. Höstrågen är gles i år……

….även om det på håll ser lite grönare ut.

Som jämförelse på hur olika utvecklingen åren emellan är så postar jag en bild ur arkivet.

Övergödsling av hybridråg 25.04.2015.

16 maj, 2017 av Nisse

Vårsådden 2017 i gång …

Nu har vi sått det första skiftet för i år. Det gick mycket bra och det är ännu ingen brådska. Det finns en hel del fukt i jorden trots att det inte regnat just alls den här våren. Vi sådde den kanske värsta leråkern, Brennendjin (Brännängen), som ofta varit full av stenhårda stora lerklimpar. Jag kommer bra ihåg hur jag som skolelev fick slåss med 10-15 cm lerkokor som den tidens mjuka S-pinnharvar inte fick sönder på något sätt hur många gånger man än körde över åkern. Den åkern fick mej att köpa en fräs för 30 år sedan och vi gick över till frässådd. Fräsen var mycket bra (Pegoraro) och är en av de få maskiner som jag aldrig behövt reparera – inte ens en pinne är bytt trots att jag kört den i sten så att hela traktorn hoppat. Men den kräver en stark traktor och är ganska långsam på styva lerjordar – på mulljordar kan man köra ganska fort. Och åkern måste harvas ordentligt för fräsen jämnar inte ut alls. Då jag hittade en billig Väderstad Rapid så gick vi över till direktsådd.

I år var Brennendjin riktigt mör och hade torkat upp väldigt jämnt så vi kunde så också de svackor där det ofta ligger vatten ännu vid vårsådden. Leran hade börjat torka i sprickor på sina ställen men det torra lagret var ännu tunt och bildade inga kokor alls. En ovanligt lätt och snygg vårsådd för den åkern.

Nytt för i år var markörerna som krånglat förr om åren. Jag hade gamla S-harvtinnar men de höll inte utan brast efter 20 hektar. Dessutom var det svårt att se spåret inne i halmen. Nu satte jag de starkaste och styvaste harvtinnar jag hittade och nu kan man minsann se markörens spår. Harvtinnarna rev upp ett ordentligt dike som syntes bra i halmen (se bilden ovan). Det var absolut nödvändigt just på Brennendjin som har en mycket oregelbundet form med en mängd trianglar.

Utsädet kom ned i fuktig jord och välterhjulen pressade ihop skåran efter tallrikarna alldels utmärkt. Man kunde knappt se var den fanns. Så nu borde det minsann gro bra. Fast man vet aldrig med vädret …

Vi har ingen brådska med sådden men det lär bli +24 grader till lördag så då är det bra att ha säden i jorden. Värmen gör att brodden kommer upp snabbt. Att så i kall jord gör bara att ogräset hinner växa snabbare än vetebrodden.

Nu hoppas jag på en torr försommar. Vi har testat direktsådd för våta försomrar och i fjol kom det så mycket regn att brodden drunknade. Det vore intressant att se hur direktsådden klarar av torka.

Ett nytt år med nytt hopp som ännu inte grusats.