33%

Det gled in på plöjning i kommentarerna i förra inlägget så jag gör ett skilt inlägg i saken då det varit lite knepigt med plöjandet i höst.

På satellitbilden från 28:e oktober ser man att det var många som plöjde efter snöfallet veckan innan.

Vädret ställde till problem med skördandet vilket jag beskrev i förra inlägget och det ledde till att plöjningen också blev på hälft. Man vill ju inte ge sig tid till plöjning innan skörden är klar. Vanligtvis räknar jag oktober till skördemånad och november viker jag åt plöjningen. Men när snön kom tidigt och det blev för kallt för skörd så kopplade jag i plogen lite tidigare i år och körde några skiften under de dagar då det var lite varmare eller blott några minusgrader. Valde några mindre åkrar som man kunde plöja klart på några timmar för under kalla nätter fryser vändtegarna och där man kör i snön, som annars isolerar bra, till så det kan vara svårt att fortsätta en ny dag. Lite fruset får det vara men jag brukar sätta gränsen vid en 2-3 cm tjälskorpa, skivristerna bör lätt skära igenom i alla fall. För även om det går så blir det inte så snyggt plöjt och påfrestningarna på utrustningen samt bränsleförbrukningen ökar när det är fruset.

14.11.2023. Ännu en åker vänds i goda förhållanden.

Läste i en plöjningsgrupp jag följer hur man neråt Europa förundrade sig över hur vi plöjer när det är snö på marken. Man menade att man aldrig ska plöja ner snö då det kyler ner jorden och leder till sänkta skördar. Jag blandade mig i diskussionen och skrev att lite snö gör väl varken till eller ifrån då marken ändå oftast fryser en fot eller två. Jag har ofta plöjt i snö och 10 cm snö är i alla fall inget problem snarare tvärtom, det är ljust och fint och traktor och plog hålls rena. Är det lös och torr snö flyger den iväg samtidigt som jorden vänds så tiltorna lägger sig väl. Prövade plöja lite i medlet av förra veckan, det gick men blev inte så snyggt då det fanns små frusna fläckar här och där så nu får jag nog förklara plöjningen avslutad för i år.

Ett annat problem som störde plöjningen i höst är kravet på 33% växttäcke, det blev inte heller enklare av de något oklara reglerna över vad man fick plöja eller inte och vad som räknas som godkänt växttäcke. En del grödor som morot, lök och potatis godkändes inte och permanenta vallar fick man inte heller räkna in. Jag gillar överhuvudtaget inte dylika schablonmässiga krav, det hade nog varit bättre med nån form av “morot” åt dem som har möjlighet och intresse av att hålla grönt över vintern. Att den våta hösten försvårade sådd av höstgrödor gjorde ju inte saken bättre. Har förstått att växttäckeskravet är något som omfattar hela EU men nog har dom betydligt lättare att uppfylla kravet längre söderut där höstsådda grödor är lättare att förverkliga än här i norr. Ställvis finns också här jordarter som är svåra att plöja på våren och vårbrukestiden är kortare så att plöja stora arealer på våren är inte så lätt.

Själv hade jag tänkt täcka halva växttäckeskravet med höstvete och hade gödsel och utsäde klart men regnet och den utdragna skörden gav inte tid eller möjlighet till sådd. Jag tyckte att det blev för sent men i och för sig så kunde en sen sådd ha lyckats i höst då det var varmt ännu en bit in i oktober. Räknade just att jag har närmare 60ha att plöja i vår och även om jag säkert sår en del saneringsgrödor som det inte är så bråttom med så är det nog lite väl mycket att plöja under bråda vårbrukstider.

Denna åker godkänns inte som växttäcke ty här har det odlats morot. I mitt tycke är åkern “grönare” än mången lättbearbetad stubbåker. Dagens kultivatorer och tallriksredskap är så pass effektiva.

Sätter in en favorit i repris från början av bondbloggskarriären 🙂 vi har kanske nytillkomna följare som inte sett den tidigare.

