14 maj, 2018 av Christer

Jehu

Som Per antog så är det att gå an som ett jehu nu när det blev alltför bra väder. Kom just in från lite sådd av plantor i groningsrummet och hade tänkt betala lite räkningar men konstaterade att det redan passerat midnatt så ifall någon faktura redan förfallit så blir det en räntedag hursomhelst så jag kunde lika bra skriva nån rad här istället och betala räkningarna i morgon kväll då jag är piggare.

Det är bra att Nisse orkat hålla låda för jag har varit trött, långa dagar tar ut sin rätt. Värmen gör också sitt till och jag som brukar vara försiktig med att flika av mig på våren för att undvika förkylningar blev tvungen att ta bort stickatröjan inför veckoslutet och nu idag förpassades också långkalsongerna till bykkorgen. Extra bråttom har det blivit då 2 av mina deltidsanställda sade upp sig och jag har inte haft tid att skola in nytt folk eftersom jag mest hållit till på åkern. Den ena har jobbat 2 dagar i veckan här och studerat i tre och den andra en dam från Laihela har jobbat här de dagar som den förra studerat. Synd att dom slutar nu när man börjat få dem inskolade, dessutom under prövotiden så dom hade ingen uppsägningstid heller.

Vi påbörjade planteringen i fredags och fortsatte på lördag morgon och fick den första omgången plantor i jorden. Hade tänkt fortsätta med sådd av morot, lök och palsternackor men sol, lite blåst och +25° torkade ut det nyplanterade så jag blev tvungen att rigga upp lite bevattning för att hålla dem vid liv. Normalt brukar det vara så kallt och vått när jag sätter första omgången att jag sällan behöver sätta mera vatten än det som blir satt i samband med planteringen men nu har vi samma förhållanden som vi brukar ha i juni-juli.

Lite första hjälp bevattning av det nyplanterade så att dom hålls vid liv tills dom rotat sig.

Eftersom det ser ut att fortsätta varmt ännu en tid så beslöt jag sätta lite tid på att ändra spårvidden på IH Hydron för att kunna köra precisionssåmaskinen med den. På så vis kan jag fräsa och så om vart annat utan att koppla om redskapen flera gånger och förhoppningsvis hinna så medan fukt finns kvar så att fröna gror. Det gick relativt bra att få bakdäcken bytta och även att dra ut hylsorna i framaxeln men sen när jag skulle förlänga parallellstagen var lyckan slut. Jag fick på inget vis axeln som går inuti röret att släppa hur jag än försökte. Får lov att besöka den lokala verkstaden i morgon bitti för att med hjälp av gasvärme försöka få loss parallellstagen och få dem justerade för den större spårvidden. I stället för att bannas i traktorn for jag ner till byn och tillbringade ett par timmar med rara mor dagen till ära. Innan jag tog itu med kvällens plantsådd så hann jag plöja  en åker för potatis och plockärt. Men nu ”over and out” här då det är tidig väckning i morgon…….

Blir nog såtraktor av det här bara jag får ordning på styrningen.

En bild bakifrån för ordningens skull. Ser nog lite”kaanglot” ut med radodlingshjulen från Samen påmonterade.

13 maj, 2018 av Nisse

Skumpig nostalgi

Vissa saker glömmer man aldrig – som att harva första gången på tiltorna på våra styva leråkrar med lilla MF165 och en S-pinnharv. Man är ofta 5-10 cm ovanför sitsen och det hoppar och skakar något obarmhärtigt. Det började jag med för ungefär 50 år sedan och det var samma sak varje vår utom de senaste åren då jag började höstharva och sedan använda enbart tallriksharv. Men i går måste jag igen köra på hårda tiltor.

Förra höstens plöjning var usel men man får vara glad att det gick att plöja alls. Det var ren idioti att bryta vallen en så våt och besvärlig höst men stödbyråkratin är obarmhärtig. Gröngödslingsvall måste plöjas upp efter tre år. I princip hade jag kunnat så direkt i vallen nu i vår men hösten var så besvärlig att det inte gick att få bort växtligheten. Men jag undrar om strukturförbättringen blev förstörd i och med plöjning med en tung traktor i den våta leran. Om jag hade fått bestämma så hade jag lämnat vallen ett år till och brutit den en bättre höst.

