13 augusti, 2017 av Christer

Fortsatt dålig efterfrågan.

Jag skrev ett inlägg om marknadsproblemen för ett par veckor sen och närde då lite förhoppning om att situationen reder upp sig till skolstarten. Så har nu inte skett utan problemen sprider sig till ytterligare produkter och situation är ytterst prekär. Övriga media har nu också noterat saken som till och med nått förstasidesstatus i Vasabladet.

Bland annat på Facebook har folk engagerat sig i saken och jag har fått en hel del samtal från folk som värnar om den inhemska produktionen. Folk har bland annat varit förbannade över att storkök och förädlingsindustri använder sig av utländska varor så att bönderna här hemma får plöja in sina grödor. Det har också kommit förslag om ordnande av självplock, marknadsförsäljning, REKO-kampanjer, donationer till mathjälpen m.m. Även här på bondbloggen kom det några förslag som kommentar till mitt förra inlägg.

Vad gäller självplock så har man jämfört med jordgubbsodlarnas självplock och förundrat sig över att grönsaksodlarna inte använder sig av samma system vid marknadsföringsstörningar. Och visst allt är möjligt men jämförelsen haltar ändå lite. De jordgubbsodlare som säljer via självplock har satt det i system redan när dom planerat odlingen, allt från marknadsföring till parkeringsutrymmen ja till och med barnskötsel har planerats i god tid. Att på en några dagars varsel åstadkomma detsamma i en grönsaksodling för att ta hand om en omgång grönsaker som har ett par tre dagars skördeintervall är inte lätt. Dessutom är inte planteringen planerad för skörd av folk som inte har vana att röra sig i och skörda i fältmässiga odlingar. Produktmängderna är heller inte små, en hektar blomkål kan förväntas ge mellan 10 och 30 ton skörd så ett visst antal kunder fodras det nog. Medel-Meikäläinen äter inte många kg blomkål i året.

Det är ändå roligt när folk engagerar sig, här i Vasa har till och med REKO-admin startat försäljning av vissa odlares överskott. Och visst kan uppmärksamheten resultera i att några odlare blir av med en del av sina överskottslager men någon långsiktig lösning tror jag inte att det är.

Vill man delta i kampanjen att rädda den inhemska grönsaksproduktionen så är nog det bästa att man noga kontrollerar ursprung, skippar halvfabrikaten som ofta innehåller  utländska produkter samt ber den lokala handlaren ta hem lokalproducerade grönsaker till försäljning. Har man möjlighet till att handla i den lokala gårdsbutiken eller REKO-försäljningen så går också större del av inköpen direkt till producenten.

Det här är något vi kan ta oss ur genom att konsumera rätt!

Också broccolin som är så hälsosam har dålig åtgång.

1 augusti, 2017 av Christer

Vad äter folk?

Det är så dålig efterfrågan på grönsaker att jag undrar vad folk äter denna sommar?

Jag befarade ju marknadsstörningar denna sommar då skörden kom sent igång och säsongen på så vis blir lite kortare. Det brukar vara så. Men nu verkar det som om det inte bara är utbudet som är för stort utan efterfrågan verkar också ha gått ner. Handlare och förmedlare rapporterar också om svag handel trots att varorna nu är verkligt billiga. Odlarpriserna ligger långt under fjolårets nivå och det pressar naturligtvis odlarnas ekonomi då förnödenheternas pris har stigit på det mesta som används i odlingen. Så låga är priserna att man noga får överväga om skörd- och förpackningskostnaderna täcks av intäkterna från marknaden. En kollega blev till och med tvungen att permittera de långsammaste arbetarna eftersom de inte lyckades få ihop produkter ens till egen lön.

Varor lämnas oskördade.

När det inte löns eller är möjligt att placera skörden av färskvaror på marknaden så är det lika bra att lämna dem kvar på åkern. Och det kan man nu sen skördetvånget i stödvillkoren tagits bort göra helt enligt reglerna. Men visst tar det emot när förstklassiga produkter som man jobbat med, planterat och rensat ogräs i inte kan skördas när det så är dags. Sallat till exempel är ingen lagervara och borde så här i mitten av sommaren skördas inom några dagar vid optimal tillväxtgrad. Råkar det då vara stopp på marknaden så finns just inga alternativ till att plöja in skörden. Skörden kunde dock till exempel användas till förädling av halvfabrikat men i industrin används numera mest importerad råvara.

Här har optimal skördetidpunkt för att motsvara FinneFarm-kvalitet passerats.

På bilden ovan har den optimala skördetidpunkten gått förbi och de tre plantbäddarna mitt i bild som kunde ha gett ett 20-tal pallar (ca 5000kg) skörd får plöjas in i åkern. Nya planteringar är färdiga att skördas om några dagar så det är inte lönt att skörda det som håller på att bli för gammalt för då lämnar du efter alltmera.

