20 februari, 2010 av Sonja

Om korna kunde prata

Ja, då skulle vårt jobb vara en aning enklare. Att se att en ko har illa att vara är en sak, att förstå varför den har det är en helt annan. Nu har vi en ko som till synes inte felar något alls, men ändå har hennes mjölk minskat med 20 kg/dag. Hon äter, dricker, beter sig normalt och är pigg. Ändå är något på tok. Om hon bara kunde berätta var felet finns.. Vår veterinär undersökte henne men kom inte på vad kon har för fel. Vi har själva följt med henne, men kan inte heller säga vad som är problemet. Man känner sig så maktlös i sådana här fall.

20 februari, 2010 av Nisse

Optofibersvetsning

Det blev en fibernätsdag i dag. Jag anslöt Thomas Antas till vårt fibernät genom att svetsa fast hans fiber till en kontakt och installera en konverter som ändrar lasersignalen till en vanlig Ethernetsignal som man kan koppla till datamaskinen. Förstås var det fel i dokumentationen (mitt eget slarv) men det gick bra med andra försöket. Ungarna var glada för nu blev Buu-klubben mycket mycket snabbare …

På tal om HP:s knappar så hade en liten tvååring lyckats plocka bort en stor del av dem från Thomas maskin och han skulle behöva små reservdelar för att få dem tillbaka. Men det går inte utan hela tangentbordet måste  bytas. Det är inget framsteg minsann – om inte annat så borde HP dela ut dessa smådelar gratis som PR.

Vi kör ju 100 Mbit/s i vårt fibernät sedan år 2003 då vi nästan blev den första byn med fibernät i Finland. Tyvärr gick fibersvetsen sönder så vi fick vänta en månad på reparationen och då hann en by i Österbotten fem dagar före oss. Hela fibernätet är heimlaga för på den tiden byggde ingen fibernät.  Numera handlar många på nätet (i Sverige, Tyskland, England och USA) och ringer med IP-telefoner samt ser på TV (Sveriges TV).

Nog blir man litet fundersam då samma rördelar kostar tre gånger mera i Finland än i Sverige. Då vi bytte värmesystem i fjol så köpte vi allting från Sverige över nätet och sparade omkring tusen euro. Det är bara att gå till http://www.prisjakt.nu och se på prisnivån.

I Lappträsk finns det över 80 anslutna till fibernätet och över 40 av dem i Hindersby. I början var trafiken inte så stor men numera jobbar många över nätet och annars bara blivit vana vid snabba förbindelser. Det finns ingen återvändo till långsammare nät mera utan nu är det bara frågan om när vi går över till Gigabits nät.

20 februari, 2010 av Kalle

Dator-raseri

Såhär ligger det till; Jag har ett förflutet som datorreparatör och dito försäljare. Det var på 90 talet som jag utbildade mig till datormontör och sedan började serva och sälja datorer. Det gick några år, sedan blev laptoparna så vanliga att dom konkurrerade ut mina hemmabyggen.
Nu kan man bara konstatera att tiden rusar så snabbt så att idag kan man inte reparera eller anpassa en dator själv fast man har kunskapen till det. Skifttangenten lossnade på en av husets datorer (En av frassarna drog löst den) och nu skulle jag behöva en liten reservdel för att få tillbaks den. En sådan säljes ingenstans, enda möjligheten är att skicka datorn på service till HP och det kostar väl som en ny.
Är detta verkligen den ”utveckling” vi vill ha? Inte jag i varje fall!

19 februari, 2010 av Mats

Mötesvecka

Den här veckan har haft mötestema. I går hade vi en träff med ett 15-tal ekologiska djuruppfödare där vi diskuterade vad vi kan göra för att öka tillgången på ekologiskt nötkött. Det produceras en massa ekokalvar i vår region, men eftersom det finns för få specialiserade uppfödare går en hel del av de här kalvarna till konventionell uppfödning. Råvara och efterfrågan finns alltså, det är bara ett litet mellansteg som saknas.

I diskussionen konstaterade vi att en bromskloss för de flesta verkar vara att ungtjurarna skall gå på bete första sommaren. Det innebär att man i många fall har dem ute i hagen när pubertetshormonerna dundrar på som värst. Det är inte helt ofarligt, vare sej för skötaren eller eventuella grannar de träffar på om de rymmer ur hagen. Att den ekologiska produktionen var lönsam var det ingen som ifrågasatte, det är de rent praktiska aspekterna som orsakar frågetecken.

Vi beslöt att fortsätta med att reda ut en del frågetecken kring betet och hur man hanterar den sidan. Några av de närvarande överväger att satsa mer på den här nischen, skall bli spännande att se var det landar.

18 februari, 2010 av Kalle

INKOMST!

En gammal bekant som jag inte vill träffa igen dök upp här hos oss i kväll. Det var Kölden som hälsade på igen. -20 återigen och Husbonden morrar.
Det blev alltså innejobb i kväll. Det innebar att de obligatoriska odlingsplanerna för inkommande säsong nu är klara. Det innebär alltså att man skriver ner vad man har för planer inför säsongen, vad man skall så var, hur man tänker gödsla etc etc. Detta är ett krav från myndigheterna men också en viktig hjälp i egna lönsamhetskalkyler. Jag är lite av en räknenisse, sköter tex bokföring och deklaration helt själv och vill ha stenkoll på lönsamheten, dvs vad som lönar sig bäst, hur mycket det lönar sig att bearbeta jorden och hur mycket gödsel man skall använda och så vidare bortåt. Säsongen i år blir 10 ha ryps (Eos), 15 ha vete (Zebra) 5 ha landskapsträda och 5 ha havre (Belinda). Havren lönar sig inte men den funkar bra för att bryta sjukdomar som lurar på vetet. Om det bara skulle gå så skulle jag odla ryps på hela arealen, men det går inte att odla ryps mer än vart fjärde år på samma skifte. Även detta pga växtsjukdomar.
Det är jätteroligt att experimentera sig fram med olika tekniker och spela med metoder. Man kan plöja eller direktså, man kan gödsla maximalt eller bara litet, man kan så grunt eller djupt, man kan så tidigt eller sent, osv osv och kontentan av detta är att dom ca 45 odlingssäsonger man förhoppningsvis håller på med detta är alldeles för lite för att man skall hinna lära sig detta yrke!

17 februari, 2010 av Nisse

Stark hjälpreda

Inte skulle det bli nånting av skogsarbetet utan min starka hjälpreda: Belarus 825 turbo med lastare och fjärrstyrd hydraulisk vinsch:

Lastare med vinsch

Lastare med vinsch

(klicka på bilden för att förstora den)

Weimers hydrauliska vinsch (Sverige) är radiostyrd och styrningen fungerar verkligen (jag var litet misstänksam förrän jag testat den). Vinschen är den svarta grejen på övre bommen och en vajer går via två block till nedre bommen – titta på kroken som hänger där till höger. Givetvis har jag själv byggt fästet til vinschen – av 15 mm järn så det håller nog.

Inget mera stönande och vippande så ryggen bryts av. Den här drar omkull träden bara man trycker på knappen. Men om det är hård motvind så skall man inte ens försöka – ett träd som är 30 meter långt far dit vinden blåser oberoende av vinsch och traktor …