Efter ett par bråda veckor sitter jag här och funderar på den här våren. Vårsådden är nästan klar men de sista fyra hektaren får vänta på grund av lös halm på mulljord – tallrikarna tvinnar inte utan samlar bara halmen framför sej.
Det var en professor på Biologen i Helsingfors som varje höst inledde föreläsningarna med ”Detta ovanliga år …”. Studenterna som hade hört om detta satt förstås och väntade muntert på att han skulle upprepa sej. Men visst hade han rätt: Varje år är ovanligt. Ibland mera ovanliga än vanligt …
Det var en snöfattig och varm vinter och åkrarna var alldeles torra i april. Vi hade som vanligt bokat färjan till Stockholm den 22 april för att sätta huset i Medåker i sommarskick men den bokningen måste jag flytta framåt en månad. Vårbruksmaskinerna sattes hastigt i skick och jag tänkte börja så. Bara en gång tidigare hade vi börjat i april.
Men så kom det 30 mm regn och vintern kom tillbaka. Vinterkläderna fick man ta fram på nytt och blåsten var förfärlig. Det kom sol nån dag men regn på nytt. De senaste veckorna fick vi nästan 50 mm regn allt som allt. Det underligaste var att åkrarna inte alls blev mjuka. Det var så torrt undertill att det som inte rann bort sögs in. Jag sprutade mot baldersbrå för de övervintrade plantorna ger fruktansvärda buskar och då märkte jag att det nog gick att så.
Regnet gjorde inte så mycket annat än att vissa svackor blev besvärliga men det är de nästan varje år. Det gick i alla fall att så överallt. Utom på mulljordarna där den torra halmen sköts framför såmaskinen. Då den är våt så skär tallriksbillarna genom den. Annars hade jag haft allt klart före det senaste 13 mm regnet. Nu måste jag plocka fram hacken och köra över halmen på mulljordarna.
Efter fjolårets ruskiga torka då utsädet delvis grodde först i slutet på juni så funderade man ju på om det blir lika illa i år. Men nu har det minsann kommit sprickanveetå så utsädet borde nog gro i år. Fast nu är man fundersam om jorden blev för hårt tillpackad. Man vet aldrig vad man borde göra förrän efteråt (efterklokhetens dåraktiga visdom).
Den 19 april kom det 30 mm regn och det sköt upp vårsådden till Valborg men den 1 maj var det full fart. Huvudsaken var att jag lyckades så skogsåkrarna som har svårt att torka upp. Vissa år har man inte vågat sej ut på dessa åkrar förrän i slutet på maj men nu var det egentligen inga problem även om en del svackor var litet blöta på ytan.
Det var nu första gången som det nya tröskhusgolvet var med om vårsådd. Jag kör med såmaskinen genom tröskhuset och fyller på gödsel och utsäde. Den släta golvytan blev litet mindre och det är inte många centimeter på någondera sidan – men det gick.
Då hälften var sått så kom det litet regn och det blev uppehåll. Det är inte alls bra för gödseln drar åt sej fukt ur luften och blir en eländig sörja. Om man då har 1000 kilo i lådan så är det inte alls roligt. Det gick i alla fall att fortsätta efter två mellandagar. Sedan kom jag ut på mulljorden och då började det krångla. Trots regnet så torkade halmen upp fort och den började samlas framför tallriksbillarna. På lerjord så tvinnar tallrikarna och skär lätt av halmrester men på mulljord är det värre. Vi putsade billarna och såg till att tallrikarna tvinnade lätt men det gick inte.
Egentligen gick det ganska bra att köra de första sex varven eftersom det finns mera lera där. Våra åkrar är som grytor med mest mull i en grop i mitten. Om ni ser riktigt noggrant på bilden ovan så ser man att det börjar samlas halm i mitten på såmaskinen. Dubbelhjulen trycker ned halmen men i mitten saknas det hjul som skulle pressa ned halmen.
Det kom massor med fåglar vid sådden och en nykomling var en stor flock brushanar som jag inte sett förut. I år finns det också mycket tofsvipor.
Vädret har varit hyfsat bra. Mest har det varit halvmulet och det gillar jag för om solen gassar så blir man svettig i hytten och då man går ut i den kalla nordan så blir det nästan garanterat sjuk hals och förkylning. Det skulle komma 5 mm regn i morgon men nu är prognosen ändrat så jag har nästan en vecka tid på mej att så de sista hektaren. Det ska väl räcka.
Första maj-firandet blev en dag i traktorhytten men det passar ju bra för Arbetets dag. En kall och blåsig vår har det varit och det fortsätter på samma sätt. Men jag klagar inte för förra sommaren fick jag nog av hetta och torka så för mej får det gärna vara kallt och regnigt.
