1 augusti, 2017 av Christer

Vad äter folk?

Det är så dålig efterfrågan på grönsaker att jag undrar vad folk äter denna sommar?

Jag befarade ju marknadsstörningar denna sommar då skörden kom sent igång och säsongen på så vis blir lite kortare. Det brukar vara så. Men nu verkar det som om det inte bara är utbudet som är för stort utan efterfrågan verkar också ha gått ner. Handlare och förmedlare rapporterar också om svag handel trots att varorna nu är verkligt billiga. Odlarpriserna ligger långt under fjolårets nivå och det pressar naturligtvis odlarnas ekonomi då förnödenheternas pris har stigit på det mesta som används i odlingen. Så låga är priserna att man noga får överväga om skörd- och förpackningskostnaderna täcks av intäkterna från marknaden. En kollega blev till och med tvungen att permittera de långsammaste arbetarna eftersom de inte lyckades få ihop produkter ens till egen lön.

Varor lämnas oskördade.

När det inte löns eller är möjligt att placera skörden av färskvaror på marknaden så är det lika bra att lämna dem kvar på åkern. Och det kan man nu sen skördetvånget i stödvillkoren tagits bort göra helt enligt reglerna. Men visst tar det emot när förstklassiga produkter som man jobbat med, planterat och rensat ogräs i inte kan skördas när det så är dags. Sallat till exempel är ingen lagervara och borde så här i mitten av sommaren skördas inom några dagar vid optimal tillväxtgrad. Råkar det då vara stopp på marknaden så finns just inga alternativ till att plöja in skörden. Skörden kunde dock till exempel användas till förädling av halvfabrikat men i industrin används numera mest importerad råvara.

Här har optimal skördetidpunkt för att motsvara FinneFarm-kvalitet passerats.

På bilden ovan har den optimala skördetidpunkten gått förbi och de tre plantbäddarna mitt i bild som kunde ha gett ett 20-tal pallar (ca 5000kg) skörd får plöjas in i åkern. Nya planteringar är färdiga att skördas om några dagar så det är inte lönt att skörda det som håller på att bli för gammalt för då lämnar du efter alltmera.

Nu står förhoppningarna till att marknaden börjar dra lite bättre när storkök och arpetsplatsbespisningar kör igång efter semestrarna. Tyvärr brukar det vara svårt att få en korrigering av priserna om dom körts i botten som dom nu har gjort.

Men frågan kvarstår, vad äter folk?

24 mars, 2016 av Christer

Framtidens mat.

Vetenskapsredaktören Marcus har nu och då pratat om 3D-skrivare och det samt det i Kvanthopp pågående E-nummerlotteriet har fått mig att dra mig till minnes lite filosoferande kring framtidens mat. Och det kan ju vara passligt så här i slutet av fastetiden att fundera på mat som omväxling till alla skogsrelaterade inlägg.

Det har gjorts försök att med 3D-skrivarteknik framställa konstgjort kött och om det lyckas så kan väl det mesta i matväg framställas på samma sätt. Hur det egentligen går till har jag inte mycket kännedom om men nån form av biomassa måste väl utgöra grunden? Och det får mig att för min inre syn se jordbrukaren producera någon ensilageliknande produkt som processas industriellt till lämplig konsistens.

För att rationellt hantera matproduktion och för att bibehålla tankar kring färskhet och närproducerat borde de olika maträtterna ”skrivas” ut i köket, det må sen vara frågan om storkök eller hemma i den egna lilla kokvrån. Om det här slår igenom så är supermarketarnas livsmedelsavdelningars era över för jag antar att leveranserna av den behövliga biomassan kan göras direkt till kunden. Lämpligast kan det ske med samma typ av tankbil som används för pälsdjursfoder. Varje kök förses med en behållare eller silo av lämplig storlek dit tankbilen levererar lämplig mängd biomassa med jämna mellanrum.

