13 augusti, 2017 av Christer

Sorten har betydelse

Gick en runda genom rågåkern i kväll och nu syntes det bra hur mjöldrygaangreppen blir denna säsong. En utdragen blomning lär ju vara stor orsak till svåra angrepp av mjöldryga och  i år var blomningen utdragen på grund av svår vinter och kall sommar.

En sak som också ser ut att hålla sträck är att de nya pollenplussorterna verkar klara angreppen bättre då jag inte hittade just några angrepp i Magnifico medan Allawi var svårt angripen. Tänkte inte så desto mera råg i år men har lite överbliven Allawi från ifjol som jag tänkte så upp så det var ju synd att angreppen verkar svåra för just den sorten. Man vet ändå inte hur nästa säsong utfaller det kan ju gå vägen ändå.

I övrigt så har nog rågen tagit sig bra, den står fortfarande och nu hade tyngden i axen som matats böjt strået så att jag ser över växten igen. Det som såg så bedrövligt ut i våras kommer nog att ge lite skörd i alla fall 🙂

12.08.2017 Råg Magnifico

12.08.2017 Råg Allawi

Magnifico det ljusare till höger medan Allawi till vänster ser lite mörkare ut i färgen.

25 juni, 2017 av Christer

Precisionsodling.

Läste en artikel om den digitala revolutionen i jordbruket i NyTeknik , tyvärr så gav inte kommentarerna till artikeln något mervärde. Kanske kunde vi få till lite bättre och konstruktivare debatt här?

Precisionsodling eller vad man nu ska kalla det när det är frågan om att tillföra och göra odlingsinsatser i rätt tid och mängd är vad jag menar här. Att man som i mitt fall precist placerar plantor på rätt avstånd och i raka rader kunde också kallas precisionsodling men det är inte det jag syftar på denna gång. Kanske om jag använde mig av gps-teknik för att rätt placera raderna så kunde det omfattas av precisionsodlingssystemet.

Jag har väl försökt mig på att t.ex. bevattna och gödsla enligt nån form av behovsbedömning men det har inte gjorts med desto större tekniska hjälpmedel. Oftast är det regnmängder och uppskattad avdunstning, tillväxt och okulär bedömning av plantornas färg samt eventuella kvävemätningar med jordmånsväskan som stått som beslutsunderlag. Inte speciellt avancerat med andra ord.

En liten försmak av att mera precist och med hjälp av avancerad teknik tillföra gödsel fick jag härom veckan då jag testade att tilläggsgödsla rågen med hjälp av N-sensor utrustad entrepenadspridare. Rågen var ju väldigt ojämnt utvecklad och fältet innehöll en hel del svaga partier som det knappt lönar sig att satsa ytterligare insatser på så jag tyckte att det var ett bra objekt att testa dylik utrustning på.

N-sensor utrustning för styrning av centrifugalgödselspridare.

Det blir många skärmar att hålla koll på när tekniken gör intrång i hytten. Vore nog dags för standardisering så att det mesta kunde skötas via traktorns egna skärm.

Intressant att se hur N-sensorn tolkat växtligheten.

Sen gödslingen har tillväxten varit snabb, ja t.o.m. lite för snabb för jag hann inte ge de bästa partierna den stråstärkningsbehandling som jag hade avsett göra innan den gick i ax. Den når mig nu under armarna och blir antagligen manshög innan stråskjutningen avstannar. Så dess vidare öde står nog och faller med vädrets makter. Hoppas ändå hinna ta mig tid för att utvärdera ”projektet”.

Om någon av läsarna har erfarenheter av dylika mackapärer eller annan precisionsodlingsutrustning så vore det intressant att ta del av Era erfarenheter.

17 mars, 2017 av Christer

Vår i luften.

En dag som denna känns det inte rätt att skriva om skidåkning så jag lägger följetongen på hyllan.

För nu är det vår i luften!

