7 februari, 2019 av

Karhinens rapport.

Ögnade som hastigast (hoppas på en svensk version för noggrannare läsning) igenom Reijo Karhinens rapport och finner kravet på 20000€ i försäljningsinkomster för beviljande av stöd ganska intressant. Kommentarerna under artikeln var dock inte nådiga men undrar om alla förstått att det var försäljningsintäkterna och inte nettointäkterna som avsågs. Rätt mycket byråkrati kunde förenklas med en dylik regel, areal, ålder och många andra krav kunde slopas. Sen kunde det kanske införas ett maxtak också? Eller vad tycker Ni? Är 20000 rätt nivå?

3 februari, 2019 av

Krokvagnen

Min nyaste större investering eller krokvagnen har figurerat på en del bilder i några inlägg och verkar ha väckt lite intresse för ytterligare information. Lovade därför neråt januari skriva ett inlägg om den, nu har det varit lite strul med frugans hälsa, skidåkning m.m. så lite i senare laget verkar jag nu komma till skott. Man måste förtjäna lite också emellan varven 🙂

24m³ råg

Krokvagnen har stått på investeringslistan i lite på 10 år men brand och annat har kommit emellan men för närapå 4 år sen kom jag så äntligen till skott. Jag ville ha ett rejält underrede som jag kunde använda till de mesta i transportväg. De är ju lite onödigt att ha hjul under alla flak, tankar och dylikt. Hellre då så att man kan växla mellan de olika utrustningarna och då står det väl i huvudsak mellan krokväxlare, vajerväxlare eller flakväxlare. Flakväxlare där flaken står på ben och underredet backas under för tillkoppling är den billigaste lösningen men tillåter inte att flaken läggs ner på marken. Vajerväxlare är lite som krokväxlare men man måste manuellt sköta tillkoppling av vajer och konstruktionen försvårar också justering av flakens position på underredet. Så valet föll på krokväxlare för största flexibilitet trots kostnaden och att det också gör underredet lite tyngre.

Följande val stod emellan 2 eller 3 axlar och där valde jag 3 för att få tillräcklig bärighet med lite lägre däck. Jag ville ju ha så låg pådragning av flaket som möjligt och jag ”dockar” också till lastbryggan som har en höjd på knappa 1,20m så jag ville ha flaken i samma höjd. Den här inhemska modellen som jag efter att ha jämfört 4 olika märken valde har hydraulisk axelfjädring så att flakhöjden kan justeras med knappt en halv meter, och det är ju bra just med tanke på att docka till lastbryggan. Nackdelen med 3 axlar är förutom merkostnaden om närmare 10000€ att den blir lite trögare att svänga så jag valde den tredje axeln som styrbar för att få den lite smidigare. Man kunde också ha haft styrning på första axeln men i och med att den går att avlasta så lämnade jag bort det alternativet. Att den går att avlasta innebär att dess bärighet hydrauliskt kopplas bort vilket också ger mer vikt på traktorn om det visar sig vara lite svårt att komma i rörelse med tunga lass i sliriga förhållanden.

Att fjädringen sköts hydrauliskt ger också möjlighet att via trycket i hydraulsystemet mäta belastningen så jag har också utrustat vagnen med våg, tyvärr har jag inte hunnit kalibrera den med alla flak än så länge men enligt uppgift ska vågens noggrannhet röra sig mellan 50 och 150 kg. Så mycket mera om underredets funktioner vet jag inte om jag berättar i detta skede utan läsarna får via kommentarsfältet fråga om det är nåt ni undrar över.

Underredet har man inte så mycket nytta av utan flak så anefter har jag skaffat lite flak. Jag började med ett begagnat lämflak som inte är i bästa skick men duger för lättare transporter samt lådtransport.

Lämflak ca 6,70 långt
Ett lådlass.

Senare har jag utökat flaken med dumperflak som med förhöjningssats som rymmer 22m³ och en spannmålscontainer med ”häng och släng bakläm” om likaså 22m³.

