8 november, 2017 av Nisse

Tungt vete

Vetet har torkat litet trots det olämpliga vädret. Nu flyttar jag det från lår till lår så att det blandas om och klimparna löses upp. Problemet är att det är förskräckligt tungt så fläktarna orkar inte riktigt tömma lårarna. Jag har alltså hålplåt (ögonlocksplåt) i lårarna så att fläktarna blåser vetet i riktning mot uttaget. Det måste vara högt tryck för att det skall gå och även om det går bra med torrt vete så är det nu för tungt. Jag måste hoppa ned och skyffla vete allt emellanåt. Bra motion förstås.

Man märker att tyngden är onormalt stor. Jag undrar om det bara beror på att vetet ännu innehåller en hel del fukt (18-23 %) eller om det verkligen är extra tungt i år. Det är inte stor idé att mäta hektolitervikten förrän det är torrt. Då vi var i Sverige så berättade grannen som kör all säd till torken i Köping (20 km) att han trodde det var fel på traktorn som inte ville orka uppför backarna med sädlassen. Men då han kippade lasset och såg vikten så insåg han att det inte var fel på traktorn. Han hade ovanligt höga hektolitervikter fastän de haft en riktigt torr sommar. Möjligen har vi också tung säd i år.

Som jag tidigare skrev så har vi lyckats kyla ned vårt vete till ungefär noll grader även om det inte är så torrt. Nu då jag flyttat om lårarna så märker man att vetet inte alls är så kompakt som det var då vi tog in det. Jag mätte fukthalten och i den första låren så meddelade mätaren att den inte klarade temperaturen (som var under noll). Jag tog in mätaren i stallet och efter en stund så visade den på 17,8 % vilket är ganska bra. Jag lämnade mätaren med vete i och följande dag så mätte jag på nytt och då visade den på 20,3 % …

Det är klart att mätaren visar olika vid olika temperaturer men det borde finnas kompensation i mätaren för temperaturen. Frågan är bara om elementet mäter mätarens temperatur eller vetets ? Vetet värms nämligen mycket långsamt upp medan mätarens temperatur stiger relativt snabbt. Då kan det bli ordentlig felvisning. På våren är det värst eftersom man borde ha fukthalten under 14 % då man säljer men om vetet håller kölden ända fram till midsommar så kan det lätt bli en felvisning på över en procent och det är illa. Man borde ha mätaren med vetet i ett dygn inomhus så att temperaturen jämnar ut sej.

Därför brukar jag använda lampmätaren förrän jag säljer. Den torkar nämligen upp vetet och väger det före och efter. Dessutom mal jag det i en gammal kaffekvarn så där blir inga felvisningar. Det tar 20-30 minuter per mätning så det är inte så snabbt. Den snabbmätare som jag använder är en kapacitiv mätare där man häller säden i en kopp och skruvar fast ett lock hårt så säden pressas ihop. Men den blir ju riktigt långsam om man måste vänta ett dygn innan man kan lita på resultatet.

Vetet som flyttats är i alla fall i så bra skick att det nog klarar vintern – speciellt om vi blåser litet då det är minusgrader. Den högsta fukthalt som jag mätt upp är litet under 23 % men också den säden var lös och såg bra ut. Nästa vår blir det intressant att mäta hl-vikten då vetet är nedtorkat under 14 %.

 

 

24 juli, 2017 av Christer

Sen axgång

Statistikförarna har redan meddelat vilken spannmålsskörd vi kommer att få, den meddelas bli 4% större än fjolårets eller 3,7 miljarder kilo. Jag är ändå försiktig med att i detta skede utlova nånting för med säkerhet vet man inget innan skörden är bärgad. Nå, till deras försvar kan man väl räkna att det faktiskt står skördeuppskattning i meddelandet jag fick i min e-post häromdagen.

Visst ser det ändå bra ut om man nu inte råkar ha sett nån kalender på en tid, i mitt fall är det nog min senaste axgång sen jag inledde karriären som självständig bonde anno 1988. Utan att nu göra större beräkningar så kan man gott uppskatta en 3 veckors försening jämfört med normala år. Jag sådde i och för sig sent i början av juni så visst spelar också det sin roll men också de som sådde tidigt i början av maj har försenad utveckling av grödorna. Vädret har annars varit hyffsat härstädes frånsett temperaturen som legat betydligt under det normala, därtill var jorden kall i våras då tjälen låg länge kvar med långsam groning som följd.

Ännu ska vi inte kasta yxan i sjön, förhoppningarna står till en varm augusti och september månad. Kanske blir det som för 2 år sen så att sommaren kommer först då skolorna inleder höstterminen? Då hade vi 6 veckor med, som svenskarna säger, jättefint väder med början i medlet av augusti. Den minnesgode kanske minns att det sen slutade med en iskall inledning av oktober, det är nu inget man ser fram emot denna höst.