Tofsvipan kom flygande på sitt kännspakt vingliga sätt och solen sken samt gav oss flertalet plusgrader. Jag satte sista handen vid anskaffande av grönsaksfrön under större delen av dagen men när det var klart måste jag bara ut för att kolla läget i jord och skog.

Här utanför gården har isen legat tjock på åkern så första kollen gick till rågåkern för att se om läget var lika kritiskt där, det är ju inget vidare om is och vatten ligger på åkern och kväver de till våren vaknande rågskotten. Så riktigt farligt såg det ändå inte ut då det inte behövs mycket värme till innan rågåkern befrias från istäcket men ännu kan ju mycket hända. Att rågbrodden blev gles i höstas då det var så torrt att sådden grodde ojämnt gör ju inte saken bättre……. men vi får se framåt maj hur det går.

Rågåkern 17.3.2017

Det som jag reagerade över vid tjäl- och snömätningsrundan i onsdags  var att det i år fanns is överallt, också där marken lutar vilket kanske beror på att regn och smältande snö frusit fast på den kalla marken utan att rinna bort. Det finns nämligen en hel del tjäle speciellt på åkrarna den milda vintern till trots men så har det förstås varit väldigt sparsamt med isolerande snö. Och köldknäppen i början av november for säkert iväg med det mesta av den i jorden lagrade sommarvärmen. För den intresserade kan jag meddela att på plöjd åker låg tjälen 56 cm djupt och på stubbåkern 42 medan det i skogen varierade från 4 till 22 cm. Rikligt med is fanns det också i skogsdikena och många trummor var igenfrusna så smältvattnet sökte sig alternativa rutter ner mot vattendragen.

Frånvaron av ordentlig tjäle i skogen oroar mig lite för jag har en del virke liggandes som jag inte hann få ut innan resan till andra sidan Atlanten. De senaste dagarna har jag inte heller hunnit dit då det varit fullt upp med vårbestyren inför odlingssäsongen. Dessutom har jag besvärats av nån slags inflammation i axeln som gör vänstra armen orkeslös och då är man ganska hjälplös i skogen. Den håller som tur är på att bli bättre så jag tror jag försöker mig på lite skogsarbete nu i helgen då det i början av nästa vecka står en del möten antecknade i almanackan.

Om man nu kommer sig till skogen för byvägen är blöt och gropig och skogsvägen var rena isbanan idag, det var just och just att man tog sig fram med paketbilen. Ska man köra virkeslass borde man nog sätta på iskedjorna och det har varit ett stort problem under hela vintern för jag kan inte för böveln komma ihåg vart jag lade dem i våras när jag tog av dem. Jag har letat överallt men neäe dom finns inte att hittas på nåt  av de ställen jag brukar sätta dem. Antagligen har jag satt dom på nåt ställe där jag säkert skulle hitta dem? :/

Långmossvägen (bygdeväg 17619) 17.3.2017. Vårvädret går hårt åt vår livsnerv…….

….. medan klingisen ligger tjock på skogsvägen.

Bilden ovan om någon illustrerar i alla fall att vi går mot ljusare tider 🙂

5 november, 2016 av Christer

Kortvarig höstplöjning.

Som det ser ut nu så blir årets höstplöjning blott två dagar lång.

Friluftsverkstaden 3.11.2016. Förbereder höstplöjningen med att demontera dubbelhjulen.

Friluftsverkstaden 3.11.2016. Förbereder höstplöjningen med att demontera dubbelhjulen.

På torsdagskvällen hade det blivit så pass kallt att det började vara kört med skördandet, väderprognosen utlovade dock varmare väder om en vecka så eventuellt kunde det gå att återuppta skördandet av det sista då. Under tiden som det inte går att skörda kan man ju inleda höstplöjningen, tänkte jag. Demonterade därför dubbelmontagen och monterade plöjningsdäcken på torsdagskvällen och hämtade bolagsplogen på fredag förmiddag efter att ha satt igång arbetet åt dom andra här hemma. Tog en morotspåse med och for för att plöja där jag kommer att odla grönsaker nästa sommar, det är ju viktigast att få dom åkrarna i skick, spannmålsåkrarna kan jag plöja i vår om det visar sig nödvändigt.

