1 augusti, 2017 av Christer

Vad äter folk?

Det är så dålig efterfrågan på grönsaker att jag undrar vad folk äter denna sommar?

Jag befarade ju marknadsstörningar denna sommar då skörden kom sent igång och säsongen på så vis blir lite kortare. Det brukar vara så. Men nu verkar det som om det inte bara är utbudet som är för stort utan efterfrågan verkar också ha gått ner. Handlare och förmedlare rapporterar också om svag handel trots att varorna nu är verkligt billiga. Odlarpriserna ligger långt under fjolårets nivå och det pressar naturligtvis odlarnas ekonomi då förnödenheternas pris har stigit på det mesta som används i odlingen. Så låga är priserna att man noga får överväga om skörd- och förpackningskostnaderna täcks av intäkterna från marknaden. En kollega blev till och med tvungen att permittera de långsammaste arbetarna eftersom de inte lyckades få ihop produkter ens till egen lön.

Varor lämnas oskördade.

När det inte löns eller är möjligt att placera skörden av färskvaror på marknaden så är det lika bra att lämna dem kvar på åkern. Och det kan man nu sen skördetvånget i stödvillkoren tagits bort göra helt enligt reglerna. Men visst tar det emot när förstklassiga produkter som man jobbat med, planterat och rensat ogräs i inte kan skördas när det så är dags. Sallat till exempel är ingen lagervara och borde så här i mitten av sommaren skördas inom några dagar vid optimal tillväxtgrad. Råkar det då vara stopp på marknaden så finns just inga alternativ till att plöja in skörden. Skörden kunde dock till exempel användas till förädling av halvfabrikat men i industrin används numera mest importerad råvara.

Här har optimal skördetidpunkt för att motsvara FinneFarm-kvalitet passerats.

På bilden ovan har den optimala skördetidpunkten gått förbi och de tre plantbäddarna mitt i bild som kunde ha gett ett 20-tal pallar (ca 5000kg) skörd får plöjas in i åkern. Nya planteringar är färdiga att skördas om några dagar så det är inte lönt att skörda det som håller på att bli för gammalt för då lämnar du efter alltmera.

Nu står förhoppningarna till att marknaden börjar dra lite bättre när storkök och arpetsplatsbespisningar kör igång efter semestrarna. Tyvärr brukar det vara svårt att få en korrigering av priserna om dom körts i botten som dom nu har gjort.

Men frågan kvarstår, vad äter folk?

31 juli, 2017 av Nisse

Inte så illa …

Direktsådden år 3 lyckades egentligen ganska bra. Det såg litet dåligt ut i början på sommaren men nu efter axgången så ser åkrarna hyfsade ut. Jag fäster mej alltid vid problemen men om man höjer blicken och ser ut över hela slätten så ser det ganska bra ut. Det betyder ännu inte att skörden blir bra för man vet aldrig hur höstens väder blir men direktsådden lyckades i alla fall bra.

Till och med den olycksaliga Brännängen med lerbackar ser ovanligt bra ut.

Det är klart att jag inte får lika goda hektarskördar som grannarna som plöjer, harvar, göder och sprutar för brinnkära livet men jag är ganska nöjd med tanke på den insats jag satt ned per hektar. Mycket litet brännolja och tid och måttligt med gödsel. I år satsade jag litet på ogräsmedlet i och med att jag använde dyra Broadway (men lämnade bort flyghavremedlet). Det tycks i alla fall ha lyckats ganska bra. Ogräsen har hållits borta och buskarna med baldersbrå har förtvinat. Nedan ser man att det är rent från ogräs invid vetet. Man ser också att kvickrot och baldersbrå finns kvar men är ganska förtvinade.

Vi har hittat litet flyghavre men det är svårt att säja om det var strån som ännu inte grott då jag sprutade. Broadway verkar ju genom bladen så senkommen flyghavre påverkas inte. Allting är också så sent att flyghavreplockandet kommer först i augusti.

På Altjärrsvägen (som är ren lerväg) växer vitklövern fint. Synd att inte rödklövern på vallarna blev lika bra i år.

Sista julikvällen ser fin ut. I morgon är det augusti och man måste börja tänka på tröskandet men det blir knappast före september eftersom allt är så sent.

 

27 juli, 2017 av Nisse

Sommarmorgon i juli

Solens första strålar faller på åkern men skuggorna från skogen är ännu långa och nattens dimma ligger kvar. Det är svalt och tyst och vindstilla.En liten strimma sol gör vetets ax alldeles gula – nästan som blommande rybs. I skogens skugga är vetet mörkgrönt – nästan svart.