Säsong -22

Deltog i fredags i den österbottniska bondebåten med ett 170-tal deltagare och blev av flera påmind om att det har varit lite tyst härifrån under sommaren så nu tänkte jag göra ett försök med att återge lite hur säsongen har löpt här på gården samt hur odlingarna lyckats. En av orsakerna till tystnaden beror på att det mobila bredbandet inte varit mig nådig vilket jag vid flera tillfällen påpekat för teleoperatören som vid ett tillfälle lite elakt menade att dom inte har några skyldigheter att leverera det man betalar för utan att det är fritt fram att byta bolag om man inte är nöjd. Nu är det tyvärr så att alternativen är få, och det vet dom säkert av, så det är lätt att va stursk i dylika situationer. Lite bättre har det stundvis blivit men variationerna är fortsättningsvis stora.

Höstvetet.

Höstvetet hör de till de bättre bland årets grödor så jag tror jag börjar med det. Det är ju bra att inleda med nåt positivt, vi bönder beskylls ofta för att mest marra och gnälla 🙂 . Och därtill så har jag allt sålt så resultatet är lätt att redovisa.

Höstvete Emilio 20.4.2022. Övervintringen har lyckats och rotutvecklingen ser bra ut.

Till skillnad från på många andra håll så övervintrade höstvetet bra här i mina trakter. Våren var kall och tillväxten långsam så jag valde i år att dela på vårgödselgivan, 7:e maj gav jag således i snitt 45kg N /ha

Höstvete Emilio 7.5.2022. Tillväxten börjar komma igång och övergödsling på gång.
Höstvete Emilio 25.5.2022. 18 dagar senare var det så dags för nästa gödselgiva och ytterligare 45kg N /ha.

Strået började dra iväg så den 30:e maj gavs följande dos med växtskyddssprutan blandat med 200 liter vatten:
Broadway 0,2
Dassoil 0,5
Microplant 1
Ccc 0,2

Det är nog lätt att odla spannmål för sen var det bara att njuta av tillväxten och invänta skörd. Ja några samtal och meddelanden fordrades förstås för att arrangera tröskning och försäljning.

Höstvete Emilio 9.7.2022

Det goda med höstvete är att man får tröska relativt tidigt medan det ännu finns gott om trösknings- och torkningskapacitet vilket är viktigt för den som lejer dylikt. Sen är det ju inte så illa att det oftast liksom i år också är torrt och varmt i medlet av augusti. Den 14:e augusti blev det så dags för tröskning och för det första lasset visade fuktmätaren 15% för att ytterligare sjunka till 13,1% den 16:e då det sista tröskades. “Tror inte jag torkat vete på 13% förr” var torkägarens kommentar.

Höstvete Emilio 14.8.2022. Tröskningen inleddes i torra och varma förhållanden, fukthalt 15%.

Torkentrepenören skötte sen också om lastningen som skedde direkt vartefter tillräckligt torkats för att fylla bil och släp vilket var tacksamt då det annars finns mycket att stå i med mitt i grönsaksskördesäsongen.

Lite svagare skörd blev det i år jämfört med ifjol men med tanke på att jag snålade lite med gödseln och odlade en del svagare skiften så är jag mycket nöjd med resultatet.

Efter invägningen kunde jag konstatera att årets höstvete gav 7038kg/ha .

Då det nu också verkar som om växttäcke vintertid eftersträvas i det nya stödprogrammet så kommer jag nog också framdeles att försöka så lite höstspannmål. Vete verkar lättare att placera på marknaden än råg så det får nog bli vete på de arealer som jag kan använda för ändamålet, dessutom är det bra att ha nåt färdigt sått till våren också, blott nu övervintringen lyckas. Det fick jag i alla fall konstatera att den rikliga höstvetehalmen bryts långsamt ner och ställer till problem i grönsaksodlingen så som förfrukt för grönsaker blir det inte nåt fler år. Till det verkar nog korn vara att föredra.

Säsong -23.

I höst hade jag inte mera än knappa 14 ha som kunde användas för höstvete så arealen blir något mindre men om allt går vägen borde jag ändå få ihop till 2 långtradare nästa höst. Så planerar jag även om jag är medveten om att man inte ska ta ut nåt i förskott. Ett fält sådde jag efter saneringsgrödan och det verkar vara ett bra alternativ då strukturen efter plöjningen blev riktigt bra för sådd direkt i tiltan som är den metod jag tycker verkar vara bäst för övervintringen.

28.7.2022 Precisionssådd jordförbättringsrättika.
30.8.2022. Snabb utveckling i jordförbättringsrättikan.

6.9.2022. Krossning av jordförbättringsrättikan.
Kalkning med Soilfood IV.
12.9.2022. Plöjning.
13.9.2022. Sådd direkt i tiltan.
13.9.2022. Sådd direkt i tiltan.
Höstvete Emilio. 11.10.2022. Trots något sen sådd och kall september har vetet utvecklats hyffsat.
Höstvete Emilio 13.11.2022. Vintern får komma.