Lite bilder får beskriva läget på en av de åkrar som är längst hunnet

Trots sen sådd har bestockningen varit alldeles tillräcklig.

Också strålängden räcker till.

Jag var lite i valet och kvalet vad gällde användning av stråförkortningsmedel då det också leder till en försening av mognaden med några dagar. Det såg ändå så grönt ut, tjockt och långt att jag valde att ge en 0,3L Cerone per hektar. Om skörden blir sen är det ju desto viktigare att växten står upprätt för liggväxt torkar nog inte upp om det börjar gå åt oktober till innan tröskningen.

Friskt strå ända ner till roten.

Växtligheten är oftast frisk om man har någon form av växtföljd eller som här korn efter grönsaker. Kalla nätter ger ändå riklig dagg som när växtligheten är tät knappt torkar upp under dagen så jag satte med 0,25L Comet + 0,25L Prosaro per hektar. Kanske lite onödigt när växten ser frisk ut men när man ändå körde stråstärkning så gick det av bara farten. Ett friskt strå hjälper ju också till att hålla växten upprätt.

9 kärnor per rad i medeltal.

Axlängden kanske något kortare än vad jag normalt brukar ha, räknade till 9 kärnor i medeltal på huvudskotten. Kanske den sena sådden är orsaken? Jag brukar ha över 10 i allmänhet.

Hoppsan, tiden går snabbt när man har roligt samt lite problem med bildöverföringen från Lumian. Så nu får det här räcka för denna gång så att jag hinner få 4 timmar sömn innan nya utmaningar skall prövas……..

……ska försöka återkomma till läget på mina huvudgrödor grönsakerna inom kort.

Jaa och kornsorten heter Elmeri ifall nån undrar 🙂

Nu god natt!

 

 

4 augusti, 2016 av Christer

Nu står det inte längre.

Efter dagens åskskurar kombinerat med hårda vindbyar så har en del av spannmålen lagt sig.

Jag har inte hunnit inventera alla åkrar så hur omfattande liggsäd jag har är lite oklart men jag har konstaterat att ca en hektar av åkern där det odlades grönsaker i fjol har lagt sig. Det är ju lite svårt att avgöra hur stor efterverkan av grönsakerna blir följande år och därmed hur mycket man skall gödsla efterföljande gröda. I och för sig så går det att mäta kvävenivån i jorden på våren och jag har utrustning för dylik mätning. Tyvärr är det svårt att hinna mäta alla fält eller som här delar av fält för att dosera gödseln rätt då åkern i fjol var sådd och planterad med ett tiotal olika grödor. Nu verkar det som om det är där palsternackor och sen broccoli växte ifjol är de delar med mest liggväxt. Det är nu inte så stora arealer ifråga men just där noterade jag tidigare några flyghavrevippor som jag tänkte utnyttja som skolningsexemplar för våran praktikant. Tyvärr fick hon flunsa de sista dagarna av praktiktiden så plockandet uteblev, nu kan det bli svårt att hitta dem. När jag beklagade saken för frugan menade hon om jag inte hade använt stråstärkare. Det har jag förvisso men det är ju ingen garanti för att det hålls stående.

Intressant att notera på bilden nedan är att i närheten av sprutspåren står säden, antagligen på grund av att stråstärkningseffekten blir bättre då växtligheten rörs om i samband med besprutningen. Kanske borde man utrusta sprutan med någon form av förbom som skulle åstadkomma samma effekt?

03.08.2016. Liggväxt orsakad av åskbyar och regn.

03.08.2016. Liggväxt orsakad av åskbyar och regn.

De senaste dagarnas åskväder har fått folk och media att undra över hur vädret påverkar grönsakskörden så det lär ska bli livesändning i radion från grönsaksbondens åkrar i morgon bitti. Ratta således in Radio Vega Österbotten om ni vill höra lite om väder och annat aktuellt i odlandet.

18 juli, 2016 av Christer

Puh, det står fortfarande.

I morse när jag efter att ha diskuterat bland annat vädret med en sallatsodlande kollega utanför huvudstaden intog förmiddagskaffet mulnade det till och himlen öppnade sig. Jag hade då just berättat att vi har det ganska bra här, fuktigt joo men inte för vått. Skulle mitt ”kaverande” straffa sig genast?

Spannmålen är nu inne i ett kritiskt skede vad gäller att hålla sig upprätt vid blåst och hårda regn så det är det sista man vill ha. Strået är bladigt, vätskefyllt och ganska mjukt samtidigt som axet börjar svälla till och få tyngd. Om ett par veckor börjar strået torka upp och blir både lättare och styvare samtidigt som bladmassan minskar så därefter tål det regnskurar bättre. För att få strået att bättre tåla oväder brukar man behandla stråsvaga frodiga bestånd med stråförstärkningsmedel. Så har jag också gjort på de flesta åkrar och dagens regnskur satte nu behandlingen på prov.

