26 september, 2017 av Christer

Rågen tröskad.

Fick rågen tröskad idag i fina förhållanden. I motsatts till vad statistikförarna påstår så blev det ingen rekordskörd men ändå betydligt bättre än vad jag hade förväntat mig i våras. Den såg inget vidare ut då efter att istäcket släppte och jag hade nog plöjt upp de sämre partierna i våras om alternativen skulle ha varit lönsammare. Men nu är jag glad att jag gav den en chans, råg är nog en märklig växt att kunna komma igen trots dåliga utsikter.

Så pass illa såg det ut då i våras att jag inte brydde mig om att tilläggsgödsla efter snösmältningen, ogräsen tog jag dock hand om -man vill ju inte uppföröka ogräsbanken. Senare när jag såg att det trots allt fanns potential till någon form av skörd så lät jag tilläggsgödsla enligt växtläget med hjälp av N-sensorteknik.

Och den sena tilläggsgödslingen hjälpte säkert till att höja skörden, som sagt ingen rekordskörd och inte mycket att yvas över men så här hastigt prövat så kom det ca 5m³ per tröskad nettohektar. Fukthalten under 20% vilket är bra för råg men så var den väl mogen också, det är ju ändå 380 dagar sen den såddes. Halmen var så torr och skör att den till en början ställde till besvär då den smulades sönder till modd och belastade sållen hårt. Efter att ha sänkt varvtalet på slagorna och justerat luften så blev det bättre.

25.9.2017 Rågen tröskas i för årstiden riktigt fina förhållanden, det ändå som saknades var lite vind så att dagg och rimfrost hade torkat lite tidigare på dagen. Nu fick vi vänta till middagstid innan tröskningen kunde inledas för dagen.

Kvällsdimman och -fukten kom tidigt i det lugna vädret men vi fick all råg tröskad innan dess. Blir nog en kall natt trots att det var närapå 20 grader varmt på eftermiddagen.

 

24 september, 2017 av Christer

Gammal är äldst….

…..får man åter konstatera. Nisse håller ställningarna här på bloggen när orken för oss yngre tryter. Jag lyfter på hatten!

Att mitt skrivande lämnat på hälft beror både på humöret, marknadsproblemen avlöstes av dåligt väder, och mycket arbete. Blomkålen som var på tapeten då senast hade jag inte så stora problem med då jag råkade ha små mängder att skörda när det var som besvärligast.

Däremot såg det väldigt illa ut för isbergsallaten. Ett tag såg det ut som om jag skulle bli tvungen att plöja in 7 ton sallat men sen råkade några större producenter ut för problem i odlingen och jag fick möjlighet att bidra med lite sallat för industribruk. Tydligen så passade pris och kvalitet så det blev ytterligare några leveranser. Efter att på några dagar och i ett par repriser ha skördat 9-10 ton sallat vid sidan om de övriga produkterna så blev det sängen istället för tangentbordet när mörkret föll för dagen. Att ”rädda isbergssallaten” fick bli första prioritet. Samtidigt får jag väl revidera mina tidigare uttalanden att industrin mest använder importsallat, nu gick det en hel del och det blev sist och slutligen bara ca 3 ton som lämnade oskördat.

Till månadsskiftet började det lugna ner sig lite på sallatsfronten så vi passade på att inleda morotsskörden ett par veckor senare än normalt och nu har vi också inlett purjoskörden likaså också ett par tre veckor försenat. Båda grödorna ser annars friska och fina ut men någon rekordskörd blir det inte, till det har nog tiden runnit ut.

Tröska spannmål har jag inte gjort ännu men det ser ut som om rågen kan tas imorgon. Kornet behöver nog ytterligare en till två veckor vackert väder innan det är moget.

Rågsådd hade jag planerat in till lördagen för tre veckor sen och hann plöja samt harva åkern men när jag kopplade till såmaskin började det regna och det nybearbetade fältet sög ju i sig all fukt som en svamp så det är först nu som det verkar torka så pass att det går att så. Kommer nog trots den sena tidpunktern att på vinst och förlust så rågen i och med att utsädet är överårigt och det inte är någon idé att spara det till nästa höst eftersom grobarheten redan är på nedåtgående.

Det har väl hänt lite ett och annat ytterligare men det får räcka så här för denna gång. Ska väl försöka bättra mig lite vad gäller bloggandet nu när mörkret lägger sig och utearbetena avslutas allt tidigare för dagen.  Lägger till lite bilder 🙂

31.08.2017 Isbergssallatsskörd i arla morgonstund.

9.9.2017. 3 ton isbergssallat blir till gödsel för höstrågen…….

…..plöjning av sallatsåkern inför sådd av hybridråg. Det var ursprungligen tänkt att den skulle sås efter tidigt korn men eftersom kornskörden blir sen så får det bli plan B. Kan ju vara intressant att se hur rågen tar sig efter sallat också.

Men sen blev det regn innan jag hann så…..

……och åkern höll sig för våt för sådd i flera veckor.

Mellan skurarna skördar vi blomkål….

