19 mars, 2010 av Mats

Mer om arrende

Signaturen ”några frågor” frågade tre saker i en kommentar till inlägget ”Kontorsdag” och svaret blir så långt att det får bli ett eget inlägg.

”Hur hittar man markägare som är villiga att arrendera så stora arealer då?”

Om du menar den där svensken minns jag inte, jag har för mej att han arrenderade en gammal herrgård av nån församling eller stiftelse. Om du menar var vi hittar arrenderingsvilliga markägare i Österbotten är väl svaret att det inte är så lätt och tyvärr är arrendenivån därefter.

De flesta som arrenderar ut sin mark är äldre jordbrukare som lagt ner verksamheten och vars barn inte vill eller kan driva verksamheten. Men det är sällan några riktigt stora arealer det rör sig om. T.ex. jag själv arrenderar c. 30 ha sammanlagt och den arealen kommer via 4 olika arrendegivare.

”Hur mycket pengar lämnar egentligen över efter allt extra slitage och arbete?”

Hur mycket som blir över varierar förstås beroende på gröda, odlingsmetotoder, jordens bördighet o.s.v. Men om inkomster minus direkta utgifter med dagens prisläge i medeltal är c. 400 €/ha (enligt Pro Agria) och arrendenivån i t.ex. min hemkommun Pedersöre 2009 var c. 190 €/ha så blir det inte mycket över till lön och maskiner. Då finns det områden där arrendenivån ligger på 3-400 €/ha, hur de som betalar det vänder sin miniräknare vet jag inte riktigt. Jag får det inte att gå ihop.

I vår region finns många djurägare som behöver areal för att sprida stallgödsel, vilket ibland används som motivering för att betala höga arrenden. Enligt min mening räcker inte heller det räcker som förklaring, med arrendenivåer som gör odlingen olönsam skulle det ju vara en bättre affär att skänka bort gödseln istället.

”Hur många km från gården brukar ni ha de arrenderade arrealerna?”

Också det varierar förstås. Olika jordbrukare har olika gräns för hur långt de orkar köra för ett arrende. De flesta verkar ha en gräns nånstans mellan 10 och 20 km från hemgården, men visst finns det de som kör ännu längre.

19 mars, 2010 av Nisse

Planering är A och O

Mats skrev om Kurskväll och det är högsäsong för kurser och seminarier just nu. Tyvärr passar det inte en aktiv skogsbonde så bra för om man kommer hem klockan sju så borde man hinna äta litet – och så är man så trött så man troligen somnar på kvällen. Men i  går kväll slutade jag litet tidigare och gick på NSP-lokalavdelningens årsmöte (Nylands svenska producentförbund).

Det var inget muntert möte för priserna på spannmål är så i botten att det inte lönar sej att odla nu.  Det lutar nog åt grönträda för en stor del av åkrarna i år. Då kan man spara på utgifter för utsäde, gödsel, sprutmedel och bränsle. Men som Thomas Antas sade så är det utmärkt att i år testa nya sorter och grödor för man har mycket litet att förlora.

Arbete blir det inte brist på. Det finns hur mycket som helst som borde göras  och då det kom en massa nysnö i går – rena snöstormen – så tror jag det blir planeringsdag i dag. Det gäller att noga fundera på vad man sår i år och så planera byggnader och maskiner.

Sedan många år tillbaka har jag minskat på pappersarbetet och använder datamaskin i planeringen. Eftersom jag kör Linux så är alla program gratis och bara att ladda ned från nätet där man också får hjälp med problem i de otaliga forum det finns för olika områden. Såplanen gör jag på OpenOffice men maskiner och byggnader behöver ritningar och då gäller QCAD och Xfig.

Förr åkte man omkring och samlade broschyrer på mässor och demonstrationer men numera surfar jag på nätet runt halva världen och laddar ned uppgifter. De företag som inte finns på nätet existerar bara inte för mej.

Här ett exempel på ritningarna till det nya flislagret:

Pannrum med flislager

Pannrum med flislager

18 mars, 2010 av Sonja

I väntan på sommaren

Sommaren kändes minsann som en avlägsen dröm igår då jag var ute och fixade foder åt djuren; det blåste, snöade och var kallt! Idag har det igen snöat, men nu på kvällen såg det igen lite mera lovande ut; det regnade! 😉
Nog blir det ju sommar även i år, men i väntan på den så sätter jag upp en bild av vår jersey-kviga Heisala Ersey, även kallad Sötis eller Sötnos (ni förstår säkert varför 😉 )

Sötis på besök hos fammo o faffa


Bilden är tagen i fjol på sommaren, då Antte var ut och gå med Sötis. De var och hälsade på hos hans föräldrar. 🙂

Sötis är en renrasig jersey. Hon är ganska bortskämd, vilket i praktiken betyder att man inte kan gå in i HENNES kätta utan att skrapa henne! Dessutom har hon blivit lärd att gå i grimma, så hon brukar komma emot då man tar upp grinden till boxen och villa ut och gå.
Söt är hon, inte kommer man någors från det! 🙂

18 mars, 2010 av Mats

Kurskväll

Ikväll är det kurskväll. Information om förändringar i stödsystemet och en del aktuellt inför växtsäsongen. Rätt så bra uppslutning.

17 mars, 2010 av Nisse

Och skogens stolta fura faller med ett brak …

Videon där Nisse sågar tallar kan ses på YLE Arenan

17 mars, 2010 av Mats

Nattmat

Vid  gårkvällens kvällsrond till ladugården hade korna slut på foder så jag körde ut en rundbal åt dem. I och med det kom jag på ett tillägg till mitt inlägg om trotjänaren.  Den har faktiskt en nackdel som framträder så här års, nämligen att den saknar motorvärmare. När termometern börjar gå mot -15 till -20 är den rejält trögstartad. Lösningen är att värma strategiska punkter (vevhus, insug, och hydraulpump) med värmepistol innan man drar i snöret. Hur länge var och en skall värmas beror på hur kallt det är och bedömningen fodrar viss vana och fingertoppskänsla. Den här vintern har minsann tränat upp den vanan och jag börjar så småningom bli en riktig hejare på att värma lagom länge.

Så den dag ”Kallstart av liten förbränningsmotor” är OS-gren kan jag nästan garantera Finland en medalj.