Den i köket placerade 3D-skrivaren tar sen från behållaren åt sig biomassan anefter behov och tillsätter färg- och smakämnen enligt de förprogrammerade recepten som finns lagrade i dataminnet och ”skriver” sen ut maträtter med rätt form och konsistens. Kanske behövs ytterligare nån form av upphettning i ugn eller Micro innan rätten är klar.  Det här kan säkert helautomatiseras så att man via ”nätet” kan ge orders om vad som önskas till frukost, lunch eller middag för dagen så att maten är klar vid den tidpunkt man önskar.

Vad tror ni? Är det här utopier eller är det möjligt? Och i så fall är det en utveckling vi vill ha? Ni får gärna kommentera eller vidareutveckla mina tankar.

GLAD PÅSK!

21 januari, 2015 av Nisse

Mjölnarstart

I vår serie ”Djär allt sjölv” (Gör allt själv) har vi nu kommit fram till mjölnarnivån. Vi köpte alltså en Osttiroler minikvarn. Jag tyckte tidigare att det var en leksak men vid närmare inspektion så visade det sej vara en riktig stenkvarn även om den är liten. Och den mal riktigt prima mjöl.

Det börjar vara svårt att hitta en kvarn som fungerar numera. Och så måste man mala en stor mängd varje gång så mjölet hinner bli ”duntjitt” (unket, dävet ??).

 

Vi har testat den en månad och maler råg till gröt och vete till bröd. Det är ganska fint att koka gröt av nymalet mjöl. Rågmjölsgröt på alldeles nymalet mjöl med alldeles nykokt lingonmos är en lyx som knappast den finaste restaurang kan erbjuda ..

DSCN4564

Yngsta barnbarnet åt också så nästan skeden åkte med.

DSCN4565

 

12 juli, 2012 av Christer

Kvällsvard.

På tal om mat så tyckte jag det passar att lägga in en bild på resterna av dagens lunch som vi värmde till kvällsvard i kväll. I vanliga fall sköter frugan matlagningen men idag var det faktiskt vår praktikant Max som stod för kockandet. En smaklig soppa på fjolårets sista rödbetor blev resultatet, riktigt gott var det. Kan tänkas att det var ett försök att påverka bedömningen av praktikvitsordet, ett gott försök i så fall 🙂

Estnisk rödbetssoppa á la Max, batong och yoghurt till kvällsvard för omväxlings skull.

Kanske ger soppan den kraft jag behöver för de återstående sysslorna. Det blev lite extra kvälls- (natt-) jobb för en framring på traktorn behagade börja läcka under dagens stråstärkarbesprutning. Blev tvungen att montera ett bredare hjul på traktorn inför kvällens sallatsskörd men det vill jag ogärna använda till den återstående spannmålsbesprutningen då det trampar ner onödigt mycket av grödan.

Bäst att fortsätta jobba……………..

10 november, 2011 av Christer

Smörbrist.

Onsdagskvällarna är vikta för vattengymnastik tillsammans med hurtiga yrkesbröder och -systrar arrangerat av Folkhälsan, man måste ju röra på sig lite för att hålla sig i form :). Denna onsdagskväll blev det sålunda en tur till bassängen i Smedsby.
Frugan deltar också och på hemvägen menade hon att kylskåpet fordrar lite påfyllning så vi styrde in till den nattöppna butiken vid rondellen. Mjölk och smör hörde till det som behövdes men verkar numera höra till kategorin bristvaror. Nåjaa, 2 mjölkpaket fanns i alla fall kvar så mjölk till morgongröten fick vi men smörögat får jag nog klara mig utan i morgon ty inte ett enda smörpaket fanns kvar. På smörets plats fanns i stället ett meddelande från mejeriet där man beklagade att man på grund av råvarubrist inte kunde leverera smör.

Hur har det nu blivit så här? Börjar ju snart likna efterkrigstidens brist på varor? Det är ju inte så länge sen man ojade sig över det finländska smörberget. Minns också en diskussion några beslutsfattare emellan vid tiden för EG-anslutningen då mjölköverskottet skulle minskas genom att slakta korna, samtidigt var det brist på kalvkött så kalvköttsproduktion kunde man satsa på. Men HALLÅ, varifrån trodde man att kalvarna kom?

