24 november, 2017 av Christer

Åkerarbetet fortsätter….

….om än i annan form.

Vi har lite kvar att skörda men det vart kallare och kom lite snö så det blev en påtvingad paus i skördearbetet. Idag har det ändå varit lite varmare men så pass regnigt att personalen höll sig inomhus med tvätt och paketering. Själv har jag nog jobbat ute halva dagen.

Om det nu var lite för kallt för skörd så har vädret varit ypperligt för plöjning och andra jordrelaterade arbeten. Jag har nu nästan alla åkrar där jag ämnar odla grönsaker nästa år plöjda och också en del åker för lite spannmål har jag vänt. Är lite fundersam över hur pass mycket spannmål jag sår till nästa år men åtminstone de åkrar som jag sätter grönsaker på följande år (2019) kommer jag att så då jag tycker det fungerar bäst efter spannmålen. Planerar också för ytterligare lite kummin men den åkern hade lite kvickrot så jag tror jag lämnar den oplöjd för att ta hand om kvickroten till våren innan plöjning och en lite senare sådd av kummin framåt midsommar. Det blev för sent tröskat i höst för att göra en kvickrotsbehandling. Har också lite funderingar på att så lite gröngödslingsgrödor på en del areal för att se om det gör gott åt jorden.

Plöjningen har gått bra då vi hade en 5 cm snö och nollgradigt. Marken bar bra trots att den inte var stelfrusen men verkade som om den var lite ”frystorkad” på nåt vis och snön höll bra ordning på stubb och halm. Till och med rågåkern som ställvis hade rikligt med halm gick riktigt bra att plöja. Sen är det så ljust och fint med lite snö i annars så mörka november, däcken hålls rena så det dras inte heller upp jord på allmänna vägar.

21.11.2017 Höstplöjningen inledd i ljusa förhållanden.

Som en ”lonesam cowboy” ( https://www.youtube.com/watch?v=B_EXFt4BSiY ) drar man iväg mot solnedgången 🙂

Kanske en bild man får bifoga till ”groptestsrapporten” ?

När sedan väderrapporten hotade med slaskväder så blev det att avbryta plöjningen för en dag. Jag hade nämligen låtit rensa ett rådike efter tröskningen men det har varit lite blött att köra bort jordvallen som jag ville flytta dit där jag lade igen några diken för ett par år sen. Att flytta 300 meter vall en några hundratal meter tog hela dagen i anspråk men jag hann få det gjort innan regnet blötte upp jorden igen. Det blev i och för sig sena kvällen men även här hjälpte snön till att lysa upp tillvaron.

Fina förhållanden för jordtransport i snöyran……

…..som övergick i regn framåt kvällen.

Torkar det nu upp lite så går det nog att plöja vidare under veckoslutet om det nu inte blir så bra väder att man återupptar grönsaksskörden 🙂

14 november, 2017 av Christer

Sakta men säkert…..

…..får man väl räkna med att även denna säsong tar slut. Vädergudarna har ändå varit givmilda här på slutrakan och bjudit på för årstiden milt väder. Färdigt har jag ändå inte även om jag ett tag närde en förhoppning om att ha klart tills farsdag. Knappast fås allt under tak heller ty det återstår en hel del purjo och palsternackor. Palsternackorna kan i och för sig skördas till våren om vintern är någorlunda normal och vi får lite skyddande snö innan vintern och tjälen griper tag om jorden men det är ju bra att ha nåt att sälja under vintermånaderna också så ett eller ett par lass till vore bra att få bort från åkern.

I medlet av förra veckan var det ändå riktigt hyffsade förhållanden då vi hade 7-8 plusgrader och friska vindar hade torkat upp jorden efter snöfallet för två veckor sen. Tyvärr så kom det lite regn igen under veckoslutet och nu har vi lite minusgrader så att marken håller på att ta ihop men en stund på eftermiddagen har det ändå varit möjligt att skörda och så lär det förbli den här veckan ut om  prognoserna håller streck.

Lagren börjar ändå vara fulla och det återstår inte många tomma lagerlådor men i och med att vi packar bort lite de tider då det inte går att skörda så frigörs utrymme. Tyvärr är dagarna korta nu och det känns heller inte så muntert att efter att ha hållit på med skördandet sen midsommar förlänga dagen med att jobba i pannlampans sken. Det bästa krutet har nog bränts vid det här laget och de säsonganställda har också tagit sitt pick och pack. Det lönar sig ändå inte att i det här skedet när man inte vet hur morgondagen ser ut att börja skola upp nytt folk.

Har inte hunnit få ordning på min telefon så det får bli några lånade foton här till sist.