Leverans av nya flak.
Spannmålscontainern används också vid flistransport
Utsikt från hytten vid flakbyte.
Händigt med krokväxlare när maskiner ska lastas.
Dumperflaket med hydraulisk bakläm
Dumperflaket vid virkestransport.

Jag har också från tidigare en kylcontainer och en 9000 liters tank som jag ska montera på krokram för att effektivera användningen men följande på önskelistan är ett nytt lämflak med möjlighet till montering av bankar för virkestransport för även om dumperflaket som synes av bilden ovan också går att använda till virkestransport så vore det bättre med ordentliga virkesbankar.

9 januari, 2019 av

RIP Spöötje.

Den eländiga starten på året verkar fortsätta. Inte nog med stormfällning av skog, frugans sviktande hälsa och en vän försvunnen i snöskred, nu blev det kattbegravning också.

Min trogna jaktkompis fick jag lov att förpassa till de sälla jaktmarkerna ikväll. Katten hade tydligen smitit in i stokerutrymmet i går kväll då jag kontrollerade hur mycket flis som återstod i fickan. Hon brukar följa med mig under mina kvällsrundor i hopp om att vi hittar nåt möss att jaga, igår såg jag dock inte till henne men hon hade tydligen obemärkt smugit sig in. Under natten verkar hon sen ha fastnat i inmatningsanordningen så att ena tassen blivit halverad. Fanns inget annat att göra än be grannen komma med bössan.

Spöötje (spöket) var som namnet förtäljer ingen vacker katt men en väldigt god jägare som varit med om mycket. Jag hade dömt henne till döden redan för många år sen då hon i samband med att hon ynglade lade ut hela livmodern, men under tiden jag sökte efter nåt att slå ihjäl henne med hade barnen förbarmat sig över henne och kvickt åkt till veterinären för operation. Det blev inte billigt men jag är nog sist och slutligen glad över deras tilltag för vi har med åren byggt en speciell vänskap då vi med gemensamma krafter gått igenom skrymslen och vrår i jakt på möss och råttor. Spöötje skulle ha om jag räknat rätt blivit 18 år nu till sommaren och jag kunde inte tänka mig att hon skulle bli tvungen att genomlida ålderdomen på tre ben samt klorna förstörda på andra framtassen. Hon fick nog det bättre i katthimmelen. Tack för åren och vila i frid.

Här har Spöötje gjort processen kort med en sork som smugit sig in i golvtorken.
8 januari, 2019 av

Dubbat.

Nu ska det förhoppningsvis bli bättre grepp på ishala vägar.

Grusvägarna i nejden har de senaste vintrarna emellanåt varit rena rama skridskobanan och med den vädertyp vi dragits med så här långt i vinter så lär det fortsätta att vara halt. Omväxlande minus- och plusföre gör att smältande snö fryser till is och traktorn som har hala Michelindäck glider omkring som en tvål i badkaret. Det är med knapp nöd som kalsongerna hållits torra under traktorfärderna.

Normalt vinterföre på landsbygdens grusvägar.

Därför tog jag till nyår hem en låda dubb och nu ikväll har jag skruvat in dubbarna i ribborna på både fram- och bakdäck. I det här fallet blev det nu 3 dubbar per ribba eller 114 per däck fram och 5 dubbar per ribba eller 200 per däck bak.

En låda dubbar, skruvdragare och dubbhylsa är allt vad som behövs.
Prövar med 5 dubbar per ribba i bakdäcken……
….medan det för duga med 3 per ribba där fram.

Att valet föll på dubb framom kedjor är främst av bekvämlighets- och komfortskäl, dessutom används traktorn vars däck jag dubbade mestadels till landsvägsköror vintertid. Lite billigare blir det förstås också med ett pris om lite på 80 cent stycket för dubben. Traktorn jag använder i skogen utrustas nog fortsättningsvis med kedjor. Många har pratat sig varma för dubbar så jag tänkte att varför inte pröva. Återkommer med synpunkter om det senare när jag testat lite. Det gick hur som helst enkelt att skruva in med borrmaskin utrustad med hylsa för dubben och tarvade lite på 3 timmars arbete. Man behöver inte slira mycket för att spara in den arbetstiden.