Inte är det nån tävlingsplöjning precis inte …

Tiltorna började torka och det var nödvändigt att köra över dem med harven en gång för att få jämnare upptorkning och mindre kokor. Jag måste köra på låg växel längs tiltorna utom i ändarna. Det skakade så kugghjulen i huvudet hoppade omkring. Det är ett under att traktorn höll ihop men gamla MF165 har gått bra allt sedan 1970. Det enda har varit framhjulstapparna som brustit med jämna mellanrum på grund av att de slagit mot de hårda tiltorna. Men sedan jag bytte framaxel till en från MF185 som är betydligt kraftigare så har det problemet försvunnit.

Den gamla harven från Kongskilde är lappad nästan varje år. Jag köpte en gammal harv till för många år sedan som jag plockade pinnar och reservdelar ifrån i många år men nu är pinnarna slut. Det fina med de gamla maskinerna är att de är så enkla att reparera. Förutom pinnarna så behövs inga reservdelar bara man har svets. Hjulen på harven var ju alldeles för små så jag bytte dem till hjul från en gammal Lada och det blev mycket bättre.

Det var ren nostalgi att igen köra med 165:an och harven men en skumpig sådan. Bakändan var ganska öm efter harvningen trots att jag bytt sitsen på traktorn till en mera fjädrande. Jag tror det räcker med sådan nostalgi för några år framåt nu. Om tre år måste igen den nuvarande gröngödslingsvallen brytas men om det är en bra höst så tänkte jag köra över växtligheten med krossen och sedan så direkt på våren följande år.

På tal om nostalgi så tröttnar jag aldrig på kvällshimlen som man ser från åkrarna. Bara den gör det värt att skumpa omkring.

Nu skall det vara tre dagar med julivärme +27 grader men sedan skall det bli betydligt svalare. På lördag lär det komma en mm regn men det har knappast någon betydelse. Det finns nästan inga våta sänkor i år och om prognoserna håller så borde det gå att så utan problem. Peppar, peppar …

 

 

27 april, 2018 av Nisse

I skarven mellan skog och jord

Vintern är mycket koncentrerad på skogsbruket och i april är det ännu mera bråttom att få ut allt virket innan skogsvägarna smälter. Man hinner inte tänka på jordbruket förrän skogsvintern är över och vårsolen börjar lysa och värma. Då blir det bråttom att sätta i ordning vårbruksmaskinerna.

Vi har länge åkt till Sverige till vårt gamla torp i Medåker i slutet på april. Det är lämplig avslutning på skogsarbetet för annars så tar det aldrig slut. Alltid är det något litet som ännu borde göras i skogen. Men åker man bort så är det vårsådden som upptar alla tankar då man kommer tillbaka.

Skogsvintern var bra även om den började på allvar alldeles för sent. Det har varit flera år nu med plusgrader i januari eller februari. Förr började skogsarbetet i december – inbillar man sej åtminstone. Nu gick det till all tur att köra ut virke ännu i fredags för en vecka sedan. Då lyfte jag bort en massa grankvistar och hittade ett litet lass props i skogen. Där var det inga problem för marken var stenhård under mossan. Men ute i solen började det bli gyttja och spår så jag lastade av det sista lasset från landsvägenb vilket var ganska besvärligt för den lilla lastaren är för kort. Man måste ta nytt tag i ändan och skuffa in virket för att få den på hopen.

Nån brådska med vårsådden är det minsann inte i år. Det är kallt och regnigt och till nästa torsdag så lovar prognoserna 12 mm snöblandat regn …  Här i Sverige är det också sen vårsådd. Vi har vårt torp på gränsen mellan Mälardalen och Bergslagen och nästan ingenting är harvat ännu. Många år är allt sått då vi är här i slutet på april men nu vill det inte torka upp. Nästa vecka skall också bli regnig och kall här. Först vill det inte bli vinter och sedan vill det inte bli vår …

Trädgårdsmästaren planterar i alla fall en mängd äppelträd på åkern utanför vårt hus. Grannen hade väldigt omtänksamt harvat en triangel bakom den stora stenen fastän han inte hade kunnat harva åkrarna än. Så trädgårdsmästaren gräver gropar och och jag kör röjsåg och hugger ved.

Så länge vi hade kossor så var varken skogsarbetet eller vårsådden så viktiga. Kossorna skulle mjölkas klockan fem på kvällen och morgonen året runt. Varenda dag. Och sedan skulle det köras hö och mockas koskit. Den tid som blev över kunde man sedan använda till skogsarbete eller jordbruk. Sådden var inte heller så omfattande eftersom det mesta var vall – bara litet brödsäd och havre åt hästarna. Det var främst kobruk och först efter 1975 blev det huvudsakligen skogs- och jordbruk.