Liggsäd försämrar inte bara kvaliteten utan försvårar också tröskningen samt för att nu inte tala om hur svårt det är att göra den nu aktuella flyghavregranskningen i spannmål som lagt sig. Så det var med stor spänning som jag efter att regnet och blåsten bedarrat gränslade cykeln för att granska odlingarna.

17.07.2016. 8mm regn med åskbyar på en kvart timme

17.07.2016. 8mm regn med åskbyar under en kvart timmes tid.

Väl framme vid spannmålsåkrarna kunde jag pusta ut, det stod fortfarande. Endast lite tillstymmelse till liggsäd på en av de åkrar jag kontrollerade.

Här var det nära att foderkornet lagt sig.

Här var det nära att foderkornet lagt sig.

Till och med den manshöga rågen som jag inte hann stråförkorta i våras då värmen fick den att utvecklas så snabbt stod upprätt. Grannen till rågåkern ringde och berättade att den lutade betänkligt och skulle det regnat en liten stund till hade den nog lagt sig, tursamt nog slutade regnet i tid. Rågen har nu nått det stadium då strået styvnar till så förhoppningsvis hålls den upprätt fram till tröskningen. Om vi nu bara klarar oss undan väderfenomen likt dagens.

Hybridrågen 17.07.2016

Hybridrågen 17.07.2016

Ibland är vi bönder utelämnade åt vädrets nycker men det är nu bara så det är. Det enda man kan göra är att odlingstekniskt bjuda till för att hålla grödorna friska och växande fram till mognad och skörd. För spannmålens del går det nu efter axgång inte mera att göra något åt stråstyvheten i alla fall det är bara att hoppas på tur med vädret.

18.07.2016 kl6:00. Visst är det vackert så här i morgonljuset. :)

18.07.2016 kl6:00. Visst är det vackert så här i morgonljuset. 🙂

3 juli, 2016 av Christer

Det växer…….

…….. bra nu. Och skulle det inte göra det så fick man nog börja undra vad som gått snett. Under veckan som gått har det regnat 22 mm och nu vid midnatt blåser varma fönvindar och termometern visar +20°C. Det här är läget i Vasa-trakten och jag har förstått att det ser bra ut neråt Kalles domäner också. Däremot verkar det ha regnat lite i överkant norr om Vörå det kunde jag med egna ögon konstatera i samband med SLC-fullmäktigemötet i Jakobstad i början av veckan. Gula fläckar likt det som Nisse rapporterade om här tidigare och till och med vattensamlingar på åkrarna meddelar att möjligheten till goda skördar har gott förlorad för denna säsong.

Här har grannarnas korn gått i ax och även vetet är på god väg att göra detsamma samt havren att riskas. Grönsaksbondens sent sådda kornfält är däremot i stråskjutningsskedet. Jag valde i år att prioritera grönsakssådd och -plantering och kunde ha sått kornet dagarna efter den 20:e maj men då hotades det med rikliga regn varför jag väntade ytterligare några dagar för att inte riskera skorpbildning just efter sådd. Kornet såddes därför de sista dagarna i maj då vi hade varmt väder och jorden var fuktig efter regnet. Det här möjliggjorde rekordsnabb groning, det sist sådda kornet grodde rent av på 4 dagar vilket är till och med snabbare än vad det grodde inomhus i samband med grobarhetstestet.

Vi hade sen efter skolavslutningen lite kallare och torrare väder samt ett par riktigt blåsiga dagar  så bestockningen blev hyffsad trots den sena sådden. Nu är som sagt stråskjutningen i full fart och fortsätter vädret så här så är inte flaggbladet långt borta även på mina fält. Det ser som sagt bra ut men ännu kan mycket hända innan skörden är bärgad. Några bilder får avslutningsvis visa läget kring månadsskiftet.

26.06.2016 Planterad rödlök.

26.06.2016 Planterad rödlök.

28.06.2016 Friskt? foderkorn på Nylandsåkern.

28.06.2016 Friskt? foderkorn på Nylandsåkern.

28.06.2016 Broccolin "fem före" färdig att skördas.

28.06.2016 Broccolin ”fem före” färdig att skördas.

02.07.2016. Också morötterna växer bra i år.

02.07.2016. Också morötterna växer bra i år.

 

 

23 juli, 2015 av Christer

Om det ändå vore midsommar….

…. är det säkert mången bonde som tänker. Faktum är den att många grödor fortfarande är i det utvecklingsstadie som dom brukar vara då just efter midsommar.