…..morötter….

….och packar för leverans.

En bra dag köar bilarna vid lastbryggan 🙂

 

 

 

 

13 augusti, 2017 av Christer

Sorten har betydelse

Gick en runda genom rågåkern i kväll och nu syntes det bra hur mjöldrygaangreppen blir denna säsong. En utdragen blomning lär ju vara stor orsak till svåra angrepp av mjöldryga och  i år var blomningen utdragen på grund av svår vinter och kall sommar.

En sak som också ser ut att hålla sträck är att de nya pollenplussorterna verkar klara angreppen bättre då jag inte hittade just några angrepp i Magnifico medan Allawi var svårt angripen. Tänkte inte så desto mera råg i år men har lite överbliven Allawi från ifjol som jag tänkte så upp så det var ju synd att angreppen verkar svåra för just den sorten. Man vet ändå inte hur nästa säsong utfaller det kan ju gå vägen ändå.

I övrigt så har nog rågen tagit sig bra, den står fortfarande och nu hade tyngden i axen som matats böjt strået så att jag ser över växten igen. Det som såg så bedrövligt ut i våras kommer nog att ge lite skörd i alla fall 🙂

12.08.2017 Råg Magnifico

12.08.2017 Råg Allawi

Magnifico det ljusare till höger medan Allawi till vänster ser lite mörkare ut i färgen.

25 juni, 2017 av Christer

Precisionsodling.

Läste en artikel om den digitala revolutionen i jordbruket i NyTeknik , tyvärr så gav inte kommentarerna till artikeln något mervärde. Kanske kunde vi få till lite bättre och konstruktivare debatt här?

Precisionsodling eller vad man nu ska kalla det när det är frågan om att tillföra och göra odlingsinsatser i rätt tid och mängd är vad jag menar här. Att man som i mitt fall precist placerar plantor på rätt avstånd och i raka rader kunde också kallas precisionsodling men det är inte det jag syftar på denna gång. Kanske om jag använde mig av gps-teknik för att rätt placera raderna så kunde det omfattas av precisionsodlingssystemet.

Jag har väl försökt mig på att t.ex. bevattna och gödsla enligt nån form av behovsbedömning men det har inte gjorts med desto större tekniska hjälpmedel. Oftast är det regnmängder och uppskattad avdunstning, tillväxt och okulär bedömning av plantornas färg samt eventuella kvävemätningar med jordmånsväskan som stått som beslutsunderlag. Inte speciellt avancerat med andra ord.

En liten försmak av att mera precist och med hjälp av avancerad teknik tillföra gödsel fick jag härom veckan då jag testade att tilläggsgödsla rågen med hjälp av N-sensor utrustad entrepenadspridare. Rågen var ju väldigt ojämnt utvecklad och fältet innehöll en hel del svaga partier som det knappt lönar sig att satsa ytterligare insatser på så jag tyckte att det var ett bra objekt att testa dylik utrustning på.

N-sensor utrustning för styrning av centrifugalgödselspridare.

Det blir många skärmar att hålla koll på när tekniken gör intrång i hytten. Vore nog dags för standardisering så att det mesta kunde skötas via traktorns egna skärm.

Intressant att se hur N-sensorn tolkat växtligheten.

Sen gödslingen har tillväxten varit snabb, ja t.o.m. lite för snabb för jag hann inte ge de bästa partierna den stråstärkningsbehandling som jag hade avsett göra innan den gick i ax. Den når mig nu under armarna och blir antagligen manshög innan stråskjutningen avstannar. Så dess vidare öde står nog och faller med vädrets makter. Hoppas ändå hinna ta mig tid för att utvärdera ”projektet”.

Om någon av läsarna har erfarenheter av dylika mackapärer eller annan precisionsodlingsutrustning så vore det intressant att ta del av Era erfarenheter.

17 mars, 2017 av Christer

Vår i luften.

En dag som denna känns det inte rätt att skriva om skidåkning så jag lägger följetongen på hyllan.

För nu är det vår i luften!

Tofsvipan kom flygande på sitt kännspakt vingliga sätt och solen sken samt gav oss flertalet plusgrader. Jag satte sista handen vid anskaffande av grönsaksfrön under större delen av dagen men när det var klart måste jag bara ut för att kolla läget i jord och skog.

Här utanför gården har isen legat tjock på åkern så första kollen gick till rågåkern för att se om läget var lika kritiskt där, det är ju inget vidare om is och vatten ligger på åkern och kväver de till våren vaknande rågskotten. Så riktigt farligt såg det ändå inte ut då det inte behövs mycket värme till innan rågåkern befrias från istäcket men ännu kan ju mycket hända. Att rågbrodden blev gles i höstas då det var så torrt att sådden grodde ojämnt gör ju inte saken bättre……. men vi får se framåt maj hur det går.