Jag  startar  traktorn och kör hem de sista lassen ved inför vintern. Jag steg upp klockan fyra för att hinna köra innan det blir hett men klockan sju då jag radar av lasset är det redan alldeles för varmt. Det är besvärligt för solen står lågt och lyser mej rakt i ansiktet så jag knappt ser var jag lägger veden.

På den bärgade vallen springer en tofsvipeunge framför traktorn. Förra veckan såg jag två men också en räv så den kan ha nappat den andra ungen. Tofsvipan springer i spåret från traktorn nästan hela vägen hem. Den vägrar att hoppa åt sidan och gömma sej i gräset så jag får köra riktigt långsamt tills jag svänger av från vägen medan ungen fortsätter rakt fram.

En trana flyger lågt över åkern. Det är en väldigt stor fågel och imponerande på nära håll. Ett par verkar häcka i närheten för man hör dem ofta tidigt på morgonen.

Inga pengar i världen kan få mej bort härifrån till städernas buller och trängsel. Jag tror konstnärerna misstagit sej då de försökt avbilda Paradiset – de borde komma hit en sommarmorgon för att uppleva det …

 

24 juli, 2017 av Christer

Sen axgång

Statistikförarna har redan meddelat vilken spannmålsskörd vi kommer att få, den meddelas bli 4% större än fjolårets eller 3,7 miljarder kilo. Jag är ändå försiktig med att i detta skede utlova nånting för med säkerhet vet man inget innan skörden är bärgad. Nå, till deras försvar kan man väl räkna att det faktiskt står skördeuppskattning i meddelandet jag fick i min e-post häromdagen.

Visst ser det ändå bra ut om man nu inte råkar ha sett nån kalender på en tid, i mitt fall är det nog min senaste axgång sen jag inledde karriären som självständig bonde anno 1988. Utan att nu göra större beräkningar så kan man gott uppskatta en 3 veckors försening jämfört med normala år. Jag sådde i och för sig sent i början av juni så visst spelar också det sin roll men också de som sådde tidigt i början av maj har försenad utveckling av grödorna. Vädret har annars varit hyffsat härstädes frånsett temperaturen som legat betydligt under det normala, därtill var jorden kall i våras då tjälen låg länge kvar med långsam groning som följd.

Ännu ska vi inte kasta yxan i sjön, förhoppningarna står till en varm augusti och september månad. Kanske blir det som för 2 år sen så att sommaren kommer först då skolorna inleder höstterminen? Då hade vi 6 veckor med, som svenskarna säger, jättefint väder med början i medlet av augusti. Den minnesgode kanske minns att det sen slutade med en iskall inledning av oktober, det är nu inget man ser fram emot denna höst.

Lite bilder får beskriva läget på en av de åkrar som är längst hunnet

Trots sen sådd har bestockningen varit alldeles tillräcklig.

Också strålängden räcker till.

Jag var lite i valet och kvalet vad gällde användning av stråförkortningsmedel då det också leder till en försening av mognaden med några dagar. Det såg ändå så grönt ut, tjockt och långt att jag valde att ge en 0,3L Cerone per hektar. Om skörden blir sen är det ju desto viktigare att växten står upprätt för liggväxt torkar nog inte upp om det börjar gå åt oktober till innan tröskningen.

Friskt strå ända ner till roten.

Växtligheten är oftast frisk om man har någon form av växtföljd eller som här korn efter grönsaker. Kalla nätter ger ändå riklig dagg som när växtligheten är tät knappt torkar upp under dagen så jag satte med 0,25L Comet + 0,25L Prosaro per hektar. Kanske lite onödigt när växten ser frisk ut men när man ändå körde stråstärkning så gick det av bara farten. Ett friskt strå hjälper ju också till att hålla växten upprätt.

9 kärnor per rad i medeltal.

Axlängden kanske något kortare än vad jag normalt brukar ha, räknade till 9 kärnor i medeltal på huvudskotten. Kanske den sena sådden är orsaken? Jag brukar ha över 10 i allmänhet.

Hoppsan, tiden går snabbt när man har roligt samt lite problem med bildöverföringen från Lumian. Så nu får det här räcka för denna gång så att jag hinner få 4 timmar sömn innan nya utmaningar skall prövas……..

……ska försöka återkomma till läget på mina huvudgrödor grönsakerna inom kort.

Jaa och kornsorten heter Elmeri ifall nån undrar 🙂

Nu god natt!

