Från grönt till svart till vitt.

Skrev en statusuppdatering på facebook i samband med plöjningen för en månad sen som föranledde lite diskussion. Tänkte att jag kunde vädra mina tankar även här för att eventuellt få lite synpunkter av bloggläsarna. Plöjningen har ju i övrigt diskuterats lite mera i höst med tanke på eventuella begränsningar i nästa programperiod. Och här i byn har det i mitt tycke plöjts mera än vanligt i höst på bekostnad av lättare bearbetningsmetoder.

13.11.2021 Lite rimfrost gör det ljusare under senhösten, dessutom hålls traktor och redskap renare.

Jag plöjer oftast sent och många gånger just innan det fryser, dels för att jag inte just hinner tidigare då skördetiden är lång. Men dels också för att jag tror att urlakningen av näringsämnen blir mindre då åkern är svart så kort tid som möjligt. Det är ju förstås inte alltid så lätt att pricka riktigt rätt men i år blev det rätt så bra med blott en till två veckor mellan plöjning och snö och tjäle. Jag tycker också att strukturen hålls bättre om inte långa perioder med höstregn slammar igen tiltorna innan de fryser. Tycker också att kvickroten kommer senare igång på våren om plöjningen gjorts sent. Oftast går det också lättare att plöja när jorden genomfuktats ordentligt, den mullrika finmojorden fastnar lätt på vindorna om det är för torrt i botten.

20.11.2021. Årets höstplöjning avslutas.

Årets höstplöjning inleddes 10 november och avslutades den 20. Det hade väl gått att plöja ytterligare en dag men sen började marken frysa till. Hade haft möjlighet att plöja ytterligare några hektar men dom går också att plöja i vår.

Men nu till min fråga, när tycker Ni att den optimala plöjningstid punkten är ? Motivera gärna Era tankar. Och vad tycker Ni om eventuella begränsningar i höstplöjningen?

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

10 reaktioner till “Från grönt till svart till vitt.”

  1. Åtminstone här på gammal sjöbotten så är två stubbharvningar så fort som möjligt efter tröskningen och sedan en omsorgsfullt utförd höstplöjning rätt sent rätt recept tycker jag. Funkar otroligt bra mot
    kvickrot och andra rotoggräs. Dessutom påbörjas nedbrytningen av växtrester som ju binder kväve och även andra näringsämnen. I kölden på vintern far de ingenstans och är redo för upptagning av växterna när vårbruket börjar. Har aldrig riktigt förstått detdär med vårplöjning, speciellt inte i ekoodlingar. Då binder man ju kvävet på våren när det som bäst behövs! Speciellt om man vårplöjer vall och sår ekokorn brukar det missa kapitalt. Vete och havre har längre växttid och utnyttjar näringen även senare under sommaren. Häromkring har vi ju möjligt använda biogasslam som näringsräddare även åt ekoodlarna.
    Med slammet brukar även ekokorn lyckas lika som konventionellt korn om ogräsharvning t.ex och andra odlingsåtgärder görs rätt. Då kan t.om vårplöjningen vara försvarbar om man sprider slammet
    först och sedan sätter ner plogen när kvickroten är som känsligast.

  2. Jag brukar köra allt som ska sås nästa år med tung tallriksharv på hösten så fort som möjligt efter tröskningen eller vallskörden. Ett par ställen som är extremt torra plöjer jag så sent som möjligt på hösten, resten vårplöjs. På våren försöker jag sedan plöja så sent som möjligt före sådden för att ge säden försprång mot ogräset. Om det går kanske det blir en tallriksharvning före plöjningen på våren också. Det är fråga om ekoodling, mest havre och vall.

    Gödseln, vanligen fastgödsel, sprids på våren och plöjs ner. Ett problem är då att gödseln hamnar onödigt djupt och inte är tillgänglig för grödan förrän senare på sommaren. Det är då bättre att sprida efter plöjningen och harva ner gödseln, men det är också i allmänhet bättre att inte köra så mycket extra på vårplöjd jord innan sådd.

    Det är inte lätt att veta vad som är bäst, det som går bra ett år kan misslyckas nästa år. Torra vårar blir jorden alltid onödigt torr när man vårplöjer medan år när det är våtare så är vårplöjningen effektiv för att få jorden att torka upp.

    Inom konventionell odling tycker jag att höstplöjning rätt sent på hösten verkar vettigast. Vi har dock haft rätt många våta höstar på senare år då det har varit svårt att lyckas med plöjningen. Sedan har vi ju regler och bestämmelser om växttäcke vintertid att beakta också. Helst borde man väl ha allt i vall över vintern.

  3. Joo det där kan jag omfatta. Och naturligtvis så ska man ställa sig efter vädret och inte efter almanackan. Farligast är det när man tror att man fått nåt på klart, det är oftast då som det skiter sig.

  4. Stubbharvningen får kvickroten att skjuta nya skott och görs plöjningen när kvickrotsbladen börjar leverera ny energi till rötterna så utarmas rötterna, så inget dåligt recept men fordrar lite tid och energi i skördetid.

  5. Skall man ha in värme i vårbruket och tidig skörd är det vårplöjning som gäller.
    Spridning av stallgödsel så vill grannarna det snabbt plöjs ned.
    Lerjordar mår nog bra av sen höstplöjning.

    Själv vill jag plöjningsbeslutet tas på gården och inte vid något skrivbord av någon som tycker något tokigt nu igen.

    Plöjningen är alltid en kompromiss. Beror också på diesel/roundup förhållande. Vad som är mest hatad just den veckan. Tycker drevet kommer allt oftare.

    Nu skall någon igen i strejk i bondeskogledet. 64000€ i årslön med 34,5h i arbetstimmar.

  6. Joo jag gillar inte heller schablonmässiga lösningar, jordbruket är mer diversifierat än vad många tycks tro. Förhållandena och odlingssätten på gårdarna varierar. Ge hellre “morötter” åt dem som har möjlighet att hålla åkrarna gröna under vintern.

  7. Joo det är intressant se hur elen distribueras och att vi de facto klarar oss bra här i Norden bara näten fungerar och räcker till.

Kommentarer är stängda.