Rågåkern 17.3.2017

Det som jag reagerade över vid tjäl- och snömätningsrundan i onsdags  var att det i år fanns is överallt, också där marken lutar vilket kanske beror på att regn och smältande snö frusit fast på den kalla marken utan att rinna bort. Det finns nämligen en hel del tjäle speciellt på åkrarna den milda vintern till trots men så har det förstås varit väldigt sparsamt med isolerande snö. Och köldknäppen i början av november for säkert iväg med det mesta av den i jorden lagrade sommarvärmen. För den intresserade kan jag meddela att på plöjd åker låg tjälen 56 cm djupt och på stubbåkern 42 medan det i skogen varierade från 4 till 22 cm. Rikligt med is fanns det också i skogsdikena och många trummor var igenfrusna så smältvattnet sökte sig alternativa rutter ner mot vattendragen.

Frånvaron av ordentlig tjäle i skogen oroar mig lite för jag har en del virke liggandes som jag inte hann få ut innan resan till andra sidan Atlanten. De senaste dagarna har jag inte heller hunnit dit då det varit fullt upp med vårbestyren inför odlingssäsongen. Dessutom har jag besvärats av nån slags inflammation i axeln som gör vänstra armen orkeslös och då är man ganska hjälplös i skogen. Den håller som tur är på att bli bättre så jag tror jag försöker mig på lite skogsarbete nu i helgen då det i början av nästa vecka står en del möten antecknade i almanackan.

Om man nu kommer sig till skogen för byvägen är blöt och gropig och skogsvägen var rena isbanan idag, det var just och just att man tog sig fram med paketbilen. Ska man köra virkeslass borde man nog sätta på iskedjorna och det har varit ett stort problem under hela vintern för jag kan inte för böveln komma ihåg vart jag lade dem i våras när jag tog av dem. Jag har letat överallt men neäe dom finns inte att hittas på nåt  av de ställen jag brukar sätta dem. Antagligen har jag satt dom på nåt ställe där jag säkert skulle hitta dem? :/

Långmossvägen (bygdeväg 17619) 17.3.2017. Vårvädret går hårt åt vår livsnerv…….

….. medan klingisen ligger tjock på skogsvägen.

Bilden ovan om någon illustrerar i alla fall att vi går mot ljusare tider 🙂

5 november, 2016 av Christer

Kortvarig höstplöjning.

Som det ser ut nu så blir årets höstplöjning blott två dagar lång.

Friluftsverkstaden 3.11.2016. Förbereder höstplöjningen med att demontera dubbelhjulen.

Friluftsverkstaden 3.11.2016. Förbereder höstplöjningen med att demontera dubbelhjulen.

På torsdagskvällen hade det blivit så pass kallt att det började vara kört med skördandet, väderprognosen utlovade dock varmare väder om en vecka så eventuellt kunde det gå att återuppta skördandet av det sista då. Under tiden som det inte går att skörda kan man ju inleda höstplöjningen, tänkte jag. Demonterade därför dubbelmontagen och monterade plöjningsdäcken på torsdagskvällen och hämtade bolagsplogen på fredag förmiddag efter att ha satt igång arbetet åt dom andra här hemma. Tog en morotspåse med och for för att plöja där jag kommer att odla grönsaker nästa sommar, det är ju viktigast att få dom åkrarna i skick, spannmålsåkrarna kan jag plöja i vår om det visar sig nödvändigt.

Här ska det odlas grönsaker nästa sommar.

Solfå-åkern 4.11.2016. Här ska det odlas grönsaker nästa sommar.

Åtta timmar senare har jag 8,5 ha plöjt, bränsletanken tom och morotspåsen halväten. Åkte hem för att fylla på bränsle och äta lite varm mat, morötter i all ära men det kan bli för mycket av det goda om kosten blir alltför ensidig. Vi hade främmande så det blev att tillbringa en timme med dem innan jag åter for för att plöja vidare, denna gång till grannkommun Malax där jag har en åker. I kyrkbyn hade det gått riktigt bra att plöja under dagen men i Malax hade jorden redan börjat frysa till, termometern på banken i Övermalax visade -7° då jag vid ett-tiden hade plöjt klart. Iddes ändå inte påbörja plöjningen av ytterligare åkrar utan gick till sängs. I morse var det tio grader kallt så jag betvivlade att det skulle gå att plöja längre, tog ändå spaden och åkte till åkern där rågen skördats och kunde konstatera att det inte var alltför mycket fruset då den rikliga halmmängden isolerat bra. Så den åkern har jag plöjt närapå klar idag, återstår ett par vändtegar. Jorden var inte stelfrusen men ändå lite seg idag så det gick nog tyngre än igår men det kan också bero på att åkern inte plöjts på tre höstar då rågen föregicks av kummin och rågen direktsåtts.

Rågåkern 5.11.2016 Höstplöjningen avslutas?

Rågåkern 5.11.2016 Höstplöjningen avslutas?

Jorden var inte lika följsam idag så det blev inte så snygg plöjning men det är förövrigt inte lätt att plöja liggväxtrågåkrar annars heller. Nu gjorde kylan halmen spröd så det var inga problem med att den skulle ha fastnat i plogen som annars brukar vara fallet vid plöjning i lång halm.