 

 

22 juli, 2017 av Nisse

Halvtid

Vi är nu ungefär i mitten av växtsäsongen. Vårarbetena och sprutandet är förbi och det är bara att vänta på hösten. Sent är det – jag räknar med att vi är nästan tre veckor efter det vanliga. Men så är direktsådden också senare än vanlig sådd.

Det såg eländigt ut då halmen stack upp ur brodden men nu syns den inte alls. Däremot syns det tydlig skillnad mellan mulljord och lerjord. Leran är betydligt sämre. Vi klarade oss i år utan skyfall som i fjol somras dränkte brodden på stora områden. Det har regnat tillräckligt men ganska stilla och ofta.

Vi har en hop med trädgårdsmylla invid en åker och såmaskinen gick litet in på hopen. Där ser man minsann skillnaden mellan lerjord och prima mylla (som Christer har). På lerjorden är vetet ljusgrönt och kort men på myllan mörkgrönt och långt. Men man får försöka med de leråkrar man ärvt …

Precis som Kalle så förundrar jag mej över hur man kan få skörd utan gödsling. Om en bill sitter fast så att konstgödseln inte matas ut ordentligt så syns det minsann tydligt. Och där man kört dubbelt så är växtligheten betydligt bättre. Problemet är bara att priserna är så usla att det inte är lönt att satsa mera på bättre skördar. Blir det en bra skörd i år så sänks väl priserna ännu mer. Så jag bryr mej inte ett smack om höga hektarskördar – det är viktigast att minska på utgifterna. Fast om man kan få bättre skörd till låg kostnad så är det ju värt att försöka. En betydande ökning av gröngödslingsvallen för att förbättra strukturen har jag redan börjat med men det syns först på längre sikt. I år visar resultatet vid halvtid på en hyfsad skörd. Inte rekordskörd men inte heller katastrof. Hösten avgör sist och slutligen hur slutresultatet blir.

För övrigt så kör jag ut flisved för andra flisningen. Den första omgången är redan torr. Det är ingen brist på vindfällen och torra träd men det är en hel del arbete att sätta i hopar. Man borde göra det på vintern då det är svalare och då marken är frusen. Jag såg att traktorhjulen också skadade en del rötter fastän jag tagit bort kättingarna. Det har inte gått så bra med körandet. Ibland är det för hett i hytten så man håller på att få värmeslag och inte är det bra om det regnar heller för då blir det så halt att köra.

Då det regnar så bygger jag. Flissilon har jag byggt om och satt in en vibrator. Det blev som vanligt mera arbete än man räknat med för då man en gång börjat så måste både det ena och det andra fixas först …

Vibratorn är en gammal cirkulationspump där pumpdelen frusit sönder men motorn är i bra skick. Jag har pumphjulet kvar men borrade ett hål och satte en bult åt ena sidan men en tyngd i ändan. Då motorn tvinnar så börjar den darra eftersom bulten förstör symmetrin på pumphjulet. Man ser tydligt att pumphuset frusit sönder. För att inte flisen skall hamna i vägen för skruven så satte jag en gammal målningsburk över pumphjulet. Det gamla pumphuset som gått sönder är bortkastat.

Ett problem med vibratorn är placeringen. Jag satte den mitt på en skiva som är ganska löst fästad så den kan darra ordentligt. Möjligen flyttar jag den litet och sätter till mera vikt på bulten så osymmetrin blir större. Jag var tvungen att bygga om bottnen så att ingenting hindrar flisen att falla över skivans kant. Minsta hinder i nedre kanten på skivan gör att flisen stannar upp. Det är litet besvärligt att testa systemet nu då det går åt så litet flis men det verkar som om vibratorn tömmer ganska bra. Den taggiga metallskivan i bottnen roterar då skruven går och det är viktigt att den tar undan flisen vid skivkanten.

Jag måste också dränera under flissilon. Allt emellanåt måste man reparera kedjan som driver skruven och då måste man krypa ned under flissilon. Det är inte så trevligt då det är blött eller isigt där under. Nu satte jag in ett täckdikningsrör som hoppeligen för bort vattnet.

Det finns en mängd rör (till växthuset) och elkablar under flissilon eftersom huvudcentralerna för el och vatten  finns vid pannrummet. Elkablarna skyddade jag med gula plastspiraler avsedda för hydraulikslangar. De är starka och den gula färgen gör att de syns bra. Svarta kablar i lerjord är ganska svåra att se. Oftast brukar jag skydda kablar med tryckslangar av plast men då det gäller en kabel som man in kan eller vill ta loss för att träda genom ett rör så är de gula spiralerna utmärkta.

