Om nu någon betvivlar över hur roligt det kan vara att bli tvingad eller få den äran att leva på lokalproducerad mat så finns nu ett sammandrag av Michael “Micke” Björklunds österbottniska vecka på svenska.yle.fi, varsågoda döm själva. Inslaget innehåller en video från tisdagens besök på FinneFarm.
Etikett: närmat
Å roligt har vi……
……..mest hela tiden men idag lite roligare än vanligt. Dessutom var det riktigt upplyftande att träffa folk som uppskattar det man jobbat med hela säsongen.
Vi hade idag en lite extraordinär dag med ett celebert besök av mästerkocken “Micke från Åland”. Han har antagit en utmaning om att äta ultralokalt under veckan och idag var det vår tur att få bestå råvarorna till lunchen. Vad det hela går ut på får Ni läsa själva på YLE’s liveblogg.
Med ett 40-tal olika grönsaker att välja på så fick Micke det delikata problemet att det blev lite för mycket att välja på och han fick dessutom orders om att max 6 olika grödor fick han välja. Valet föll på kålrabbi, specialsallat, spenat, brysselkål, morötter och tare (som är en lökväxt som vår iranska jobbare odlar här). Brysselkålen och morötterna tog han med sig för att använda senare men de övriga fick bli en vegetarisk lunch som faktiskt föll oss alla i smaken. Som sagt det mesta finns att läsa på livebloggen men jag kompletterar med lite egna bilder för att visa hur roligt vi hade.
Vad är tjööpismaat ?
Eftersom vårt kök brann upp (svagt överdrivet) så har vi ätit litet tjööpismaat (inköpt, färdiglagad mat) och jag undrar hur i alla världen de lyckas få den att smaka absolut ingenting ? Den “lasagne” som jag åt senast såg ut som en odefinierbar smörja och bara genom att läsa etiketten kunde den identifieras som lasagne. Smaken var ungefär samma som färdiglagad rostbiff eller färdiglagad korvsås – alltså ingen smak alls. Jag vet att färdiglagad mat består av billiga kemikalier men det är ändå en bedrift att lyckas får lika smak på allting. Alltså ingen smak alls.
Visst äter vi billig och enkel mat till vardags på bondlandet men det är i alla fall riktig mat som har smak och där olika rätter har olika smak. Det blir väl så att bara de riktigt rika i framtiden har råd att äta riktig mat av riktiga råvaror. Resten får äta billiga kemikalier. Och så vi bonnlurkar som måste odla vår egen mat i vårt anletes svett. Så vi lever rena lyxlivet även om vi inte har penagr …
Närmat…..
tangerade jag i gårdagens inlägg och det lönade sig tydligen för idag blev jag bjuden på lunch av närmatsprojektet 🙂 Projektet Närmat och kvalitet hade arrangerat en föreläsning för grönsaksodlare och potatisproducenter till kvällen men där hade jag tyvärr inte möjlighet att delta. Men lunchen på YA i Närpes hann jag med i alla fall då den råkade sammanfalla med våra leveranser till sydösterbotten. Det är inte alla dagar man blir bjuden på lunch tillsammans med folk som har ett så stort intresse för genuina råvaror 🙂
På hemvägen passade jag på att besöka en av mina tidigare arbetsplatser för att i väntan på vårbruket insupa lite inspiration …….. vilket kan behövas, det har ju utlovats nya snöfall till i morgon.
Dagen har nog bestått av arbete också ifall någon undrar och den gångna helgen blev också arbetsfylld. De vill ju bli så att det man inte får gjort under veckan får lov att utföras under veckoslutet. Traktorn har trilskat vid start en längre tid och jag visste att det var dags för en ny startmotor så en dylik hade jag redan skaffat hem, till all lycka. På lördag kväll ville den nämligen inte längre så det blev en akut reparation långt in på sena kvällen. Trångt och smutsigt var det men jag var i alla fall glad att den sade upp kontraktet i hallen och inte ute i skogen.
Ursprung.
Nej, nej, detta inlägg har inget att göra med armbindlar eller den senaste tidens debatt!! Här är det frågan om helt lagenlig märkning som jag nu under vintern förfinat något inspirerad av dagens GPS-teknik.
När det gäller vår dagliga mat är det nog helt berättigat att få veta varifrån det vi stoppar i oss härstammar. Och då är det inte fråga om någon form av diskriminering utan helt rättmätig information.
Efter att vi gick in i EG (senare EU) blev det ett tag lite “fult” att skylta med inhemskt och finländskt, allt skulle värderas lika i den fria marknadens anda. Strikta sorterings- och paketeringsregler infördes och vi odlare skolades för att t.ex. alla europas morötter skulle se exakt lika ut. Ett system för “EGenkontroll” infördes och förpackarens kvalitetsansvariga skulle innan leverans granska en viss procent av försändelsen. Hela proceduren blev så pass komisk att jag har förträngt detaljerna men i det lilla familjeföretaget där man ofta själv eller tillsammans med familjen förpackat produkter under dagen så skulle innan leverans den kvalitetsansvarige öppna förpackningarna och granska sorteringen samt föra protokoll över arbetet. Ett arbete som ofta samma person just utfört eller kanske makan/maken vilket gjorde saken ännu känsligare 🙂 Protokollen skulle sparas och jag har väl ännu någon mapp liggandes i förrådet. Visst är kvalitetskontroll viktigt men dylika system är nog mera lämpade för storföretagen och industrin än inom familjejordbruket, här får nog var och en svara för att kvaliteten är den rätta. Efter hand luckrades regelverket upp något och kravet på produkternas rakhet och storlek har lindrats något.
I takt med att miljöfrågorna och det horribla med att frakta maten runt hela jorden blivit omdiskuterat så har närmat och lokalproducerat blivit allt populärare. På lokalplanet har det väl alltid varit så och nere i europa har det lokala värderats högre än det importerade. Här höll det ett tag på att helt styras över till “standardprodukterna” vilket mest gynnat handeln som på så vis fritt kunnat köpa upp billiga partier världen över. Visst är närmatsboomen också en trend som allt annat men jag tror nog att den kan bestå ganska länge, ökade transportkostnader och miljöproblem i de mer tättbefolkade områdena bidrar säkert till det.
Men tillbaka till min egen märkning som detta egentligen skulle handla om. Jag har som sagt under vinterns lopp efterhand kompletterat förpackningarnas produktinformation med GPS-koordinaterna för den plats där produkten är odlad. De kunder som köper våra produkter kan om dom så vill knacka in koordinaterna i lämpligt kartprogram och på så vis lokalisera produktens ursprung. Jag tycker att detta berättar mera än enbart odlarens / förpackarens adressuppgifter som är den normala informationen.
Så här ser det till exempel ut på de morötter som vi packat idag.
Vad tycker Ni? Kom gärna med synpunkter och förslag till ytterligare förbättringar av produktinformation.
Uppdatering 19.4
Bongade följande produktinformation häromdagen:
Tillåter mig betvivla att denna purjo är finländsk, skulle ha varit roligt med koordinaterna över ursprunget 🙂
Om någon känner på sig att information är riktig så rätta mig i så fall.
Citybönder odlar eget
Min Morgon fick besök av Börje Ölander, medlem i Hertonäs matandelslag. 115 hushåll har slagit sig ihop och hyrt en åker för att kunna få närproducerad, god mat på sina tallrikar.
Ur Min Morgon 20.5.2011
Programvärdar: Sonja Kailassaari och Matilda Gyllenberg.
Produktion: Cityportal Ab