Nu står förhoppningarna till att marknaden börjar dra lite bättre när storkök och arpetsplatsbespisningar kör igång efter semestrarna. Tyvärr brukar det vara svårt att få en korrigering av priserna om dom körts i botten som dom nu har gjort.

Men frågan kvarstår, vad äter folk?

19 maj, 2017 av Christer

Också små början är början.

Äntligen kom vi igång med sådd och plantering här också! Ett par veckor senare än de senaste åren och en 8-10 dagar senare än normalt. Försökssålöken och lite isbergssallat fick vi i jorden innan nya regn satte stopp för vidare plantering.

18.5.2017. Vårplanteringen inledd

Mulljordarna här i Långmossen har torkat bättre även om tjälen fortfarande ligger kvar på sina ställen så här har det såtts en hel del spannmål redan. Inte jag dock, även om jag har en del vårplöjt och harvat färdigt för sådd så prioriterar jag grönsakerna i väntan på att lånemaskin för spannmålen blir ledig. I kyrkbyn där grönsakerna odlas i år är jordarna lite tyngre lerhaltiga finmojordar som hittills varit lite för fuktiga för att bearbetas, jag håller fast vid min 5-åriga odlingsplan även om det skulle ha gått bättre att plantera här i Långmossen. Det är inte bara de senaste veckornas snöbyar och smältande tjäle som hållit marken fuktig, det kalla vädret har bidragit till att upptorkningen gått långsamt. Men nu har det blivit varmare så kanske sätter det lite fart på upptorkningen.

Upptorkningen jaa…. det betyder ju också att jag borde få rågen övergödslad innan det blir för torrt så att gödseln inte löses upp. Tog en sväng dit nu på morgonen och snön uppe vid skogskanten hade nog smultit bort samt fältet torkat upp så pass att det borde bära traktorn om jag eventuellt behåller förbreddningshjulen monterade. Men sen är ju frågan hur mycket gödsel man ska satsa på? Övervintringen har varit någorlunda OK med tanke på vinterförhållandena men torkan vid sådden i höstas ledde till att groningen inte lyckades så bra som den gjort de senaste åren. Så beståndet är glesare än brukligt och bestockningen ojämn. Finns det några bra beräkningsgrunder för hur mycket gödsel det löns att sätta dit?

19.5.2017. Höstrågen är gles i år……

….även om det på håll ser lite grönare ut.

Som jämförelse på hur olika utvecklingen åren emellan är så postar jag en bild ur arkivet.

Övergödsling av hybridråg 25.04.2015.

15 maj, 2017 av Christer

In och ut, ut och in…..

…..har vi burit plantorna morgon och kväll under senaste vecka. Med nattemperaturer som närapå legat lägre under 0-strecket än vad motsvarande dagsdito gjort och nån snöby däremellan så har det inte stimulerat till plantering. Det är trots allt lättare att bära plantorna än att försöka skydda dem för vintervädret ute på åkern.

Plantor på avhärdning flyttas in under tak till natten på grund av kölden.

Och när det är så kallt att vi i meteorologiska termer närapå har vinter och tjäle fortfarande finns så hjälper det inte heller så mycket att täcka planteringarna med väv. Så det är lika bra att invänta varmare väder, under dylika förhållanden är det heller ingen större risk att plantorna växer oss ur händerna.

Det är i meteorologiska termer snudd på vinter nu!

Så istället för plantering har jag skördat palsternackor och plöjt och harvat lite för spannmålen även om den nog kommer att sås först efter att jag fått de första grönsaksplanteringarna och -sådderna gjorda.

10.5.2017. Palsternacksskörden på slutrakan.

Våren är bondens tid och det tycker man tydligen också i stan för trots att fotoutställningen är över så ”pryder” bonden fortfarande stadsbilden. 😀

Bonden ”pryder” stadsbilden?

Att vädret påverkar våra förehavanden har också media tacknämligt noterat. Blev i medlet av veckan kontaktad av YLE Pohjanmaa som sett att jag på FinneFarms facebooksida meddelat att plantorna avhärdas i väntan på plantering. Dom ville göra ett nyhetsinslag om väderproblematiken för oss bönder. Visst sa jag, ”men nu är det så att finska nog inte är min starkaste sida och det kan bli som när åländska Micke kokade gröt”! Det går säkert bra tyckte reportern. Så nu har man också gjort sin första nyhetsrapport på det andra inhemska. Trots att resultatet inte är mycket att yvas över efter 7 vintrars och 2 somrars finskastudier och att få en stor mikrofon under näsan definitivt inte gör saken lättare så dristar jag mig ändå till att länka till inslaget här: http://areena.yle.fi/1-4138401?autoplay=true

Under inkommande vecka har i alla fall utlovats lite varmare väder så det blir nog bråttom med sådd och plantering, vi ligger trots allt nu ca 10 dagar efter i schemat!

Tofsviporna tycker nu också att det är hög tid att inleda säsongen…..

 

20 januari, 2017 av Christer

Vinter?