Svenska dagen firades med att tömma morotsåkern på de sista rötterna. (foto Eivor Finne)

8.11.2017. Skörd av palsternackor i för årstiden hyffsade förhållanden. (foto Rosmarie Finne)

Så pass grannlaga arbete är det ändå att skörda så här sent att jag måste köra stående för att ha full koll på maskineriet. (foto Rosmarie Finne)

11.11.2017 Lite purjo finns också kvar. (foto Eivor Finne)

Hitintills har vi enbart handskördat purjo anefter vi har sålt så det är enbart några dagars förbrukning i lager men skall göra ett försök att maskinskörda mot veckoslutet om vädret tillåter.

12 november, 2017 av Nisse

Höstblöta

Det är så varmt att man kunde bygga och göra en hel del utomhus men det är nu så obarmhärtigt blött att man snällt får hållas inomhus. Traktorn vill man inte alls köra ut på åkern fastän det håller upp nån dag för det blir djupa spår i leran. Fast det finns ju en massa jobb inomhus också. Bilar, traktorer och tröska skall gås igenom och repareras. Mera lampor och LED-slingor skall installeras. Och om det kniper så finns det mycket att städa.

Belarusen måste fixas för jag tror vattenpumpen blivit dålig (den är bara 30 år) och så är glödreläet dåligt vilket gör att man inte kan starta den på vintern utan att värma länge. Så jag tog bort den nya lastaren som är ganska stor så ryms traktorn lättare in i verkstaden. Det var första gången jag tog bort lastaren och förstås var det problem. Den måste släppas ned ganska nära marken för att stå stadigt och en kabel hade jag klippt av för kort. Då jag monterade ihop den så stod den inte på marken och jag kom inte att tänka på avställningen. Inget problem annars men det var just kabeln till ena foten och då kontakten kom ur så fungerade inte alls hydrauliken för den foten. Jag behövde nämligen ett extra uttag till processorns svängning och valde då fotens uttag som jag kopplade till en elektrisk omkopplare. Men det blev fel. Hade jag kopplat tvärtom så att svängaren måste ha ström för att fungera så hade allt varit bra. Nu måste foten ha ström för att fungera  och jag var tvungen att börja skarva trådarna. Men det skall ändras innan jag sätter på den på nytt.

De senaste dagarna har jag bråkat med gamla Volvon (855 -96) som har problem att starta. Men mest har jag suttit vid datamaskinen och svurit för numera är verkstadshandböckerna elektroniska. Jag kör Linux som folk tycker är svårt men det är rena barnleken mot Windows som är alldeles hopplöst om nånting börjar krångla. Och handböckerna måste ha Windows. Tanken är god men det är ett rent helvete att få programmen att fungera. Jag fick igång ett program till sist men nu tänker jag ta ut allt på papper för att utifall datamaskinen börjar krångla. Och det gör den lätt då det kommer en massa uppdateringar och nya versioner.

Jag köpte också nya OBD-grunkor som kopplas till bilens felkodssystem. Den första fungerade ibland till hälften så få nu se om de nyare fungerar bättre. Tanken är också god i det fallet – ifall man får eländet att fungera. Jag läste på nätet att OBD2 är standard – jo, men så har varje bilmärke sina egna ”tillägg” till OBD2. Och där sitter man igen med skägget i brevluckan.

Inte lönar det sej att lappa ihop en gammal Volvo 855. Man får en begagnad fungerande och besiktad 850:a för 5500 kronor (under 600 euro) vilket är billigare än att köpa en ny insprutningspump (ifall det nu är den som krånglar). Men vår Volvo är riktigt fin i karossen  och jag tycker inte om att kasta bort nånting om man kan reparera det. Allting går också att reparera med massor av tid, arbete och pengar …

Sedan började jag fundera på hur vi skall hitta en ny bil då den här är slutgiltigt slut (läs: rostig). Man kan ju inte köpa nyare bilar än V70 från 1999 (med samma kaross som 850). Därefter har de en massa äcklig elektronik och blir bara värre och värre (jag är ju elektronikingenjör). För att nu inte tala om de nyaste modellerna som är fula som stryk. Man börjar snart tänka på gamla Lada med en tår i ögonvrån. Visst krånglade den också men den var så enkelt byggd att den alltid gick att reparera – utan datamaskiner.

Nä, jag skall flytta verkstadsprogrammet till Linux och köra det i en virtuell Windowsmaskin där och så köper jag reservdelar i all min tid från skrotfirmorna till Volvon. Och i värsta fall måste jag köpa en ny Volvo från 1999 om 10-20 år.