Förutom vedkörandet så är det i juli högsäsong för byggandet. Det gäller att få så mycket gjort som möjligt för det är inte trevligt att bygga i januari … Nu är växthuslidret i turen och jag sågar virke på Logosolen av torra stockar. Det är bra att kunna såga precis det man behöver och just nu skall jag såga spikregler som är 5 cm breda i ena ändan och 15 cm i den andra och det går ju bra med Logosolen. Den har två vevar för inställning av bredden och de är oberoende av varandra.

Lillkissan är nu i värsta busåldern och rusar omkring och klättrar upp med byxbenet då man dricker kaffe. Den är litet misstänksam mot hundvalpen i grannhuset men de kan redan äta från samma skål och sova på samma trappsteg. Men man måste vara mycket försiktig då man går genom en dörr för den kan helt plötsligt ha rusat fram. Liv i luckan är det minsann …

 

 

18 juli, 2017 av Kalle

Lite grann från ovan…

Nu är jag inte så insatt i fotomodellvärlden, men jag tycker mig har läst eller hört att vissa fotomodeller brukar tala om ofördelaktig fotovinkel.

Nu förhåller det sig så att även mina åkrar har en ofördelaktig fotovinkel, nämligen uppfrån.

Men vi tar det från början. Jag har en granne som har en drönare och använder den flitigt och är riktigt duktig på densamma. Nu råkar det sig så lägligt att jag råkar ha mina utskiften precis vid hans gård och då kan man ibland få se saker som är superintressanta, men inte alltid roliga att se. Häromdan råkade mina skiften att dyka upp i hans Facebookflöde och just precis – det avslöjade allt.

Skiften som sett ganska bra ut när man vandrat i dom avslöjar sig obarmhärtigt på flygfotot.

Foto: Bo-Göran Nygårds

Förklaringar till skiftena enligt dom nummer som finns på bilden (kunskapen sviktade, siffrorna vägrade komma med i texten i WP)

  1. Detta är ett av de skiften som jag köpte in i höstas och således är vi inte riktigt du med varandra ännu.Trots det ser harvrebrodden helt ok ut, men nog visar bilden att jag inte är van med annat än rektangulära skiften. Det är lite dubbelkört och ostbiten i mitten som följer skiftets form ser näst intill löjlig ut.
  2.  Samma sak, ett nytt skifte och här märkte jag nog vid sådden att hade försenat mig lite så det blivit för torrt. Precis just där växten är som allra sämst märker man nog också ”i verkligheten” att strukturen är ogästvänlig. För torr när det är torrt, för vått när det är vått.
  3. Här finns väl inte så mycket att tillägga. Växten ser väl ut som den skall och sprutspåren är på rätt plats
  4. Bloggkollegan Christer konstaterade häromsistens när vi träffades vid vägkanten att ”du har visst lämnat en nollruta” och det kunde man ju tro, men den är nog helt oavsiktligt missad. Det handlar alltså om remsan nästan i mitten som är ljusgrön. Mer om den senare. Gällande detta skifte är jag dock mer än nöjd för jag gick bort mig totalt längsmed norra sidan (på bilden längst ner) när jag sådde och trodde det skulle se ut som jag vet inte vad vid broddskjutningen, men med hjälp av famnstake och mycket funderande verkar tom sprutspåren ha kommit på rätt plats. Huruvida man får vara stolt över att man lyckats städa upp klanteri man själv åstadkommit eller ej vet jag inte, men hur som helst är jag det.

Sådär helt utanför egna missar tycker jag det är en rätt häftig bild och jag tackar fotografen/flygaren som naturligtvis gett mig lov att använda bilden här på bloggen

Åter till den ljusgröna remsan. Det handlar alltså om att fyllningslarmet på såmaskinen inte vill ha något samarbete med mig och har tackat för sig. Detta i kombination med lathet/tanklöshet gjorde att maskinen gick tom på gödsel och konstruerade en liten bit EKO-åker till mig. På bilden ser det illa ut, men i verkligheten mångdubbelt värre. Bilden tagen 13.7 visar inte så tydligt hur bedrövligt det är ställt, det är lite svårt att fånga detta fenomen på bild.

 

Däremot visar två uppdragna strån från varsin sida om gödselgränsen tydligt varför man lägger ut tilläggsgödsel  till växterna. Jag behöver knappast säga vilket som är vilket, men det ena strået har fått 90 kg kväve, det andra ingenting.

 

Behöver knappast heller berätta att jag nu förstår ännu mindre hur det är möjligt att idka ekologisk odling och få nånting alls i trösktanken.

Bästa eko-odlare, jag är imponerad över det ni håller på med, men jag förstår inte hur det går till.