Morsan hade huvudsakligen skött om kossorna men fick senare dåliga fötter och kunde inte vara med i jord- och skogsbruk så mycket även om hon var intresserad av skogen i all synnerhet. Jag byggde ett ”hönshus” med en gammal bänk från paketbilen med säkerhetsbälte och allt som jag satte på hydraularmarna på traktorn så jag kunde köra henne till skogen för att se på hyggena. Det fanns till och med intern telefon mellan traktorhytten och hönshuset så vi kunde prata med varandra under färden (en motorcykeltelefon).

Skämtsamt sa morsan att hon var med i arbetena genom att sitta hemma och oroa sej över väder och allt annat. Det var förståeligt för en gammal bonde har svårt att släppa tanken på gårdsbruket. Kan man inte vara med i arbetet så kan man åtminstone oroa sej. Själv arbetar jag ännu och tanken är att fortsätta med arbetet i 20 år till så jag har arbetat mer som (heltids)bonde än på högskolan. Jag kanske inte orkar så länge att pojken hinner bli pensionerad men man kan alltid försöka …

Trädgårdsmästaren står på åkern och gräver i den styva lera som finns här liksom hemma i Hindersby. Hon ångrar sej att hon inte satte spaden i jorden förrän hon gifte sej men så är det med ungdomar – de har inget förstånd ännu. Lustigt nog så är åkrarna här likadana som hemma. Hon ville gärna ha vatten i närheten så skärgårdsflicka hon är men det finns inget annat än en liten bäck på många kilometers avstånd. Allt har sin förklaring för det här huset var mycket billigt jämfört med miljonhusen nära till vatten (och till Stockholm).

På lördag skall vi titta på Norsylingen i Arboga (man fiskar nors med stora håvar i Arbogaån). Arboga betyder ju ååboga (åbåge) och staden placerades vid en krök  på ån där det också fanns en fors så man inte kunde segla längre upp utan måste lasta av. Här ser man att vårt språk är gammal svenska. Här talade man också om ”boga” (med o-) liksom ännu i dag i Hindersby. Långt ”a” blev småningom å i svenskan.

På söndag skall jag hämta mina nya glasögon i Västerås och sedan börjar jag hoppeligen känna igen folk som jag möter – det har varit litet si och så med det så närsynt som jag är. De nya brillorna har en styrka på nästan -10 …

Vi har med oss groprov på vetet och snart får vi se om det gror ordentligt. Sedan blir det vårsådd då vi kommer hem efter 1 maj. Men vi har tid för jag tror inte det bli vårsådd (direktsådd) förrän om ett par tre veckor. I alla fall så har skogsvintern nu tagit slut och jordbrukets vår är på kommande – om än långsamt och motvilligt. Men kanske det bli bättre efter torsdagens snöblandade regn ?

Till sist en bild från en vårkväll i Medåker med det 150 år gamla huset som är smalt och högt och mycket typiskt för äldre hus i trakten:

:

 

10 juli, 2017 av Christer

Kålrot 2.0

Ibland misslyckas det även för trädgårdsmästaren, i det här fallet första gången under en livslång karriär. Men nån gång ska det ju va den första.

Kålrötterna brukar jag så ganska sent framåt midsommar för att klara mig undan lite ogräsbekämpning och för att rötterna ska va i tillväxt ännu vid skördetillfället och inte ha stagnerat med träiga rötter som följd. Men framför allt så brukar problemet med jordlopporna vara betydligt lindrigare då. Men så inte i år. Det har överlag varit lite insekter i farten under den kyliga våren och den har kanske försenat utvecklingen hos lopporna så att de vaknade till liv först under de något varmare dagarna innan midsommar. Och då kålrötterna såddes den 17 juni så var det just till midsommar som dom borde ha kommit upp. Men nu kom inga plantor upp då lopporna angrep dem redan när dom började nå markytan. Att jag missade besprutningarna då får väl tillskrivas lathetskontot eller så var det SLC:s fel då jag råkade delta i deras fullmäktigemöte på Åland just efter midsommar.

Som tur var så hade jag tillräckligt med frön kvar för att så om åkern och hoppas att hösten blir varm så att de hinner växa till sig. Sådde lite glesare för at ge mera utrymme och försnabba utvecklingen för säkerhets skull.

Lyckas det inte med första försöket får man göra om och göra bättre.

Kålrötter och i viss mån rovor har annars varit populära i år och fröförsäljarna pratar om rekordförsäljning av frön till dessa. Det går inte så mycket frön åt till en hektar kålrötter och de är förhållandevis förmånliga så tröskeln till att odla kålrötter är ganska låg för den som vill pröva på lite alternativa grödor. Att bemästra ogräs och som här ohyra är däremot inte så lätt och blir beståndet allt för glest så kanske det inte uppfyller kraven för odling enligt god sed vid en granskning. I mitt fall med någon enstaka planta per kvadratmeter var det nog befogat med omsådd.