Vädret har nu under några dagar faktiskt varit någorlunda, jag kan tänka att semesterfiraren kanske skulle ha önskat sig några grader värme till men för den som jobbar  hårt ute på åkern är det ganska behagligt med en så där 17-18 grader. Stor del av växterna har också hyffsad utveckling redan vid dylika temperaturer. Det är väl främst gurkväxter, majs och dylikt som kunde ha någon grad till. När nattemperaturen dessutom håller sig kring 10-12 grader så är i alla fall grönsakerna riktigt fräscha då vi börjar skördandet där kring 6-7-tiden. Allt kunde med andra ord vara riktigt bra om det inte varit för att det våta och kalla vädret under maj-juni orsakade sen sådd och plantering och långsam utveckling av det som ficks i jorden.

Under min roadtrip sydvart i samband med bloggarträffen hos Nisse gjorde jag från bilfönstret följande noteringar. Framåt Närpes-Lappfjärdshållet var det varierande fält, allt från efter omständigheterna hyffsade till gula åkrar och åkrar med vattenpölar. Mellan Björneborg och Kokemäki var växtligheten också relativt bra men i Forssa-trakten fanns det en hel del rent bedrövliga åkrar. Forssa ligger i kanten av det stora spannmålsdistriktet kring Loimaa och Somero och om växtligheten där är lika dålig så då blir det nog en svag totalskörd att vänta. Nu svängde jag inte av där utan fortsatte ner mot Högfors innan jag tog av mot Ingå för mitt besök på Västankvarn. I de trakterna blev åter växtligheten bättre.

Fältdagen med maskindemonstrationer på Västankvarn 9.7.2015

Fältdagen med maskindemonstrationer på Västankvarn 9.7.2015

Efter att ha tagit del av fältdagen på Västankvarn så fortsatte jag mot Hindersby. Det är ju mest urbana miljöer under den sträckan men allt verkade grönt även om utvecklingen blev senare och senare ju längre österut jag kom. Fältdagen var annars en positiv tilldragelse med en hel del maskindemonstrationer och många provrutor där olika spannmålssorter och växtskyddsförsök kunde jämföras. Överaskades också över den stora uppslutningen, enligt arrangörerna besöktes dagen av 3600 personer och det får man se som ett högt besökarantal med tanke på att det var en fältdag för fackfolk. Kanske lockade dagen lite mera folk på grund av att det inte i år arrangeras lantbruksutställningar i södra eller västra Finland. Hördes också en hel del finska bland deltagarna så det verkar som dagen också lyckats attrahera finskspråkiga bönder.

Nisses direktsådda fält tycker jag att man kan ge helt godkänt betyg, det har ju inte varit det lättaste året att prova fram för honom nya odlingsmetoder. Lite sent joo men det är det inte mycket att göra åt. Får han nu bara lite värme och en lång höst borde det gå vägen. Detsamma får man nog önska alla odlare i Kymmenedalen för även om åkrarna hade vacker grön nyans  där så var dom nog väldigt sena i utvecklingen. Allting verkade också vara lika sent så det är väl nog närmast där som dagens rubrik passar in.

Vackert grönt men sent här på "pokarraakon" (hette det så, Nisse?).  Hade förövrigt inte förväntat mig dylika "slätter" i Östnyland.

Vackert grönt men sent här på ”pokarraakon” (hette det så, Nisse?). Hade förövrigt inte förväntat mig dylika ”slätter” i Östnyland.

Under hemvägen som gick via Pälkäne, Orivesi, Virdois mot Seinäjoki får man konstatera att från att ha sett relativt hyffsat ut i Pälkänetrakten så blev det sämre och sämre anefter färden gick norrut. Först i Ylistaro blev det åter lite ordning på växtligheten och i hela Kyrodalen såg det bra ut. Väl hemkommen så var det lätt att slå sig för bröstet och nöjt konstatera att det mesta ser oförskämt bra ut, sådd innan morsdag var i år ett bra val.

Som jämförelse, läget på den egna åkern vid hemkomsten 11.7.2015

Som jämförelse, läget på den egna åkern vid hemkomsten 11.7.2015

Tillsvidare inga svampangrepp :) (FinneFarm 11.7.2015)

Tillsvidare inga svampangrepp 🙂 (FinneFarm 11.7.2015)

Är också nöjd med axens utseende (FinneFarm 8.7.2015)

Är också nöjd med axens utseende (FinneFarm 8.7.2015)

Som vanligt börjar det också ges skördeprognoser trots att det ännu är långt kvar tills skörden är bärgad. När de första kom för några veckor sen lät man förstå att det skulle bli en normal skörd i år. Nu de senaste dagarna har man nog skruvat ner förväntningarna något och få se om de ytterligare justeras nu efter min rapport. Nu har jag inte rört mig norrut på ett tag men faktum lär nog vara att läget är rent ut sagt bedrövligt från Oravais och norrut.