Här på ”the bicinicoast” är nästan inget sått ännu. Torrt, plogtiltorna alldeles gråa men med nattfrost nästan varje natt, +3-5 grader dagtid och inget regn, så är jorden så kall att det inte är lönt att lägga utsäde i jorden. I dag, på morsdag, är 1:a någorlunda varma dagen med 12 grader. I morgon blir det biogasslamspridning på ekovallar och senare i veckan på vårsåningsåkrar. Nådens år 1984 samlade vi
”backasboa” oss och köpte en rejäl, gemensam morsdagsgåva åt gårdsgruppens mödrar! En ny vält!
Bra reportage idag med Christers dotter Rosmarie på ÖT! FinneFarms framtid verkar vara i goda händer, men känner jag Christer rätt så lutar han inte sig tillbaka å är konsult riktigt ännu!!
Vi har haft mycket varierande värme. Ibland har det varit nästan sommarvärme och sedan kommer det iskalla nordan så man vet inte vad man skall tro. Jag började i alla fall så för våra obearbetade åkrar höll på att bli för torra. De som hann harva var inte glada över 30 mm regn för man vet ju att en harvad åker torkar upp mycket långsamt. Det problemet hade inte jag på våra alldeles obearbetade åkrar. Fyra hektar mullåker måste jag hacka för den torra halmen fastnade framför tallrikarna på billarna eftersom de inte tvinnade i den lösa myllan. Men efter det jag kört med hacken så gick det bra att så. Det är så kallt att det inte kommer någon värre brodd ännu men vi får se nästa vecka …
Om Rosmarie är släkt med Christer så behöver man inte vara orolig för framtiden och Christer är väl en riktig bonde som inte går i pension förrän han dör :-). Jag vet för min del inte vad jag skulle ta mej till om jag skulle vara tvungen att gå i pension … En vecka tror jag att jag skulle klara mej men sedan kan det bli svårt. Att samla frimärken är inte riktigt något alternativ.
Det har nog varit lynniga vårbruk förr också. Ngn i slutet på 80-talet var det liknande före med åkrar som bar hur bra som helst, men kallt väder. Grannen och jag beslöt att vi sår iaf. På dagen 3 veckor efter sådden kom en nöjd granne: ”He spricker nog”! En havrekärna med 1 rottråd på!!
I går och i dag har vi haft stekande sol. Det var visserligen minusgrader i natt (och nästa natt) men det är verkligen hett i solen. Och nu torkar minsann vetet: 25 % luftfuktighet och solpanelerna ger ström så in i norden.
Månne inte marktemperaturen börjar stiga också. I solen är leran redan stenhård. Jag hoppas det inte blir lock ovanför groddarna …
Svämspridningen på vallar klar i går kväll. Blev 326 km på 2 dar längs ägo- och byvägar största delen med traktor och tunna. Kändes nog lite i morse som om man blivit under en Landqruiser som dessutom backat tillbaka! ”Finns int veti får kroppin liid” brukar de säg så man kunde ju ha hoppat över att sitta och vänta på om vöråpojkarna KAJ slapp till final i Basel till mitt i natten. Till finalen for de med ”Bara bada bastu”! Bra jobbat.
Idag lugnare med bara ett par lass och i morgon blir det att sprida på tilltänkta havresåningar. Torrt som sjutton och inget regn i sikte. Idag igen kall nordvind som hotar blåsa flera dagar än! Kommer väl antagligen rena skyfallet sedan när det vänder!
Det var ett rent lidande att höra på de andra eurovisionslåtarna – bara samma gamla skräp. KAJ är helt i en egen klass. Jag gillar att sitta länge i bastun. Ett par timmar men inte så hett. Det renar både kropp och själ …
Det där med vändning får man allt se. I fjol vände det aldrig här hos oss så torkan gav katastrofskörd.
Jo kalla vindar och svår torka är också rådande här i nejden.
Det har varit lite hälsoproblem med senioren på gården så det har blivit lite närmare kontakt med vården och nog kan bara säga huhu om dagens sjukvård. Taxichauffören kunde bara arabiska och läkarna talar finska och vill gärna byta till engelska om gubben i kunde finska. Efter en hel del besök så har det kommit fram till att det är förslitningar i ryggen som ger svår värk. Så nu blir mitt råd till alla gubbar och blivande gubbar. Se till att få kalcium och D vitamin i stora mängder. Sol och rörelser är också till nytta.
Bilar, växtskyddssprutor, pulversläckare allt annat skit kollas om och om igen men människan kommer till sist och då är det oftast för sent.