19 maj, 2017 av Christer

Också små början är början.

Äntligen kom vi igång med sådd och plantering här också! Ett par veckor senare än de senaste åren och en 8-10 dagar senare än normalt. Försökssålöken och lite isbergssallat fick vi i jorden innan nya regn satte stopp för vidare plantering.

18.5.2017. Vårplanteringen inledd

Mulljordarna här i Långmossen har torkat bättre även om tjälen fortfarande ligger kvar på sina ställen så här har det såtts en hel del spannmål redan. Inte jag dock, även om jag har en del vårplöjt och harvat färdigt för sådd så prioriterar jag grönsakerna i väntan på att lånemaskin för spannmålen blir ledig. I kyrkbyn där grönsakerna odlas i år är jordarna lite tyngre lerhaltiga finmojordar som hittills varit lite för fuktiga för att bearbetas, jag håller fast vid min 5-åriga odlingsplan även om det skulle ha gått bättre att plantera här i Långmossen. Det är inte bara de senaste veckornas snöbyar och smältande tjäle som hållit marken fuktig, det kalla vädret har bidragit till att upptorkningen gått långsamt. Men nu har det blivit varmare så kanske sätter det lite fart på upptorkningen.

Upptorkningen jaa…. det betyder ju också att jag borde få rågen övergödslad innan det blir för torrt så att gödseln inte löses upp. Tog en sväng dit nu på morgonen och snön uppe vid skogskanten hade nog smultit bort samt fältet torkat upp så pass att det borde bära traktorn om jag eventuellt behåller förbreddningshjulen monterade. Men sen är ju frågan hur mycket gödsel man ska satsa på? Övervintringen har varit någorlunda OK med tanke på vinterförhållandena men torkan vid sådden i höstas ledde till att groningen inte lyckades så bra som den gjort de senaste åren. Så beståndet är glesare än brukligt och bestockningen ojämn. Finns det några bra beräkningsgrunder för hur mycket gödsel det löns att sätta dit?

19.5.2017. Höstrågen är gles i år……

….även om det på håll ser lite grönare ut.

Som jämförelse på hur olika utvecklingen åren emellan är så postar jag en bild ur arkivet.

Övergödsling av hybridråg 25.04.2015.

9 augusti, 2016 av Christer

Vårbruket avslutat.

Senaste natt klockan 2:47 förklarade jag årets vårbruk avslutat. Ett vårbruk som inleddes med bäddfräsning för direktsådd lök den 3 maj. Egentligen brukar jag hålla 5 augusti som avslutningsdatum men tidsbrist och regnskurar sköt fram avslutningen några dagar. Får vi en fin höst hinner nog sallatsplanteringarna som gjordes tidigare på dagen och nu nattens sådd av bland annat spenat bli färdiga innan vintern kommer. Det var ändå nära ögat att avslutet skulle ha skjutits fram ytterligare litet för just som jag vid midnattstid stod i beråd att fylla frön i såmaskin kom det en regnskur men friska varma vindar torkade sen upp vätan så att ett par timmar senare gick det att så.

Både jag och personalen började nog bli lite led planterandet som nu försiggått så gott som varje vecka och oftast flera gånger per vecka sen början av maj för jag märkte nog att koncentrationen tröt och tankarna fanns på annat håll. Skönt hur som helst att ha ett arbetsmoment och därtill hörande plantdrivning, som inleddes redan 6 veckor innan vårbruket, bakom sig för säsongen ty det finns alldeles tillräckligt med jobb med att hålla odlingarna i skick och ta hand om skörden. Sen ligger ju inte heller rågsådden med där tillhörande höstbruk alltför långt borta heller.

9.8.2016 Kl.2:47 Årets vårbruk avslutas med sådd av spenat i något för fuktig jord.

9.8.2016 Kl.2:47 Årets vårbruk avslutas med sådd av spenat i något för fuktig jord.

När nu såmaskin och planteringsmaskin kunde stuvas undan var det så dags att ta fram morotsupptagaren i stället för att på allvar inleda morotsskörden. Morötterna har växt betydligt bättre i år än i fjol och nu kunde upptagningen inledas som brukligt till skolstarten.

9.8.2016. Morotsupptagaren togs i bruk för säsongen.

9.8.2016. Morotsupptagaren togs i bruk för säsongen.