I går var vi med brorsan till Atomlinjen (högspänningsledning) som går tvärs igenom vår skog. Där hade de kört omkull en massa träd så nu vet vi var vi skall börja med skogsarbetet i vinter. Men först då det är ordentligt tillfruset för det är inte roligt att köra ned i groparna som processorn gjort då den körde på den blöta marken. Det är mest berg men där finns en mängd stora stenar och djupa gropar. Sist och slutligen blev det en massa virke (inklusive stock) från den ”lilla  putsningen” av elgatan. Få nu se när det blir ordentlig vinter. I värsta fall får vi vänta till februari. Så det finns troligen tid att syssla med verkstadsarbete.

4 november, 2017 av Nisse

Man borde aldrig ta ledigt

Det här var ett krångligt år. Säden blev aldrig färdig och tröskandet blev aldrig färdigt. Vi smet iväg till Sverige den 24 oktober för jag bokade färjan för flera månader sedan då jag tänkte att det måste var klart med skörden i slutet på oktober. Men när man än tar ledigt så är det olämpligt. Till all tur har vi fina ungdomar som tog upp potatisen i leran medan vi var borta.

Sedan kom kölden på allvar och vi hade -10 grader på torsdag morgon. Jag vaknade klockan sex och steg upp för att sätta värme på traktorerna för säkerhets skull för det blev kallare ända fram till klockan nio. Vattnet till växthuset hade jag tömt och blåst rent röret med tryckluft förrän vi for. Men man undrar ändå varje år vad man glömt att ta in då kölden kommer.

Torsdagen var fin för skogsarbete och det var inga problem att köra över åkern och på skogsvägen. Ovanligt tidig början i alla fall. Fast nu ser det ut som om blöthösten kommer tilbaka (+6 grader nu). Det är bra för en massa byggarbeten är på hälft därför att det aldrig blev något slut på tröskandet. Man står i valet och kvalet om man skall köra över de sista hektarerna med tröskan eller med hacken. Gröngödslingsvallen på bilden nedan borde hackas och plöjas ännu.

Värmen måste också fixas. Jag har i ett par månader väntat på nytt brännhuvud till flismataren men Säätötuli gick i konkurs och köptes upp av Ariterm i början på september så få nu se om jag får något nytt brännhuvud alls. Jag har lappat ihop det gamla med svetsen men är inte säker på att det klarar vintern. Styrsystemet börjar också krångla men i går funderade jag ut ett nytt eget styrsystem som dess bättre inte kostar mer än 8 euro med två reläkort från Kina (hemkörda till verandan) . Det är styrkort med inställbar tid för på och av mellan noll och 1000 minuter i en ändlös cykel. Nu har jag 15 sekunder på och 10 sekunder av för matningen och 10 sekunder på och 3 minuter av för att hålla elden vid liv.

Elektroniken har verkligen blivit billig och via nätet har man ett mycket stort urval olika moduler. Det är biligt men tar mycket tid att beställa från Kina så jag måste samtidigt lägga upp ett reservdelslager. Det gör inget för korten kostar mellan en och fyra euro. De här elektronikstyrda reläkorten har jag använt i många sammanhang. Jag byggde också fjärrstyrning över nätet för fläktarna i den nya torken och pannan är på tur att få fjärrstyrning också.

I Sverige hade man fått en bra skörd trots att sommaren varit mycket torr. Grannen som brukar ”våra” åkrar (åkern runt huset) hade nyss fått plöjningen klar så de är betydligt före oss. Tröskandet gick också bra utom i Norrland fastän det också i Sverige regnade ordentligt på hösten. Då vi kom så regnade det hela dagen men sedan blev det sol och varmt. Vi hade +9 grader då det snöade i Finland.

Som vanligt då vi har ledigt så sysslar vi med att bygga och sköta äppelträd – liksom hemma. Skillnaden är bara den att man inte har piskan på ryggen och långa listor på ogjorda arbeten som borde ha varit klara för långe sedan. Men varför skulle vi ligga och slöa då våra intressen är jordbruk (med skog) och trädgård …

I alla fall så var vi till Elsa Anderssons konditori i Norberg (grundat 1916) samtidigt som vi hämtade byggmaterial. Vi var där för några år sedan före mordbranden i fjol som förstörde ett otroligt fint hus med dalamålningar. Det nya konditoriet byggdes upp nästan likadant som det gamla och visst är det fint men dalamålningarna kunde ju inte ersättas. Kaffet och princesstårtan var i alla fall lika bra som förr. Det tyckte tydligen andra också för det var lång kö då vi kom.