Här ska det odlas grönsaker nästa sommar.

Solfå-åkern 4.11.2016. Här ska det odlas grönsaker nästa sommar.

Åtta timmar senare har jag 8,5 ha plöjt, bränsletanken tom och morotspåsen halväten. Åkte hem för att fylla på bränsle och äta lite varm mat, morötter i all ära men det kan bli för mycket av det goda om kosten blir alltför ensidig. Vi hade främmande så det blev att tillbringa en timme med dem innan jag åter for för att plöja vidare, denna gång till grannkommun Malax där jag har en åker. I kyrkbyn hade det gått riktigt bra att plöja under dagen men i Malax hade jorden redan börjat frysa till, termometern på banken i Övermalax visade -7° då jag vid ett-tiden hade plöjt klart. Iddes ändå inte påbörja plöjningen av ytterligare åkrar utan gick till sängs. I morse var det tio grader kallt så jag betvivlade att det skulle gå att plöja längre, tog ändå spaden och åkte till åkern där rågen skördats och kunde konstatera att det inte var alltför mycket fruset då den rikliga halmmängden isolerat bra. Så den åkern har jag plöjt närapå klar idag, återstår ett par vändtegar. Jorden var inte stelfrusen men ändå lite seg idag så det gick nog tyngre än igår men det kan också bero på att åkern inte plöjts på tre höstar då rågen föregicks av kummin och rågen direktsåtts.

Rågåkern 5.11.2016 Höstplöjningen avslutas?

Rågåkern 5.11.2016 Höstplöjningen avslutas?

Jorden var inte lika följsam idag så det blev inte så snygg plöjning men det är förövrigt inte lätt att plöja liggväxtrågåkrar annars heller. Nu gjorde kylan halmen spröd så det var inga problem med att den skulle ha fastnat i plogen som annars brukar vara fallet vid plöjning i lång halm.

12 september, 2016 av Christer

Rågen torkas vidare…

….. men jag har slarvat lite några dagar på grund av sådden av ny råg -joo det blir rågsådd i höst också, man får ju inte låta sig nedslås av mjöldrygaproblemen- och så drabbades jag av en amper höstförkylning i torsdags.

Varmt och fuktigt väder har lett till att kylningen av rågen på golvtorken  inte varit så effektiv och jag fläktade kanske lite för litet några dagar. Så jag lade igår märke till att temperaturen började pendla lite upp och ner. Därför beslöt jag idag då krafterna började återvända efter förkylningen att göra en grundligare genomskyffling enligt Nisses rekommendationer. Kumminet börjar vara torrt så jag kunde frigöra lite golv på andra sidan kanalen och på så vis flytta över några kubikmeter med frontlastaren för att få lite skyfflingsutrymme bland rågen, sen var det bara att sätta igång och skyffla. Det var varmt idag så svetten lackade ordentligt från den efter febern orkeslösa kroppen, men dricker man bara regelbundet (långloppserfarenheten spelar in) så orkar man nog skyffla en stund. Och kanske går lite av det onda ur kroppen med svetten, jag tror faktiskt att man blir fortare frisk om man rör på sig lite. Att ökad blodcirkulation tar med sig av slaggprodukterna i kroppen och snabbare gör sig av med dem än om man är stilla.

Omskyffling av rågen på golvtorken inledd.

Omskyffling av rågen på golvtorken inledd.