Många mjölkproducenter har hörsammat uppmaningen, däribland vår egen Bondbloggs-Mats, och jag förstår dem. Mats lyfte nyligen på hatten för oss trädgårdsproducenter i en kommentar men jag måste nog meddela att jag högaktningsfullt viftar med mössan åt djurproducenterna som dagligen, vardag som helgdag tar hand om sina djur.
Även om jag inte själv har kor så är dom inte helt obekanta för mig, mina föräldrar hade nämligen kor fram till 1978. Jag deltog ibland i arbetet i ladugården och även om Snövit, Majros och dom andra korna gav så mycket positiv respons på skötseln (välskötta kor har ju så snälla ögon) så behövs det också bra betalt för mjölken för att motivera till fortsatt produktion. För jag antar att det är därför som många mjölkproducenter avslutat mjölkproduktionen då ersättningen inte motsvarat de uppoffringar som krävts.

Nåväl, kanske det nu blir ändring på detta? Läste nämligen nyligen en notis om att Livsmedelsindustriförbundet aviserar förhöjda matpriser nästa år på grund av att råvarornas pris stiger. Och det är väl vi bönder som står för råvarorna och därmed borde få ta del av prisförhöjningen? Hur som helst så borde något ske snabbt för annars är det snart inte enbart mjölk och smör det är brist på, att höja produktionen är nämligen inte gjort i en handvändning!

Kanske blir man ännu tvungen att skaffa sig en ko för det tyckte också min mormor då hon vid ett besök i grönsakslandet förbarmade sig över alla växtrester som vi lämnade efter oss på åkern ”Noo sko ni behöv ha i koo tå ni har så de mytji maat”.

26 januari, 2011 av Mats

Det lantliga köket

Att man jobbar hemma innebär ju att man oftast intar sina måltider hemma vid köksbordet. En logisk följd av föregående är att lunchen ofta består av rester från de måltider familjen äter tillsammans. Om det råkar lämna några potatisar och ett par köttbullar över från kvällsmaten kastas de inte, det blir ju perfekt åt mej följande dag. ”I vår familj har vi ingen hushållsgris, pappa äter hemma på dagarna” är ett citat som används hos oss. Ekonomiskt och miljömässigt är det förstås jättebra, gastronomiskt lämnar det ibland en del att önska.  På pluskontot bör man dock notera att det ju öppnar upp för en hel del intressanta experiment i köket och det går ju att ta ut svängarna ordentligt när det inte drabbar nån annan än mej själv. Ett begränsat urval ingredienser som egentligen inte hör ihop, gärna i kombination med tidsbrist, är bra för kreativiteten. Alternativt sänker det kritiska tänkandet, vilket är ungefär samma sak.

Idag stod t.ex. nötbringstortilla med pepparsås och Bondmors paprikasallad på menyn. Komponenterna var alltså överbliven nötbringa och pepparsås (söndagslunchen), några tortillabröd (fredagsmyset) och paprikasallad (pizzasallad från lördagkvällen). Resultatet var inte så dumt faktiskt, tvärtom. Det blir en del pyttipanna och omeletter eftersom de är grunder man kan kombinera med lite vad som helst, men egentligen är ju tortillan är en motsvarande standardbas man  kunde bygga en hel del varianter från. En nackdel med de här nyskapande recepten är ju dock att de är rätt svåra att upprepa, sannolikheten för att det skall finnas exakt samma ingredienser i kylskåpet samtidigt en gång till är ju inte så stor.

Fast alla experiment har ju inte blivit så bra heller, finns det inget annat i kylskåpet än makaroner och lutfisk är det svårt att göra nåt riktigt spännande av det. En kollega berättade att ett av hans lågvattenmärken var den dag han åt sill med brunsås och inget annat, men dit har jag ännu en bit kvar.