Vårsådden på Bos-Sestu

Det är busväder i dag men snart skall väl vårsådden börja i alla fall. Nu börjar det vara regnet som bestämmer. Ett ordentligt regn kan skjuta på sådden en vecka. Sällan sår vi före 1 maj men det har nog hänt. Och sällan sår vi ännu i juni men det har också hänt.

Jag måste presentera vårt system för det är litet ovanligt. Jag sysslar med så kallad frässådd där såmaskinen är kopplad till en jordfräs (av den större sorten):

Frässådd 2009

Fotografiet är taget i fjol men det ser likadant ut i år. Såmaskinen är från 1975 och ganska sliten men jag har inte vågat satsa på en ny maskin med de priser vi har i dag. Så den lappas ihop ett år till igen. Den fungerar nog men har för små lådor så man måste fylla på ofta. Och då jag kör hem och fyller på direkt från silon så tar det värdefull tid. Dessutom har den alltför dåligt tryck på såbillarna så utsädet ibland blir liggande utanpå. Och det är alls inte bra.

Jordfräsen är en italiensk Pegoraro som fungerat fantastiskt bra. Jag har inte behövt byta en enda pinne på 20 år trots att jag kört på sten så att traktorn hoppat till. Fräsen behövs för att slå sönder kokorna på våra styva lerjordar. Men den kräver en hel del effekt. Vi harvar med en urgammal Kongskilde lätt fjäderharv men det är bara för att jämna ut åkern. Fräsen finfördelar nog jorden men den jämnar inte alls.

Men jag måste så en vecka efter alla andra med det här systemet. Det är ren katastrof att köra på en alltför våt lerjord. Då blir åkern som asfalterad. Men om det torkar för mycket så orkar inte ens fräsen slå sönder kokorna. Och man får köra på krypväxeln. Då såmaskinen kommer genast efter fräsen så hinner åkern inte torka upp efter bearbetningen som vid normal harvning utan den måste vara tillräckligt torr för att sås förrän man alls börjar köra. Det är ett system som kräver goda nerver.

Så det är en fördel om man inte har allting i ordning för tidigt. Då KAN man inte köra ut på åkern utan måste hålla till i verkstaden :-). Förr satt alla och väntade nervöst på att börja och en av gubbarna sa åt vår granne  Nyströms Nils som alltid var bland de först: “Tu ska akt de ti far uut opa ååkärn för tiiditt för tå pradajar vi til allihoop !”  (Akta dej för att köra ut för tidigt på åkern för då drar vi till allihopa – “pradaja” kommer troligen från ryskan även om det där betyder “sälja”).

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

5 reaktioner till “Vårsådden på Bos-Sestu”

  1. Jag kör ungefär 0,8-0,9 ha med en påfyllning och det tar nästan en timme. Men det beror på åkern och hur torrt det är. På mindre styv jord kör jag ganska fort men om den styva leran hunnit torka för mycket så blir det långsamt. Fräsen kräver nämligen mycket effekt och man måste växla ned ordentligt där det torkat. Vanligen kör jag med Hög 2:a på Zetorn (som har fyra höga växlar). Att fylla på tar 20-30 minuter beroende på hur långt det är till åkern.

  2. Som Mats skriver så har vi nog helt olika jordar. Jag har också provat plöjningsfritt i någon mån, och det fungerar nog också. Men för att få ett bra resultat måste man köra ett varv med tallriksharven på hösten och åtminstone ett på våren plus ett ordentligt varv med s-pinnharv. Om man plöjer på våren är jorden redan då så bearbetad att det räcker med ett halvslarvigt varv med s-pinnar. Totalt sett går det minst lika mycket bränsle med tallriksharvmetoden, dessutom har man mera ogräsproblem.

  3. Stefan har alltså mojordar, precis som jag. De öppnar däremot upp för en förenklad version av Nisses frässådd, nämligen en kombination av s-pinnharv och såmaskin. På våra lätta jordar klarar man sig antagligen utan fräs.

  4. Det viktigaste är att inse att åkrarna är väldigt olika och måste behandlas individuellt. Allmängiltiga regler för hela EU är helt enkelt en total katastrof. I värsta fall har man på samma skifte mulljord från en gammal mosse, mellanlera och riktigt styv lera. Försök nu sedan hitta på ett sätt att odla det …

    Då det är bra höstar så kan man köra med rullharv efter tallriksharven och man har i princip färdig såbädd på våren. Men så kan det bli nödvändigt att köra ett varv med fjäderharv i alla fall för att få det att torka upp snabbare. Här har den lätta MF-165:an gjort ett bra jobb varje vår i 40 års tid. Men man måste harva grunt så det inte torkar för djupt !

Kommentarer är stängda.