Inspirerad av Nisses kommentarer om att hela familjen skyfflade innan Kongskilden skaffades föreslog jag också att vi skyfflar enligt inkomstfördelningen men rågen ingick tydligen inte där. Nåå jag tänker inte bli nån Ernst jag heller så jag hämtade mera dricka och skyfflade vidare, nu i skrivandes stund har jag under kvällen grävt igenom ca 30m³ så det återstår ca 40. Armarna börjar bli lite långa och risken för överträning inför vinterns skidlopp överhängande så jag tror att jag ska låta de 2 asylsökande som tillfälligt jobbar här hjälpa till med skyfflandet i morgon. Kanske också den blivande rekryten får svinga skyffeln lite, kan ju vara bra träning inför tjänstgöringen, konditionen bland rekryterna lär vara på nedåtgående har jag förstått. Blåser in lite sval nattluft i väntan på att skyfflandet blir klart……..

9.9.2016 Full rulle med carriern i den sena kvällen.

9.9.2016 Full rulle med carriern i den sena kvällen. Växtresterna från kumminodlingen myllas in.

Som sagt så lät jag mig inte nedslås av varken mjöldrygaproblem eller bristande jämlikhet i arbetsfördelningen och inte heller flunsan kunde sätta stopp för förberedandet av höstens rågsådd. Så slutet av veckan gick åt att plöja en del vall, förrådsgödsla med biotit och tallriksharva kumminåkern för att kunna så ny råg. Sortvalet föll i år på Magnifico som lär ska vara motståndskraftigare mot mjöldrygan tack vare rikligare pollenproduktion samt lite Allawi som utfyllnad. På grund av att sådden nu blir lite sen ökade jag utsädesmängden med en 10%. En del hann sås på fredag den 9 september men svårigheter att se ristmarkeringen i den svarta jorden avbröt sådden efter mörkrets intåg. Under lördagen satte lite duggregn stopp för sådden och idag söndag var det tänkt att sådden skulle avslutas. Så blev dock inte fallet då punktering på såmaskin satte p för sådden. Nu får vi se hur snabbt Tume får fram ett nytt hjul?

9.9.2016 Sådden av höstråg inledd.

9.9.2016 Sådden av höstråg inledd.

4 september, 2016 av Christer

Rågen torkas.

Det blev som sagt lite väl tjockt lager i golvtorken eller nästan en meter djupt, så nu får vi se om jag klarar av att få det torkat utan kvalitetsförluster. Hittills har det inte varit något problem att hålla rågen kyld och det utlovas torrare väder med relativ fukt% ner mot 50% i kommande vecka så då borde det väl torka bra.

Borrmaskin med skruvliknande borr för att lufta spannmål.

Borrmaskin med skruvliknande borr för att lufta spannmål.

Det blev en hel del tilltrampat innan det som lämnade utanför dörren var inne under tak och rågen utjämnad så för att jämna ut luftmotståndet ”borrade” jag igenom hela satsen. Den skruvliknande ”borren” fick jag tacknämligt låna av en granne. Relativt bra gick det att blanda om men det tog lite tid och borrmaskin fick nog slita hårt. Det blir väl att konstruera nån typ av borrbalk för att rationellt blanda om hela satsen. Någonting i stil med en balk lika bred som torkgolvet med ett antal ”borrar” som går att tilta så att balken drivs framåt. Under balken skulle det kanske passa med någon form av skidor med vilka man kunde ställa in djupet. Har någon av bloggläsarna sett någon dylik konstruktion? Kanske finns det redan på marknaden eller är det något man får lov att snickra ihop själv?

Kollade att luften gick igenom överallt på detta vis.

Golvtorken är kopplad till och regleras med samma system som sköter kylning och ventilation i grönsakslagret. Nisse brukar skriva om att han håller koll på in- och utgående lufttemperatur för att se om torkning sker. I det här fallet så ligger den ingående luftens kanaltemperatur ”Duct temperature” på 16,2°C och rågens temperatur ”Control temperature” är 13,0°C så lite fuktavgång borde ske eftersom det är 3,2 graders differens.

Säkert kan nån ingenjör räkna ut hur stor avdunstningen är i det aktuella fallet 🙂

Statusrapport från golvtorken vid rågtorkning.

Statusrapport från golvtorken vid rågtorkning.