Höstvetet snömögelskyddade jag lördagen den 5:e dennes och det var nog senast möjliga besprutningsdag för sen fick vi både blåst och regn. Under slutet av senaste vecka började marken frysa till och tjälen ligger nu 5-10 cm i höstvetet samtidigt som vi fått endast några lätta snöflingor så så här långt bådar det gott.

Det är ju annars intressant att se hur vi här i EU trots ofärd och osäkra tider vad gäller försörjningen fortsätter med den gröna vågen. Såg nån rapport om att produktion kommer att sjunka med 10-15% som följd av den nya programperioden. På andra sidan Atlanten har de något högre spannmålspriserna stimulerat till ökad produktion åtminstone om man får tro följande text och inte överger man biffen så lätt heller 🙂

“With normal weather and trend-line yields, the corn and soybean crops would be the largest ever, following late-summer dryness in the Midwest and drought in the Plains that cut into yields this year. Per capita meat consumption, now 0.62 pounds per day, would rise annually for the next decade, reaching 0.65 pounds in 2032, according to USDA’s long-term baseline. High retail prices for meat have not dented the American appetite.”

Vi försöker med detta nu denna gång och jag ska försöka beskriva några av mina övriga grödor också då det verkar som om WordPressen uppdaterats och blivit lättare att använda. Tack för det Nisse!

Från grönt till svart till vitt.

Skrev en statusuppdatering på facebook i samband med plöjningen för en månad sen som föranledde lite diskussion. Tänkte att jag kunde vädra mina tankar även här för att eventuellt få lite synpunkter av bloggläsarna. Plöjningen har ju i övrigt diskuterats lite mera i höst med tanke på eventuella begränsningar i nästa programperiod. Och här i byn har det i mitt tycke plöjts mera än vanligt i höst på bekostnad av lättare bearbetningsmetoder.

13.11.2021 Lite rimfrost gör det ljusare under senhösten, dessutom hålls traktor och redskap renare.

Jag plöjer oftast sent och många gånger just innan det fryser, dels för att jag inte just hinner tidigare då skördetiden är lång. Men dels också för att jag tror att urlakningen av näringsämnen blir mindre då åkern är svart så kort tid som möjligt. Det är ju förstås inte alltid så lätt att pricka riktigt rätt men i år blev det rätt så bra med blott en till två veckor mellan plöjning och snö och tjäle. Jag tycker också att strukturen hålls bättre om inte långa perioder med höstregn slammar igen tiltorna innan de fryser. Tycker också att kvickroten kommer senare igång på våren om plöjningen gjorts sent. Oftast går det också lättare att plöja när jorden genomfuktats ordentligt, den mullrika finmojorden fastnar lätt på vindorna om det är för torrt i botten.

20.11.2021. Årets höstplöjning avslutas.

Årets höstplöjning inleddes 10 november och avslutades den 20. Det hade väl gått att plöja ytterligare en dag men sen började marken frysa till. Hade haft möjlighet att plöja ytterligare några hektar men dom går också att plöja i vår.

Men nu till min fråga, när tycker Ni att den optimala plöjningstid punkten är ? Motivera gärna Era tankar. Och vad tycker Ni om eventuella begränsningar i höstplöjningen?

Höstplöjningen klar.

I går kväll plöjde jag de sista åkrarna som kunde plöjas för säsongen i fina förhållanden. Kunde ha plöjt mera om hemmanet varit större då det är roligt att plöja. Har dock en del grönsaksåkrar oplöjda men plöjer dem till våren efter att ha flyttat bevattningsslangarna till nästa säsongs grönsaksåkrar. Jag sparar en flyttning på så vis och så är det lättare att se vilka slangar som passar var när dom inte är ihoprullade. Dessutom hinner eventuella ogräsfrön gro innan jag vänder jorden. Vi har också små restpartier av kålrot, brysselkål och grönkål kvar att skörda, samt en del purjo men den har farit illa i regnen.

Plöjning i adventstider.