4 januari, 2019 av

Lektris

Med frugan på hospitalet så blir det lite ensamt om kvällarna så därför var det extra trevligt att bloggkollegan Charlotta med vän svängde in på en kaffekopp igår kväll. Tack för pratstunden! Tiden gick så snabbt att jag inte kom att tänka på att ta en bild som bevis men läsarna får tro på det ändå 🙂

Vi hann diskutera både det ena och det andra och bland annat så tangerade vi problemen med elektriciteten eller snarare frånvaron av elektricitet efter stormens härjningar. Här på gården klarade vi oss undan med ett par tiotal minuter långt avbrott men många har fått vänta i dagar på ström i tråden. Jag kom att undra hur det blir i framtiden då alltmer ska gå på el. Elbilens egenskaper diskuteras flitigt och det har också förts fram att även traktorerna i framtiden kommer att bli eldrivna. Men hur blir det då vid dygnslånga elavbrott utan möjlighet till att ladda batterierna? Ska man driva generatorn med eltraktorn för att få ström till produktionsbyggnaderna? El lär ju ska kunna produceras klimat-/miljövänligt i hur stora mängder som helst i kärnkraftverken men har man dem inte på egen bakgård så kommer det ingen ström till att ladda fordonsparken då distributionen fallerar.

Tjaa, frågorna är många och jag lär inte få svar den här tiden på dygnet så kanske bäst att jag avslutar dagen……..

…….men innan dess måste jag lätta upp stämningen med ett inslag av ett par av mina favoritkomiker…….

https://www.youtube.com/watch?v=csRqxVXR-N0

GoNatt!

2 januari, 2019 av

Inget vidare Gott Nytt År.

Läser i en kommentar till Charlottas inlägg att man hoppas på vädermässigt normalare år men tyvärr så ser inledningen väldigt tråkig ut.

Gjorde en snabb inventering efter nattens storm när det ljusnade i morse och det var ingen munter syn som man möttes av i skogen. Omkullblåsta och knäckta trän fanns det lite överallt och vid större öppningar så fanns en del bröten där mer eller mindre allt mejats ner av stormvindarna. Det här är nog de största stormskadorna jag haft under min 30 år långa tid som enskild skogsägare. Och ändå kunde det varit mycket värre, den torra marken gav trots allt lite bättre fäste åt rötterna än vad som skulle ha varit fallet om marken hade varit vattenmättad efter rikliga höstregn. Nu var det mest gran som stod på stenbunden mark och tallplanteringar som stjälpte. Det som gjorde saken värre var att denna gång kom stormvindarna från nordost vilket det väldigt sällan gör här i våra trakter. Skogen är mera tålig för stormar från sydväst eftersom det är den förhärskande vindriktningen.

En av mina största granar strök också med…..

…..rotvältan över tre meter hög.


Granar på stenbunden mark mest utsatt.
Här nära åkerkanten har nästan allt mejats ner…..
…men också gammalskog bredvid 20-25 år gamla föryngringsytor har fått ge vika.
Lider med ägaren till denna figur i kanten av en par år gammal föryngringsyta 🙁

I övrigt verkar byggnader och konstruktioner att ha klarat sig här på gården. Och hur skogen i övrigt ser ut har jag ännu inte kollat men på mina skogsskiften här i närområdet så är det nog frågan om nåt hundratal träd. Ska till veckoslutet inventera de mer avlägsna områdena. Man kan kanske skatta sig lycklig för att man ännu inte hunnit ta itu med den gallring av en tallplantering som planerats, såg nämligen ett par nyss gallrade planteringar som farit väldigt illa i stormen.

God fortsättning kan man inte önska någon efter detta men kanske en bättre fortsättning av året passar?