När jag idag jobbade i skogen som nu är i det närmaste snöfri så slog mig tanken att kanske det ligger nåt i det där med den globala uppvärmningen trots allt. För även om det varit snöfattigt också tidigare så känns det nog som om de snöfattiga vintrarna återkommit lite oftare på sistone.

Men när man sen knäpper på radion eller kollar övriga media så rapporteras det om snöstormar i syd-Europa med förstörda grönsaksodlingar som följd. Det rapporteras från Sverige att grönsaksbristen fått grönsakspriserna att två och tredubblas om det överhuvudtaget finns grönsaker att fås. Här hemma däremot så sänks priserna, knepigt med den här så kalla de marknaden. Väderrapporterna söderifrån meddelar rekordsnö och -kyla så då ställs ju funderingarna kring den här globala uppvärmningen lite på kant. Inte vet man vad man skall tro?

Det är i och för sig inte så illa med lite snöbrist vad gäller själva skogsavverkningen speciellt då man jobbar med motorsåg, man slipper snö i nacken och är det som idag lite på minussidan så hålls också skor och kläder torra. Åtminstone utifrån, någon grad kallare skulle inte skada då det lätt blir lite fuktigt inifrån speciellt om man nu försöker få nåt uträttat också. Lite vitt på marken skulle också ge en knapp timme längre ljus då det lätt blir mörkt i den täta granskogen utan snö. Några minusgrader skulle också göra gott för bärigheten när det är dags att börja köra ut virket, ännu är det i det närmaste ofruset i skogen. På åkern däremot så har det frusit bra och v i har nu en 30 cm tjäle trots att det varit varmt. Kanske kyldes marken ner redan under köldperioden i början av november så att det inte krävdes så mycket kyla senare?

Förutom att sätta sista handen vid röjning av lite dikeslinjer så gör jag också en sista gallring av granskogen runt om kring. Där jag högg i dag var beståndet kring 80 år gammalt så åldersmässigt borde det varit klart för slutavverkning men dom har stått vått och relativt tätt under lång tid så dom är väldigt trögväxta. En del stock kommer det förstås från ett så gammalt bestånd och riktigt kvalitativ vara dessutom. Småkvistigt och så tätvuxet att det nästan krävs förstoringsglas för att räkna årsringarna. Det blir nog till att såga upp lite virke åt sig själv för de stora skogsbolagen har svårt att betala dess rätta värde. Något snickeri skulle kanske värdera stockarna lite annorlunda.

Det går kanske lite inflation i skogsbilder så här års men sätter med några ändå 🙂

20.1.2017. Snöfritt var det här.

Här på andra sidan diket gallrade jag ifjol.

Grovleken på stubbskäret i ett 80-årigt bestånd är inte mycket att yvas över, men här sitter spiken stadigt i alla fall….. om man får in den slagen vill säga 🙂

 

 

16 januari, 2017 av Christer

Halpuuttaminen.

Ordet i rubriken känns som en svordom i producentens ögon och jag håller med om det som Charlotta skrev i sitt senaste inlägg. Sen är det nog så att oberoende av vilka försäkringar om att sänkningarna tas ur handelns marginaler som ges så kommer nog i förlängningen en del att tas ur producentens fickor om inte annat så genom uteblivna prisförhöjningar. Att direkta krav på sänkningar av producentpriserna skett tillstods också efter att det påtalades av producentorganisationerna. Och för bland annat kålens del så skedde en prissänkning redan veckan innan kampanjen som också berör en hel del frilandsodlade grönsaker och rotfrukter.

Tillika så andas åtminstone jag lite optimism i all bedrövelse för följdverkningarna av oegentligheterna i kampanjen, som tacksamt nog noterades av riksmedia, visar att det finns ett stöd för den inhemska produktionen. Alla konsumenter gillar nog lägre priser i butikerna och även vi producenter i och med att ett lägre butikspris på inhemska grönsaker kunde medföra en större efterfrågan och en bättre konkurrenssituation gentemot importgrönsakerna. Men då gäller det nog att löftet om att prissänkningarna tas ur handelns marginaler infrias. Intressant var det att ta del av kommentarerna som till överväldigande del kritiserade kampanjen. Man gillar nog fortfarande inte att man ”sparkar på den som redan ligger” eller att man genom falsk marknadsföring försöker skaffa sig ”billiga poäng” och större marknadsandelar i det här landet.

Att oegentligheterna den här gången påtalades här i Österbotten trots att de nog också skett annorstädes kanske har att göra med den senaste tidens politiska beslut, vi är nog just nu lite extra finkänsliga här. Vi gillar inte att bli lurade och minnet är gott när så sker, många undviker fortfarande gödselmedel från det norska bolaget trots att det gått många år sen man genom att hota med prisförhöjningar fick producenter att köpa gödsel innan prissänkningen. ”Normal” maximering av handelns förtjänst ingår ju i marknadsspelet men rena lögner godtas inte.

”Rätt ska va rätt” gäller fortfarande trots att många täcks försöka med annat.