Brukar oftast så korn efter grönsakerna då det känns lättast att reglera stråstyvheten på kornet. Grönsakerna lämnar nämligen efter sig en hel del näring som är svår att bedöma vid sådden. Det är också en anledning till att jag inte plöjer nu för att förhoppningsvis minska näringsläckaget. Jag föredrar av samma anledning att plöja sent eller just innan marken fryser och i år har plöjningsförhållandena varit bättre i november än i regnen i september och oktober. Visserligen har det regnat i november också men inte lika ofta.

Så jag känner mig nöjd över att ha plöjt mera än vad som var målsättningen för hösten. Fast numera har plöjda åkrar blivit lite av ett skällsord medan växttäcke och direktsådd applåderas i miljöns och klimatets namn. Och visst håller jag med om att fleråriga städsegröna grödor gör gott åt jorden, kolbindningen och minskar näringsläckagen. Tyvärr så har jag en del åkrar som inte lämpar sig för vårplöjning och tiden är också knapp på våren. Har heller ingen egen möjlighet till direktsådd och vad gäller grönsakerna så finns det just inga alternativ till plöjning och intensiv bearbetning.

Jag tycker att ska man plöja ska man göra det enligt bästa förmåga, annars kan man lika gärna kultivera. Här lyckades jag ansluta kilen rätt bra om jag får tycka det själv 👍. Den observante hittar kanske ett fel i bilden också?

Så mitt bidrag till saken har så här långt sträckt sig till lite naturvårdsvall (som kunde vara mer om man hittade nån vettig användning för gräset), kummin samt lite höstsäd (tidigare råg men nu inne på andra året med höstvete). Jag har försökt ta till mig lite av den allmänna diskussionen och har en del idéer men återkommer till dem i kommande inlägg. Det har varit en bråd vecka och jag är både trött och förkyld så inte så inspirerad nu just 🙂

En god självständighetsdag tillönskas. 🇫🇮

Dyra reservdelar, höstplöjning och klassträff.

Av de alternativ jag nämnde i förra inlägget så blev det version B eller så att jag lämnade “klånten” (navreduktion) till verkstaden. Det har det varit mötestider och bra åkerväder för höstplöjning, jordtransporter och vi har faktiskt skördat lite morötter också. Med andra ord ingen tid för verkstadsarbete. Å andra sidan behöver jag nödvändigtvis inte Samen förrän vårsolen börjar värma men konstruktionen med de justerbara (spännbara) kullagren som påminner lite om ett cykelnav var lite främmande även om cykelnaven är bekanta från tiden som cykelmekaniker i Dragsvik. Kullagret har skilda bottnar och kulorna sitter i en krans (hållare) av plast, när plasthållaren går sönder kommer kulorna i oordning  och ställer till elände.

Det visade sig sen när “klånten” öppnades att kulorna hade skadat de övriga komponenterna så pass illa att det är bäst att byta ut alltihopa. Tyvärr inga billiga komponenter. Nya originaldelar går lös på 3600 euro plus moms. Vi har sökt alternativa eller bättre begagnade delar men Samen är så pass ovanlig här i landet att andrahandsdelar verkar svåra att få tag på. Kanske finns det nåt utomlands bara man vet var man ska söka?

Höstplöjningen

Det blev ju lite kallare så jag tyckte det var bäst att varva morotsskördandet med plöjning och jordtransporter. Den ljusa tiden av dygnet har vi skördat men det går bra att köra traktor trots att det är mörkt så morgnar och kvällar har jag plöjt eller kört jord.

Det har annars varit ett sant nöje att plöja nu när markfukten jämnat ut sig sen de kalla nätterna i slutet av oktober. Ett av de bättre plöjningsåren, jorden har smulat sönder fint efter den torra sommaren och det har gått lätt att plöja.

En videosnutt från då jag inledde plöjningen den 13 november.

Den lagom fuktiga jorden har varit lätt att vända i höst.

Och mellan plöjningarna har det flyttats lite jord…..

 

Klassträff.

Nu har det ändå frusit till så pass att plöjning inte längre är att tänka på men en jordvall har jag ändå flyttat idag.

Imorgon blir det ändå andra aktiviteter, jag ska nämligen på klassträff. Det har faktiskt tro det eller ej förflutit 40 år sen jag utdimiterades från trädgårdsmästarlinjen på Överbý och nu ska vi träffas för att se om vi känner igen varandra, några har jag inte sett sen skolan slutade. Det ska bli riktigt roligt och de flesta av eleverna plus ett par av lärarna har anmält att de kommer.