På hemvägen tittade vi på ungdomarnas nya hus i Borgå. Nåja, nytt och nytt – det var byggt 1952 vilket är en ganska bra årgång. Efter 1960 har det byggts nästan bara skräp och fula mögelhus. Det som slog mej var den enorma murade pipan omkring 70×200 cm med åtta hål plus en stor rökgång för den gamla vedpannan (som nu är ersatt med bergsvärme). Pannans rökgång var dessutom isolerad med dubbla väggar så det var verkligen toppteknik från 1950-talet. Borgå var lämpligast för ungdomarna för det är mitt emellan Helsingfors där de jobbar och Hindersby som är världens centrum :-). Huset ligger på Prästgårdsbacken invid domkyrkan ganska nära till Borgbacken där det finns en gammal borg från gamla tider. Lugnt läge men nära centrum. Så nu har ungdomarna två hus att sköta om. Inga fritidsproblem i sikte på länge.

Just nu flyttar jag vetet från en lår till en annan så det skall blandas om och luckras upp. Vi har torkat och speciellt kylt ned det till minustemperatur men måste få bort eventuella klumpar. Problemet är att det är så tungt (innehåller mycket vatten ännu) att fläktarna inte riktigt orkar blåsa ut det ur låren så jag får skyffla en hel del. Det är förstås bättre än det våta året på 80-talet då vete var så lätt att det var som agnar.

Sedan står det en mängd maskiner som skall repareras, tröskan skall blåsas ren och ställas undan och skogsmaskinerna skall sättas i skick. Jag har tagit bort ytterfönstren från mitt arbetsrum men inte hunnit laga dem ännu så det blir att sätta upp ett par lager med plast utanför fönstren innan vintern kommer på allvar. Och så skall det lagas ved för de riktigt  kalla dagar som är på kommande – hoppeligen inte veckor. Det är skönt att sätta ved under spisen en kall vintermorgon och ha riktig spisvärme om en kvart. Lustigt nog är spisvärmen annorlunda än värmen från batterierna.

Nu är det bråttom och man får sota för ledigheten. Egentligen skulle man inte alls ha tid att åka bort men det behövs litet omväxling ibland. Annars blir man slö och gårdsblind.

 

2 november, 2017 av Christer

Och snön smälte…..

……så att skördearbetet kunde återupptas.

Förra veckans onsdag började det snöa på eftermiddagen och på torsdag hade vi 15 cm snö. Temperaturen föll därefter så på fredag morgon hade vi -10°C och man kunde tro att det nu var gonatt med de utestående grödorna. Men tack vare snön som låg kvar till lördag då det började regna så frös inte marken och den skyddade också de växter som bäddades in av snön. Efter några blåsiga dagar var det nu idag hyffsat väder och jag kunde återuppta morotsskörden.

1.11.2017 Morotsskörden fortsätter efter att förra veckans snöfall smultit.

Som synes är blasten fortfarande i relativt gott skick, om det sen beror på sen mognad eller min sena bladgödsling som jag gav i akt och mening att hålla tillväxten igång låter jag vara osagt. Lite vått är det men med lätt maskineri så håller man sig flytande och mulljorden släpper hyffsat från rötterna som nu börjar mogna för vintern.

Egentligen är det först nu som rotsakerna är som bäst för skörd, lite köld har bidragit till att sockerhalten stigit och dom smakar bra dessutom är rötterna färdigt nedkylda så det sparas lite energi vid inlagringen. Men risken att dom fryser fast är ju förstås stor så i allmänhet vågar man inte spara så stora arealer till den här tiden. Det som återstår på detta fält torde jag kunna bärga på två dagar utan att behöva ta de mörka timmarna i bruk. Sen får jag väl fortsätta med palsternackor, purjo och rotselleri som är de enda större produkterna som jag har kvar att skörda.

Väderprognosen ser nu inte heller riktigt fy skam ut så om den stämmer ska väl det mesta gå att få under tak så småningom.

24 oktober, 2017 av Nisse

Frosten kom

I går morse var det ordentligt fruset för första gången. Nå, nån liten minusgrad har vi haft tidigare men det var mest på skoj. Och i natt var det riktigt kallt. Annars har hösten varit fuktig men relativt varm. Ingen frost ens i augusti-september.

Jag klagar inte – det är betydligt torrare luft nu och då solen lyser så torkar faktiskt vetet. Luftfukten var i går på eftermiddagen nere i 75 %. Det torkar långsamt för kall luft kan inte transportera bort många gram vatten per kubikmeter. Men samtidigt kyls vetet ner och mögeltillväxten tar slut.

Vintern har knappast kommit än även om det kommer snö på torsdag. Sedan blir det åter varmare och man vet aldrig hur varmt det blir i november och december. Årstiderna är litet huller om buller numera …

P.S: Dagens Runebergscitat: ”...och kölden kom och tog vad övrigt …”  (från Högt bland Saarijärvis moar”).

/Nisse